Förslag om bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt

UPPDATERAT. Trots förödande kritik går regeringen vidare med en bidragsspärr.
Samtidigt vill regeringen ge Försäkringskassan nya maktmedel för att agera polis och avlasta domstolar.
Båda initiativen väcker stor oro.

– Försäkringskassan ska finnas för att ge stöd till människor som behöver det. Andra myndigheter bör agera polis, kommenterar Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

LÄS MER OM BAKGRUNDEN:
Bidragsbrottsutredningen om straffavgifter och bidragsspärr

Bidragsspärr utreds igen

Den 5 april 2024 fick Mikael Westberg, lagman vid Kammarrätten i Stockholm, regeringens uppdrag att se över hur bidragsspärr kan införas.

– En del i uppdraget är att gå igenom remissynpunkterna på förslaget om bidragsspärr, och se vilka justeringar som behöver göras, sa Mikael Westberg till HejaOlika vid pressmötet.

Bidragsbrott ska leda till diskvalificering från välfärd

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) beskriver förslaget om bidragsspärr som en ”diskvalificering från välfärden”. Bidragsspärren ska vara ”en tydlig signal från samhället att det inte är acceptabelt att missbruka välfärdssystemen”.

HejaOlika frågade Anna Tenje varför man inte gör satsningar på att förbättra Försäkringskassans handläggning, som ett sätt att motverka felaktiga utbetalningar.

– Det ena behöver inte utesluta det andra. Vad gäller handläggningen är det oerhört viktigt att vi jobbar med att det ska vara lätt att göra rätt, sa Anna Tenje.

– Det är därför det är så viktigt att bryta sekretessen mellan olika myndigheter, för att de som inte har uppsåt ska lämna oriktiga uppgifter. Som medborgare tror man många gånger att myndigheter delar information mellan sig. Så är det inte, men det är just det som vi jobbar med att få till. Rätt uppgifter ska komma in i rätt system, så att den enskilde inte riskerar att fel uppgifter ligger till grund för sitt bidrag.

”Vill inte jaga personer i behov av stöd”

Apropå oron för att straffavgifter och bidragsspärr blir rättsosäkert betonade Anna Tenje att ”åtgärderna är inte till för att jaga personer som är i behov av stöd, utan vi fokuserar på de som begår bidragsbrott och de som göder den organiserade brottsligheten”.

– Detta är en del i regeringens arbete i att strypa den kriminella ekonomin. Det var inte länge sedan vi lämnade två uppdrag till IVO om att prioritera arbetet med tillsyn och tillstånd, för att stoppa oseriösa aktörer inom hemtjänst, assistans, särskilda boenden, primärvård men framförallt tandvården, sa Anna Tenje.

Förslag om bidragsspärr 3 mars 2025

Uppdraget att se över den tidigare bidragsbrottsutredningens förslag om straffavgifter och bidragsspärr ska redovisas senast den 3 mars 2025.

Då ska Mikael Westberg ha analyserat och bedömt ”hur 2021 års bidragsbrottsutrednings förslag om ett administrativt sanktionssystem, inklusive justeringar som följer av denna uppdragsbeskrivning, kan konstrueras så att det blir kostnadseffektivt samtidigt som rättssäkerheten värnas och lämna ett sådant förslag”.

Mikael Westberg ska även ”analysera remissutfallet för 2021 års bidragsbrottsutrednings förslag om en bidragsspärr och vid behov se över och justera den närmare utformningen av förslaget”.

Uppdraget att föreslå hur en särskild verksamhet för utredning av bidragsbrott vid Försäkringskassan ska utformas, och med vilka brottsbekämpande befogenheter, ska presenteras senast 2 mars 2026.

Se videon från pressmötet 5 april 2024

 

Anna Tenje menar att remissinstanserna i huvudsak varit positiva till bidragsbrottsutredningens förslag om straffavgifter (administrativa sanktionsavgifter) och bidragsspärr. Ändå vill hon alltså ytterligare utreda dessa frågor.

– Vi väljer att inte genomföra förslagen från bidragsbrottsutredningen rakt av, utan går vidare med ytterligare en utredning för att klara ut vissa saker, för att gå till botten och se till att detta blir träffsäkert, effektivt och proportionerligt, säger Anna Tenje.

Stor oro för att Försäkringskassan ska agera polis

Många känner stor oro för regeringens planer på en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan som ska ”avlasta polis och domstolsväsendet” (som det uttrycktes under pressträffen).

IfA, Intressegruppen för assistansanvändare, varnar för en sådan utveckling. Assistansberättigade riskerar då att bli ännu mer ifrågasatta och kontrollerade, menar Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

– Försäkringskassan ska finnas för folket och för att ge stöd till människor som behöver det. Andra myndigheter bör agera polis. Vi ser hellre att till exempel Ekobrottsmyndigheten ges utökade befogenheter.

– Givetvis måste Försäkringskassan ha vissa kontroller och kunna uppmärksamma felaktigheter samt samverka med andra myndigheter, men det måste ligga på en nivå som är lagom i förhållande till det uppdrag som de ska ha, säger Sophie Karlsson.

Vad har bidragsbrottsutredningen föreslagit?

Bidragsbrottsutredningen, som leddes av Amir Rostami, presenterade sitt slutbetänkande i september 2023, och föreslog bland annat följande:

Administrativa sanktionsavgifter (straffavgifter)

Bidragsbrottsutredningen föreslår nya administrativa sanktionsavgifter för att bestraffa enskilda och företag som orsakar felaktiga utbetalningar. Sådan straffavgift ska kunna tas ut även om det handlar om en utbetalning som aldrig genomförts. Som exempel nämns att en person missar att anmäla flytt, separation eller ändrad inkomst vilket ”hade kunnat leda till” en felaktig utbetalning.

Här handlar det inte om att fastställda bidragsbrott, utan dessa avgifter ska kunna tas ut direkt av Försäkringskassan och andra myndigheter. Därmed ska resurser också frigöras för att kunna koncentreras mot allvarlig brottslighet. Förslaget skulle i praktiken innebära att personer som gör omedvetna fel skulle kunna straffas lika hårt som de som medvetet försöker lura till sig bidrag. Det skulle också kunna innebära att enskilda straffas för att en myndighet har gett bristfällig eller felaktig information.

Register över beslutade straffavgifter

Bidragsbrottsutredningen föreslår även ett nytt register, hos Utbetalningsmyndigheten, över beslutade sanktionsavgifter. Där ska samlas uppgifter om vem som fått en sanktionsavgift, hur stor den var och för vilken förmån eller vilket stöd som avgiften beslutades. Uppgifter i sanktionsavgiftsregistret ska omfattas av sekretess och får bara lämnas ut på begäran av vissa aktörer och av den som förekommer i registret.

Bidragsspärr

Remisskritik: Bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt

Flera tunga instanser är dock mycket kritiska till förslaget om bidragsspärr.

Åklagarmyndigheten varnar regeringen för att införa en bidragsspärr för personer som begår bidragsbrott. Förslaget är inte bara orättvist – det saknas även analys av vilka andra brott som bidragsspärren kan leda till.

I Åklagarmyndighetens remissyttrande ges skräckinjagande exempel på hur bidragsspärren skulle kunna förstöra människors liv.

Ett fusk för några tusen kronor kan leda till att man förlorar allt; sjukersättning, barnbidrag, bostadsbidrag och bostadslån i en lång kedja av svårförutsebara konsekvenser.

Oförenligt med dagens straffsystem

Den föreslagna bidragsspärren är oförenlig med ett förutsebart straffsystem, och kravet på att lika allvarliga brott ska leda till lika stränga straff, skriver myndigheten.

Åklagarmyndigheten kritiserar att det inte gjorts några större analyser av förslagets effektivitet och konsekvenser. Kommer den som drabbas av bidragsspärr att börja begå andra brott?

Vidare efterlyser man en analys av hur en bidragsspärr påverkar barn och partner till den som spärrats. Även för närstående kan det finnas en ökad risk för annan brottslighet till följd av bidragsspärren.

Inte lika straff

Åklagarmyndigheten anser att förslaget skulle leda till att det inte blir lika straff för lika allvarliga brott. Bidragsspärren skulle också få olika konsekvenser för olika personer.

”En del som får en bidragsspärr kommer i praktiken inte få något tilläggsstraff alls, av det skälet att de inte har rätt till några bidrag. För andra som får en bidragsspärr blir det i stället mycket kännbart. De kan helt förlora sin försörjning eller möjlighet till utbildning och bli hänvisade till försörjningsstöd. I förlängningen finns det en risk för att personen blir bostadslös. Det gör att reaktionen på brottet brister i förutsebarhet.”

Domstolar ska döma i blindo

”Med det förslag som läggs fram ska domstolen döma ut en straffrättslig sanktion i blindo och även om konsekvenserna skulle kunna överblickas är det inte något som domstolen kan beakta vid sin prövning. Det framstår som främmande att allmän domstol, helt utan prövning, ska meddela en straffrättslig sanktion av detta slag”, skriver Åklagarmyndigheten.

Åklagarmyndighetens remissyttrande finns här och har beslutats av tf. riksåklagaren Katarina Johansson Welin.

IfA: Det måste bli enklare att göra rätt

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, har också kritiska synpunkter på delar av utredningen. Det måste vara tydligt hur man gör rätt, skriver IfA i sitt remissyttrande.

”Det finns ett behov inom den personliga assistansen att tydliggöra vad som är rent brottsligt. Idag finns t ex vissa oklarheter när det gäller vad som är väsentligt ändrade förhållanden som kan leda till att beslutet om assistansersättning ändras och det ställs återkrav till den enskilde eller assistansanordnaren. Enskilda assistansberättigade eller assistansanordnare riskerar att göra fel utan att ha förstått eller ha för avsikt att göra fel, och det strider mot rättsliga principer om att man ska kunna förstå när man gör fel”, skriver IfA.

”Försäkringskassan har själva i sin årsredovisning uppgett att det finns ett stort bedömningsutrymme när man ska bedöma rätten till personlig assistans, och det kan då inte ligga på den enskilde eller assistansanordnaren att ifrågasätta eller granska riktigheten i myndighetens beslut, utan det måste myndigheten ansvara för. En enskild person kan inte ta emot en ersättning om många miljoner kronor och i tron att man använder den rätt med risken att myndigheten sedan ändrar sig, ibland flera år senare, och begär tillbaka ersättningen.”

Assistans måste undantas från bidragsspärr

IfA anser att det måste tydliggöras att assistansersättningen inte ska ha någon bidragsspärr, eftersom det idag är så otydligt vad som rätt och fel inom assistansersättning. Vem helst skulle kunna råka ut för återkrav. Om personen har behov av assistansersättning så måste det väga tyngre än statens behov av att spärra en person från bidrag.

”Assistansersättning är en så viktig insats att den enskilde inte ska kunna straffas ut från den. Utredningen tar upp att brott mot assistansersättningen ofta begås av assistansföretag och att en spärr därför inte skulle drabba den enskilde, men den senaste tiden har vi sett en utveckling där alltfler assistansberättigade blir egna arbetsgivare och köper administrativa tjänster från företag som inte har tillstånd att bedriva assistans. Den enskilde har därmed hela ansvaret och riskerar att drabbas av felaktigheter som det administrativa företaget kan begå,” skriver IfA.

IfA påpekar att det också finns ”solklara fall där intentionen verkligen är att missbruka systemet och det måste beivras. Det är emellertid viktigt att man särskiljer de olika fallen åt, dvs när man oavsiktligt gjort fel och fall där man avsiktligt gör fel.”

Nämnas kan att IfA bedriver ett omfattande arbete för att motverka kriminalitet inom personlig assistans, och har initierat viktiga samarbeten med bland annat Ekobrottsmyndigheten.

Socialstyrelsen: Barnfamiljer kan tvingas flytta

Förslaget om bidragsspärr innebär att fler personer kommer att bli beroende av ekonomiskt bistånd från kommunerna, påpekar Socialstyrelsen i sitt remissvar.

”Det kan innebär att människor utan andra sociala problem kan komma att hänvisas till ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd skulle behöva täcka upp för andra förmåner på ett sätt som inte varit brukligt.”

Socialstyrelsen betonar att ekonomiskt bistånd har en tuffare behovsprövning än många andra förmåner. Exempelvis kan socialnämnderna behöva ställa krav på byte till billigare boende, vilket kan få stora konsekvenser inte minst för barn. Barnens perspektiv behöver analyseras mer innan en bidragsspärr införs, anser Socialstyrelsen.

Orimligt att stoppa assistansersättning

Förslaget om bidragsspärr kan även slå orimligt hårt mot personer som har personlig assistans, skriver Socialstyrelsen. Även om en person begått bidragsbrott kan hen ha ett reellt behov av assistansersättning.

Sanktionsavgifter kan öka psykisk ohälsa

Förslaget om en ny ”administrativ sanktionsavgift” vid felaktiga utbetalningar kan försvåra socialtjänstens förtroendeskapande grunduppdrag.

Sanktionsavgifterna kommer också att drabba en målgrupp som redan är ekonomiskt utsatt, som kan ha svårt att navigera i välfärdssystemet, eller är beroende av andra för att kunna göra det.

”Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät, och personer som uppbär ekonomiskt bistånd har som regel inte utrymme att betala en sanktionsavgift, vilket torde leda till att fler personer som uppbär ekonomiskt bistånd kan komma att bli skuldsatta.”

Socialstyrelsen betonar att det finns en stark koppling mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa. ”För den som lever med ekonomisk strress är risken att drabbas av psykisk ohälsa och suicid betydligt större än för den övriga befolkningen. Sanktionsavgifter kan därför riskera att försvåra förutsättningarna för socialtjänstens målgrupper att leva ett självständigt liv.”

Måste bli enklare att göra rätt

Socialstyrelsen är kritisk till att sanktionsavgifter ska kunna beslutas även om den enskilde inte handlat med uppsåt eller varit oaktsam.

”Socialstyrelsen vill understryka att ett strikt ansvar för den enskilde förutsätter att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor ger den enskilde förutsättningar för att också kunna göra rätt. Det är viktigt för såväl personer som företräder sig själva som personer företräds av god man.”

LÄS ADVOKATENS KOMMENTAR:
Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel

JO varnar också för orimligt hårda straff

JO Thomas Norling skriver i ett remissvar från Riksdagens ombudsmän att utsatta personer riskerar att få en orimligt hård bestraffning:

”I de delar som rör förslaget om bidragsspärr och allmänna domstolar finns vissa tveksamheter rörande proportionaliteten. Personer som är beroende bidrag för sin försörjning riskerar att få en orimligt hård bestraffning.”
”Det framstår vidare som en främmande ordning att den domstol som dömer en person för ett bidragsbrott inte ska kunna besluta om undantag från bidragsspärren.”

MFD: Risk att oskyldiga straffas lika hårt som kriminella

MFD, Myndigheten för delaktighet, och dess generaldirektör Malin Ekman Aldén, betonar vikten av att det ska vara lätt att göra rätt för enskilda, och varnar för att personer med funktionsnedsättning kommer att drabbas oproportionerligt hårt av de föreslagna åtgärderna:

”MFD ser en risk att personer med funktionsnedsättning, som anser att de har gjort allt de kunnat för att det ska bli rätt, straffas lika hårt som personer som medvetet lämnat oriktiga uppgifter. Här vill MFD betona vikten av att göra en noggrann proportionalitetsbedöming för att undvika en situation där de personer med funktionsnedsättning som redan har en svag ekonomi straffas på ett sätt som leder till stora inskränkningar i deras liv.”

MFD befarar också ”att personer med särskild sårbarhet, exempelvis personer med kognitiv funktionsnedsättning, utsätts för ekonomisk exploatering och utnyttjas som en ingång till välfärdssystemen av såväl individer som organiserade nätverk. Att vara i beroendeställning till personer i sin omgivning ökar ens utsatthet och möjliggör för de med kriminella avsikter att missbruka det förtroende som finns, i syfte att begå brott mot välfärden.”

MFD efterlyser en analys av den här problematiken och vill se ”förslag på hur individer som är särskilt utsatta kan skyddas, samt vilka förebyggande åtgärder som kan sättas in från samhällets sida för att minska risken för den här typen av brottslighet”.

LO: Fel att fokusera på enskilda som gör misstag

LO, Landsorganisationen, säger nej både till sanktionsavgift och bidragsspärr:

”LO vill även påpeka det orimliga i att ge förslag som strider mot barnkonventionen och stänger ute invånare från vår gemensamma välfärd. Sådana åtgärder riskerar att urholka legitimiteten för välfärdssystemen. Det är viktigt att arbetet med att förhindra felaktiga utbetalningar framförallt fokuserar på det systematiska, uppsåtliga fusket och den organiserade brottsligheten – inte på att jaga enskilda som gör misstag. Slutligen är det på sin plats att påminna om att försäkringar är just försäkringar och inte bidrag, samt att vårt gemensamma välfärdssystem existerar för att trygga människors försörjning i olika skeden i livet,” skriver Susanna Gideonsson i LO:s remissvar.

Funktionsrätt Sverige har sagt nej till bidragspärr och avgifter

Funktionsrätt Sverige säger nej till förslag om bidragsspärr och sanktionsavgifter. I förbundets remissvar på bidragsbrottsutredningen uttrycks oro för att de föreslagna åtgärderna kommer att göra det svårare för personer med funktionsnedsättning att få sina rättigheter tillgodosedda. Åtgärderna kan tolkas som en kollektiv bestraffning, skriver man.

Dubbla straff för den som behöver stöd

”Vi känner också oro över att oavsiktliga felaktigheter ska straffa de som har det svårast, på ett oproportionerligt sätt. Det är ofta svårt att göra rätt. Blanketter är komplicerade att fylla i, information inte alltid lätt att förstå, att få kontakt med sin handläggare eller med myndigheten kan också vara en utmaning”, skriver förbundet.

Förslaget om bidragsspärr skulle skulle slå oproportionerligt hårt mot personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar, anser förbundet.

”Den som är i behov av samhället stöd och omsorg blir dubbelt bestraffad i förhållande till den som inte behöver det. Det blir en dubbel bestraffning som skulle slå oskäligt hårt mot de som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation.”

”Mycket negativ påverkan på barn”

Om personer med omfattande funktionsnedsättning stoppas från tillgång till rehabilitering, assistans eller andra insatser kan det leda till ökade vårdkostnader, kriminalitet eller missbruk, varnar förbundet.

”En bidragsspärr kan också få mycket negativ påverkan på tredje person, exempelvis barn eller en närstående, på ett sätt som är orimligt och oskäligt. När föräldrar inte får tillgång till nödvändigt stöd, exempelvis barnbidrag eller annat stöd som den vuxne behöver, drabbar det även barn och andra familjemedlemmar.”

Utredningens förslag att undanta ekonomiskt bistånd från bidragsspärr räcker inte.

”Kraven för att få tillgång till ekonomiskt bistånd är höga, alla tillgångar ska vara använda innan det kan bli aktuellt. Förutom att alla besparingar behöver användas, kan det också innebära att en person kan behöva sälja sin bostad och flytta, vilket kan få stora ekonomiska och sociala följder för individen själv och för eventuella barn.”

Utredningens förslag om undantag från bidragsspärren är också bristfälligt, menar man.

”Vi saknar en analys över huruvida detta förslag om bidragsspärr är förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, skriver Funktionsrätt Sverige.

Sanktionsavgift skapar osäkerhet och fattigdom

Även förslaget om administrativ sanktionsavgift får tummen ned av Funktionsrätt Sverige. Förslaget innebär att en sanktionsavgift ska kunna tas ut även om den enskilde inte har handlat med uppsåt eller varit oaktsam.

”Förslagen kommer att skapa mycket osäkerhet för individen och riskerar att fördjupa den fattigdom vi redan ser idag bland personer med funktionsnedsättning. Vi ställer oss negativa till att införa ett sådant sanktionssystem.”

Remisstiden för Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen, SOU 2023:52, gick ut den 27 december 2023. De flesta remissvaren samlas här.

Fler remissvar

Remisstiden för Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen, SOU 2023:52, gick ut den 27 december 2023. De flesta remissvaren samlas här.