Tusentals får vänta på stöd – beslut verkställs inte

Väntan på stöd enligt LSS eller socialtjänstlagen är ofta lång. Under 2023 rapporterades hela 7 262 icke verkställda kommunala beslut.
Flest dröjsmål finns inom daglig verksamhet. Ökningen är dock störst för personlig assistans.
Svårighet att rekrytera och platsbrist är vanliga orsaker.

Uppdatering: Utredningen En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten, SOU 2024:25, presenterades 3 april 2024, och föreslår högre avgifter för ej verkställda beslut. Utredningen anser att den nedre gränsen ska höjas från 10 000 kronor till 15 000 kronor och den övre gränsen från 1 miljon kronor till 1,5 miljoner kronor.

Vad kan du göra om beslut ej verkställs skyndsamt?

I första hand ska den enskilde kontakta kommunen och efterfråga sin insats. Är man som enskild inte nöjd med svaret ska man lämna klagomål hos kommunen. Information om hur man lämnar klagomål finns på kommunens webb.

Om det inte räcker med att klaga hos kommunen, vart vänder man sig då?
– När den enskilde klagat hos kommunen och fått ett svar som hen inte känner sig nöjd med kan den enskilde lämna ett tips till IVO, säger Hanna Fellenius på IVO:s presstjänst.

Har IVO några goda råd i övrigt till enskilda som drabbas?
– Vid förfrågan hos kommunen och vid upprättande av klagomål är det viktigt att konsekvenserna för den enskilde, på grund av att insatsen inte blir verkställd, framgår, säger Hanna Fellenius.

 

Riksdagsdebatt: Vad tänker regeringen göra?

Malin Danielsson (L) tog upp frågan om ej verkställda beslut i riksdagen den 21 mars 2024. Hon ställde denna fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M):

Vad vidtar regeringen för generella åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till, specifikt när det gäller att få bukt med de långa handläggningstiderna och beslut som inte verkställs inom rimlig tid?

Camilla Waltersson Grönvall svarade:

Varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Kommunerna ska också planera insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder.

Sedan 2022 pågår en utredning som har i uppdrag att analysera och ta ställning till om Ivo behöver utökade eller tydligare möjligheter att ingripa när tillsynen visar på brister. Utredningen ska också lämna förslag på hur Ivo genom sin tillsyn kan verka för att kommuner ska kunna planera sina insatser för enskilda och verkställa dessa inom skälig tid.

Utredningen Effektivare tillsyn över socialtjänsten överlämnades till regeringen 3 april 2024.

IVO: Risk för missförhållanden

”Ej verkställda beslut” är ett begrepp som används när kommunen fattar beslut som inte genomförs i praktiken inom en viss tid.

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kartlägger och följer upp beslut som inte verkställts.

I början av 2024 släppte IVO rapporten ”Vad har IVO sett 2023?” där man skriver:

”Kommuner verkställer inte i tillräckligt hög grad beslut om bistånd och insatser för personer med funktionsnedsättningar, äldre personer och familjer i behov av stöd. Det finns risk för att missförhållanden uppstår och behovet av stöd kan till och med öka om insatserna inte verkställs inom skälig tid.”

När en person har ansökt och fått beviljat en insats enligt LSS eller socialtjänstlagen ska stödet eller insatser verkställas skyndsamt, enligt reglerna.

Alla beslut som inte verkställs inom tre månader ska rapporteras till IVO. IVO bedömer om den enskildes väntan är skäligt. Om dröjsmålet bedöms vara oskäligt kan IVO ansöka hos förvaltningsrätten om en särskild avgift för kommunen.

IVO sammanfattar de viktigaste iakttagelser så här:
• Kommunernas bristande planering och interna arbetssätt medför lång väntan på insats för personer med funktionsnedsättning.
• Personer med funktionsnedsättning får inte boende och stöd inom skälig tid.
• Äldre med demenssjukdom får inte tillgång till dagverksamhet inom skälig tid.
• Familjer med stora behov får vänta oskäligt länge på insats.

Vilka insatser verkställs inte?

Den LSS-insats som har flest inrapporterade ej verkställda beslut till IVO är daglig verksamhet med 1506 ej verkställda beslut.

För socialtjänstlagen är boendestöd den insats som har flest ej verkställda beslut med 433 fall under 2023 (en ökning med 30 procent).

Flest rapporterade ej verkställda beslut rör äldreomsorgen med 7475 fall. Funktionshinderomsorgen har dock nästan lika många fall – 7262 stycken – trots att äldreomsorgen omfattar mer än dubbelt så många personer.

Hur är utvecklingen jämfört med tidigare år?

LSS

För personer med funktionsnedsättning har rapporteringen av ej verkställda beslut för insatser som beviljats enligt LSS, ökat med 55 procent för personlig assistans (2023: 85 ej verkställda beslut) och med 11 procent för ledsagarservice (2023: 563 ej verkställda beslut).

Inrapporteringen av övriga insatser enligt LSS ligger under 2023 på samma nivå som 2022.

De tre vanligaste orsakerna som kommunerna anger är att det är stor omsättning på personal och att det är svårt att rekrytera, att kommunerna saknar platser samt att verkställigheten har fördröjts med anledning av att den enskildes hälsotillstånd har försämrats.

Socialtjänstlagen

För insatser som beviljats enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) för personer med funktionsnedsättning har rapporteringen om ej verkställda beslut om boendestöd ökat med 30 procent, ledsagning har ökat med 15 procent, beslut om bostad har ökat med 13 procent och beslut om daglig verksamhet/sysselsättning har ökat med 11 procent. Inrapportering av beslut om avlösning i hemmet har minskat med 32 procent.

Så många beslut berörs för olika insatser

Tabellen nedan visar några exempel på viktiga insatser enligt LSS och socialtjänstlagen. Här framgår antalet ej verkställda beslut för 2023 respektive 2022.

Varför verkställs inte beslut i tid?

De vanligaste orsakerna som kommunerna anger är att de saknar platser eller personal, att det är svårt att rekrytera och att den enskilde själv inte medverkar till verkställigheten.

Tabellen beskriver orsakerna till att kommunerna inte verkställt sina beslut i skälig tid, och är hämtad från sidan 47 i IVO:s årsredovisning för 2023.

Vad gör IVO för att motverka att beslut ej verkställs?

IVO bevakar verkställigheten för att bedöma om den enskildes väntan utifrån dennes situation och omständigheterna är skäligt.

Om dröjsmålet bedöms vara oskäligt ansöker IVO om särskild avgift hos förvaltningsrätten. Den särskilda avgiften är direkt riktad mot kommunerna, som en sanktionsåtgärd.

IVO har ansökt om särskild avgift i 427 ärenden under 2023, jämfört med 290 under 2022 och 155 under 2021.

Under 2023 skickade IVO fakturor på särskilda avgifter till kommunerna på totalt 41,5 miljoner kronor. Det var en kraftig ökning jämfört med 2022 då IVO fakturerade 22 miljoner kronor.

Så funkar reglerna för ej verkställda beslut

• IVO tar emot rapporter från kommuner om beslut om beviljade insatser som kommunerna inte har verkställt.
• Kommunen behöver inte rapportera beslut som verkställs inom 3 månader från beslutsdatum. Det betyder INTE att kommunen har 3 månader på sig att verkställa beslut. Grundregeln är att beslut om insats eller bistånd ska verkställas skyndsamt.
• Även förhandsbesked räknas som beslut som ska verkställas.
• Hos IVO skapas ett ärende som bevakas tills beslutet är avslutat med eller utan verkställighet.
• Besluten gäller bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlag (2001:453), SoL, och insatser enligt 9 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• Myndigheten tar även emot rapporter om insatser som har verkställts men där det, av någon anledning, har skett ett avbrott i verkställigheten.
• Kommunerna ska skyndsamt verkställa ett nytt beslut och även på nytt verkställa en insats efter ett avbrott. Om verkställighet inte skett inom de närmaste tre månaderna har kommunerna en skyldighet att rapportera in det beslutet till IVO. I varje ärende ska rapporteringen därefter fortsätta en gång per kvartal, tills beslutet är verkställt, eller avslutat utan verkställighet.
• IVO bevakar verkställigheten i ärendet för att kunna bedöma om den enskildes väntan utifrån dennes situation och omständigheterna i ärendet är skäligt.
• Om och när dröjsmålet bedöms vara oskäligt ansöker IVO om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Den särskilda avgiften är direkt riktad mot kommunerna som en sanktionsåtgärd för att säkerställa att beslutade insatser enligt SoL eller LSS verkställs. Den särskilda avgiften är att öka rättssäkerheten för enskilda och att öka medvetenheten och uppföljningen av verkställigheten i kommunerna. Kommunerna ska inte uppnå ekonomisk vinning genom att inte verkställa ett beslut.
• Excelfiler med statistik över ej verkställda beslut finns här på IVO:s webbplats.