Bli attraktiv på arbetsmarknaden!

Vad gör du om fem år? Förhoppningsvis har du då ett meningsfullt jobb, arbetskamrater och ett självständigt liv. Eller så pluggar du på en bra skola. Men för att nå dit behöver du en plan och den måste du själv ta itu med. Det finns inget team av experter som automatiskt dyker upp för att ställa allt till rätta och slussa dig till utbildning och jobb. Nej, det mesta är upp till dig själv.

Hitta glöden.

Du måste hitta din egen glöd och dina egna styrkor. Du kanske kan bli jätteduktig inom ett visst område. Kanske är du rätt person för ett företag inom it, hjälpmedel eller något område du brinner för? Kanske är hunddagis drömmen? Kanske vill du starta kooperativ med andra?

Oavsett vad så måste du sälja in dig själv. Och därför måste du fundera över hur du vill bli uppfattad av andra.
Hur hittar man sina styrkor – och ett jobb där man har glädje av dem?

– Börja med att fundera över vad du tycker är kul, säger David Lega. Om man inte har roligt blir man aldrig riktigt bra, oavsett om det är snickeri, matte, mat eller trädgårdsskötsel.
– Jag vet hur mycket jag själv övat och tränat för att bli bra som föreläsare. Alla kan inte börja föreläsa, vi är unika med olika intressen och tillgångar.

David värjer sig för bilden att han alltid lyckas, trots sina framgångar inom idrott, pr och politik.
– Jag har misslyckats hur många gånger som helst. Men jag fortsätter att fokusera på det som går bra och säljer in det. Även i misslyckanden finns massor av erfarenhet.

Nummer ett är att tro på sig själv och lita på att man duger, menar Sosso Milegrim.
– Det är inget man föds med, det är en övningssak. Visst har vi olika förutsättningar men självförtroende och självkänsla måste man öva på hela livet. Gör saker som stärker dig, utsätt dig för utmaningar, det gör inte så mycket om det går åt skogen. När vi prövar något nytt, och ibland lyckas, tar det oss framåt.

Det finns dock en hake:
– Man måste stå pall vid motgångar, för det finns inget liv utan motgångar. När det händer ska du analysera vad som gick snett och fundera på vad du kan göra annorlunda nästa gång.

Föräldrar har en viktig roll för att hjälpa sina barn att välja väg.
– Som förälder ska man tidigt diskutera utbildning och arbetsmarknad med sina barn, säger Sosso. Gör det till en självklarhet att planera för att arbeta även om det finns en funktionsnedsättning. Man måste göra klart för sitt barn att han eller hon, som alla andra, måste försörja sig. Att prata om vad man vill jobba med i framtiden är extra viktigt för funkisar.

Det handlar inte om att gnälla, men föräldrar får inte försköna verkligheten.
– Som förälder kan man bara upplysa om hur det ser ut. Var så realistisk som möjligt och berätta att arbetsmarknaden förmodligen blir svårare för det här barnet än för syrran som inte är funkis.

Mot målet.

Nu är det dags att på allvar planera hur du ska nå målet. Vilken utbildning behövs, vilka stöd och hjälpmedel har du rätt till, vilka experter kan hjälpa dig? Utnyttja dina unika erfarenheter som funkis. Du behöver en plan för att bli attraktiv på arbetsmarknaden.

– Fundera på vad du vill jobba med och kolla sedan upp vägen dit, säger David. Om du ska bila till Karlstad första gången så sätter du dig inte bara i bilen och kör, du kollar först på kartan! Man måste tänka på samma sätt när man planerar för ett framtida arbete. Hitta någon förebild som du kan identifiera dig med.
– Börja med något som du känner dig trygg med, se hur andra har gjort, läs på nätet, diskutera på forum, säger David.

Många glömmer att en funktionsnedsättning kan vara en tillgång som breddar kompetensen.
– Om man utnyttjar sin funktionsnedsättning, och inte bara pratar om det som en NED-sättning så kan det underlätta jobbjakten på samma sätt som det kan vara en fördel att kunna ett annat språk eller en annan kultur, säger David.

– Min funktionsnedsättning har gett mig unika erfarenheter och de har jag använt mig av i mitt liv. Med assistans dygnet runt sedan 20 år tillbaka har jag lärt mig mycket om ledarskap. Många arbetsgivare säger kanske ”oj, ska det vara en extra person, hur kommer det att funka”, men man kan istället se det som att jag är van att leda personal.

Lär dig alltså sälja in dig själv som stark MED din funktionsnedsättning, inte bara trots den.
Detta gäller inte bara föreläsare som David eller Sosso själva.

– Det kan lika gärna gälla jobb inom vården eller bankväsendet. Jag har en vän med cp-skada som är handläggare på Försäkrings­kas­san, vem tror inte att han är duktig på ett sådant jobb? Bredare pespektiv kan skapa mångfald hos alla arbetsgivare. Men man måste sälja in detta själv, säger David.

Utbildning är en nyckelfaktor när man planerar karriären. Arbetsgivare kräver allt mer skolning hos sina anställda.
– Vi funkisar måste ha något extra för att hävda oss, så den som har möjlighet till bra utbildning måste ta chansen, säger Sosso.

Och chansen att hitta rätt utbildning är störst om man så tidigt som möjligt tänker igenom sina skolval.
– Det är jättesvårt att välja rätt gymnasieutbildning, men ju tidigare du kommer in på rätt bana desto lättare blir det, säger Sosso.

God utbildning jämnar inte ut orättvisorna – som funkis har du sannolikt svårare att få jobb, även om det inte är något fel på dina formella meriter.

– Vi brottas hela tiden med samhällets negativa attityd, men om vi har en bra utbildning får vi i alla fall vara med i matchen, säger Sosso.

För att få jobb behöver du ha något extra, vilket kan vara din personlighet eller kompetens utöver din utbildning.

Förälderns viktigaste uppgift kan vara att pusha på för en bra utbildning, framhåller Sosso.
– Jag hoppas att föräldrar gör sitt bästa för att ge barnet en bra utbildning, för det är ett jäkligt viktigt konkurrensmedel. Jag blev själv tidigt ”drillad” i att utbilda mig. Hemma hos mina föräldrar var det inget alternativ att inte studera vidare. Men det var jag själv som gjorde det!

Sosso tror inte att alla kan ha samma driv, men visst är kunskap makt. Hon möter ofta ungdomar som tagit alldeles för lätt på utbildningen. Det får henne att tänka ”tusan också, den här personen är jätteduktig men borde ha utbildat sig”.

– Det är aldrig för sent att börja plugga. Om man missade att utbilda sig runt 20 så går det att reparera senare, men då måste man hitta drivet hos sig själv.

Men om man har svårt att klara skolan, och måste lägga all tid och ork på att nå godkänt?

– Då får man anpassa planeringen till den förutsättningen, man kan inte trolla. Då är det också viktigt att man som förälder är tydlig, så att barnet förstår vad som är realistiskt. Lägg ribban rätt och planera för en karriär som är mer praktiskt inriktad och inte kräver så mycket utbildning.

Och då, utan en bra utbildning, blir ofta personligheten avgörande.
– Om man ringar in den allra viktigaste faktorn på arbetsmarknaden så är det du själv, som person, som betyder mest. Vilka styrkor du har beror då på vilket jobb du söker. Kanske är du bra på att organisera, göra saker snabbt eller låta jättetrevlig i telefon.

Bristen på praktiskt inriktade jobb är ett växande problem. Jobb ”dör ut” när arbetsgivare slimmar verksamheten i tron att det förbättrar resultatet. Sosso tycker ändå inte att det ser nattsvart ut.

– Samhälle, arbetsmarknad och individer måste alla tänka om för att skapa fler jobb. Visst ska företag effektivisera, men gör det med en person till! Många uppgifter som idag utförs av arbetstagare, som egentligen är experter på andra uppgifter, kan utföras av en funkis. Utnyttja lönestöd för den nyanställde eller sänk vinst-kravet för stunden så kanske man ser att det lönar sig i längden, uppmanar Sosso.

 width=

Sälj in dig själv.

Nu ska du lägga i en högre växel. Du har satt upp delmål och är redo att ta dig framåt, steg för steg. Intala dig att du kommer att lyckas. Se varje ny jobbansökning som en utmaning som ger nya erfarenheter. Tveka inte, säg till dig själv: Nu kör vi!

Det är du själv som måste sälja in varför du ska ha jobbet, betonar David.
– Man kan inte vänta på världen, man måste möta världen. Det är lite osvenskt och Jante över att sälja in sig själv, men med funktionsnedsättning är det extra viktigt att våga skryta om sig själv.

Hur lär man sig den konsten? Enligt David finns bara ett sätt: man övar och övar, man går på den ena anställningsintervjun efter den andra, man får inte jobbet och man försöker på nytt.

– Jag som arbetssökande kan inte vänta på att andra ska göra sitt bästa för att ordna jobb till mig, jag måste själv göra mitt bästa, säger David.

Var dig själv på anställningsintervjuerna, uppmanar han.
– Jag är inte expert på hur man söker jobb, men den dag jag behöver bli det ser jag till att plugga och träna och öva. Det finns kurser, böcker och hemsidor fyllda med tips. Samhället har ett ansvar för att underlätta men det fråntar inte människan att man själv måste göra sitt bästa. Alla har olika drivkrafter och kompetenser, men alla måste göra sitt bästa.

Om man ser sin funktionsnedsättning bara som en nackdel blir det svårare. Då måste man jobba med sitt självförtroende.

– Det finns mängder av böcker, filmer och metoder för att träna upp självförtroendet. Jag vill inte rekommendera någon speciell. Det gäller att hitta den stil man trivs med. Själv trivs jag med böcker som är konkreta och inte så djupa. Till exempel ”Bäst när det gäller” av Willi Railo och Johan Plates böcker om idrottspsykologi, säger David.

– Se upp så att du inte tar tips som sanningar. Om det inte funkar så kanske man blir djupt besviken. Man måste alltid hitta sitt eget sätt att må bra, säger David.

Din trumf är att vara en trevlig person, anser Sosso, även om man har en funktionsnedsättning som anses göra det svårare att hänga med i sociala koder.

– Man kan själv öva med hjälp av rollspel hemma, med en familjemedlem eller en kompis. Och ju fler anställningsintervjuer du går på desto mer rutin får du. Träna också på att tro på dig själv. Om man mår bättre i sig själv blir man nog lite vänligare, säger Sosso som varnar för att fastna i motgångar.

– Slå ifrån dig nederlag. Se varje jobbchans som ett nytt tillfälle. Vägra se dig själv som medioker utan lyft fram dina styrkor.

Sosso känner lite extra för en bortglömd grupp på arbetsmarknaden, de som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ibland har svårare med det sociala livet på en arbetsplats.
– Då kan man behöva lite mer stöd av andra personer som guidar rätt. Tyvärr har många arbetsgivare ännu inte förstått potentialen hos dessa människor. Här finns en jätteresurs, säger Sosso.

Men vi måste också bort från ”offer-tänkandet”, menar Sosso.
– Man ska hjälpa till men inte för att det ”ska” vara så eller för att skapa låtsasjobb. Många som har exempelvis Aspergers är tekniskt begåvade och har specialintressen som man kan ta till vara som arbetsgivare. Det tjänar alla på.

Följ upp.

Hur högt ska man sikta? Det gäller att ha realistiska mål, betonar både Sosso och David. Sosso ville egentligen bli skådespelare men idag är hon glad att hon skrinla dessa ambitioner.

– Pappa frågade om jag tänkte spela Snövit och de sju dvärgarna hela livet och då la jag ner. Sedan ville jag bli veterinär en tid, men mina föräldrar tog snabbt ned mig på jorden igen. Tänk vad förbannad jag skulle ha varit idag om jag försökt utbilda mig till veterinär! Det var snällt av mina föräldrar att förhindra det, berättar Sosso.

Ditt mål på arbetsmarknaden behöver inte vara så högt, men därmed inte sagt att du ska nöja dig med vad som helst.
Att flytta på gränserna, ta ett steg i taget kan vara enklare än att redan från början ha ett mål som riskerar att vara orealistiskt.

– Folk tror kanske att jag direkt började föreläsa för tusentals personer på stora konferenser, det är inte så många som vet att jag talat för små grupper av niondeklassare i flera år dessförinnan. Jag la hur många månader och år som helst på att öva och bli bättre. Idrottskarriären hjälpte mig i början, men det räckte inte. Om jag inte hade övat så hårt som föreläsare hade det blivit en väldigt kort karriär.

– Sätt upp små mål, tassa fram, njut av vägen till drömjobbet, säger David som tycker att politikerna behöver jobba mycket mer med att underlätta.

När det tar emot kan man trösta sig med att de första stegen är tuffast.
– Ett lok kräver mycket energi för att dra igång, men mindre för att fortsätta rulla. Därför behövs extra krafttag i början, säger David.
Han är hoppfull om att samhällets insatser är på väg att ge resultat i form av fler jobb för unga med funktionsnedsättningar.

Men det krävs att vi slutar titta på människor som nedsatta eller som invandrare eller gamla eller unga, menar han. Vi måste sluta gruppera och istället se det som är unikt hos varje individ.
– Det löser sig inte av sig självt, vi måste jobba politiskt och varje enskild måste göra sitt bästa, säger David.