”Bidragstak och jobbskatteavdrag fel fokus för Sveriges finanser”
Finanspolitiska rådet kritiserar regeringens arbetslinje, och dess starka fokus på jobbskatteavdrag och bidragstak.
”Vår slutsats är att hushåll med ekonomiskt bistånd inte kan stapla bidrag på varandra eftersom biståndet avräknas mot andra bidragsformer.”
Rådet efterlyser istället bättre matchning och kompetens på arbetsmarknaden.
LÄS ÄVEN:
Nytt jobbskatteavdrag – regeringen jackar upp funkisskatten
Ingen brist på ekonomiska incitament
Det är inte främst bristande ekonomiska incitament som begränsar den svenska arbetsmarknaden, anser rådet.
”Personer som varit utan arbete länge har i regel inte tillgång till den inkomstbaserade a-kassan, och incitamentsproblemen i det ekonomiska biståndet berör sannolikt bara några enstaka procent av den halvmiljon personer [som står utanför arbetsmarknaden]”, heter det i rapporten Svensk finanspolitik 2024.
”Vår analys tyder på att problem med matchning, bristande produktivitet och information är viktigare förklaringar till den outnyttjade arbetskraften.”
Bidragstak löser inte problemen
Vid presentationen på måndagen betonades att regeringens planerade bidragstak inte kommer att lösa problemet att många står utanför arbetsmarknaden.
De ekonomiska drivkrafterna har ökat kraftigt under de senaste åren, anser rådet.
– Det är en väldigt annorlunda situation nu, och det kräver andra åtgärder, sa Lars Heikensten, finanspolitiska rådets ordförande, vid presentationen.
Kan bidrag staplas, och ge större inkomst än arbete?
Finanspolitiska rådet har tittat närmare på regeringens planer på att införa ett bidragstak (vilket just nu utreds) – men är inte förtjust i tanken:
”Utredningens direktiv utgår från synen att det i dagsläget går att kombinera olika bidrag så att den disponibla inkomsten i vissa fall knappt ökar, eller t.o.m. faller, om personen börjar arbeta. Regeringen bedömer att nuvarande regler därmed leder till att vissa grupper inte vill ha, eller åtminstone inte anstränger sig för att få, ett arbete.”
”Vår slutsats är att hushåll med ekonomiskt bistånd inte kan stapla bidrag på varandra eftersom biståndet avräknas mot andra bidragsformer. En barnfamilj får inte barnbidrag och flerbarnstillägg plus ekonomiskt bistånd. De får det i stället för ekonomiskt bistånd. Inkomstnivån för en barnfamilj som saknar arbetsinkomst skulle därför inte påverkas av att barnbidrag eller flerbarnstillägg sänks.”
Vilka hushåll kan få bidrag till 100 procent?
Rådet har också sökt svar på frågan under vilka omständigheter ett hushåll kan få bidrag som motsvarar 100 procent ersättning, och hur stor den gruppen är.
”Ersättningsgraden kan närma sig 100 procent för sammanboende hushåll som har väldigt många barn, men inte har tillgång till jobbstimulansen. Antalet hushåll som faller inom ramen för dessa kriterier är dock så litet att problemet inte har någon samhällsekonomisk relevans.”
”Problemet med ersättningsgrader uppemot 100 procent kan dock även ha betydelse för barnfamiljer där bara den ena föräldern står till arbetsmarknadens förfogande. I sådana hushåll kan det ekonomiska utbytet av arbete bli obefintligt redan vid ett barn. Storleken på denna grupp är svår att bedöma, men en rimlig gissning är att det rör sig om några tusen helårsekvivalenter i det ekonomiska biståndet. Detta incitamentsproblem beror på avräkningsreglerna och framträder när ett ekonomiskt bistånd för flera personer (t.ex. två vuxna och ett eller flera barn) avräknas mot en persons arbetsinkomster.”
”Att sänka det ekonomiska biståndets nivå skulle i dessa fall endast ha en marginell påverkan på incitamenten att arbeta såvida sänkningen inte är mycket omfattande. Det högsta möjliga biståndet för ett hushåll skulle behöva sättas utifrån nivån på en låg nettoarbetsinkomst, vilket skulle innebära en omprövning av begreppet skälig levnadsnivå och påverka samtliga biståndsmottagare.”
”Eventuella reformer av det ekonomiska biståndet som tar sikte på incitamenten att arbeta bör således riktas in på avräkningsreglerna. Jobbstimulansen kan utgöra en grund att bygga på. Ett alternativ vore att utöka jobbstimulansen så att undantaget gäller en större andel av arbetsinkomsterna. Denna ambition återspeglas till viss del i utredningens direktiv, vilket är positivt. Det skulle få bieffekten att den samlade inkomstnivån ökar för personer som går från bistånd till arbete, vilket i sin tur skulle innebära en ökning av det totala utbetalade biståndet, åtminstone ur ett statiskt perspektiv.”
”En annan bieffekt av en högre jobbstimulans vore att personer som går in i arbetslivet efter en period med ekonomiskt bistånd tillfälligt skulle få en högre disponibel inkomst än sina kollegor, allt annat lika. Det skulle kunna betraktas som orättvist. Vi gör ingen bedömning i denna fråga, utan nöjer oss med att konstatera att ändrade avräkningsregler sannolikt skulle ha positiva sysselsättningseffekter, om än ganska små.”
När kommer bidragstaket?
Hur fortlöper då regeringens arbete med bidragstaket? För drygt ett år sedan (17 april 2023) sa finansminister Elisabeth Svantesson att frågan är prioriterad.
– Detta är en del av en större bidragsreform, där vi ser kvalificering till välfärd som en viktig del. De samlade nivåerna för bidragen får inte bli för höga. En annan viktig del handlar om aktivering om man har försörjningsstöd. Där har vi tagit första steget; en utredning ser över hur lagen ska se ut så att man kan kräva att alla som har stöd också bidrar om man har arbetsförmåga, sa Elisabeth Svantesson i april 2023.
Utredning ska vara klar senast 1 december 2024
Den 8 juni 2023 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv till Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16). Utredaren ska lämna förslag på en modell för ett bidragstak som begränsar den sammantagna nivån på bidrag och ersättningar för hushåll i syfte att öka incitamenten till arbete. Utredningen ska redovisas senast den 1 december 2024.
