Nyheter

BO: Sämre ekonomi för familjer med barn med funktionshinder


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Familjer som har barn med funktionshinder har ofta sämre ekonomi än andra, enligt Barnombudsmannen som idag släpper rapporten Upp till 18. BO hoppas nu på kloka beslut som tar hänsyn till detta både nationellt och lokalt.

Familjer som har barn med funktionshinder har ofta sämre ekonomi än andra, enligt Barnombudsmannens rapport Upp till 18 som släpps idag. BO hoppas nu på kloka beslut som tar hänsyn till detta både nationellt och lokalt.

 border= Barnombudsmannen Lena Nyberg har gjort en bred faktagranskning när det gäller barn och unga upp till 18 år.

Syftet är att ge underlag för ökad kvalitet i beslutsfattande som rör barn och unga på alla nivåer.
-Barnperspektivet behöver öka i alla beslut som rör barn och unga, säger Lena  Nyberg. Med aktuell kunskap kan vi se barns och ungas behov, problem och möjligheter. Det är viktigt att identifiera var stöd, information och beredskap kan behövas de närmaste åren.

Dålig ekonomi är ett av de mest bekymmersamma problem som framgår av rapporten. Nästan vart tionde barn i Sverige tillhör en familj som lever under gränsen för lägsta ekonomiska standard. Nära vart femte barn med ensamstående föräldrar lever i familjer med små ekonomiska marginaler.
Värst är det ofta för familjer som har barn med funktionshinder. Det beror delvis på att dessa föräldrar ofta är ensamstående.

Nästan två miljoner medborgare i Sverige är under 18 år. Vart och ett av dessa barn har rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barn och ungdomar är ingen homogen grupp. Deras villkor, erfarenheter och bakgrund skiftar mellan individerna. Statistik om barns vardag här och nu är viktig för att vuxna på alla nivåer i samhället ska kunna fatta genomtänkta beslut. Källa: Barnombudsmannen
Bland positiva tendenser finns ett minskat godisätande och läskdrickande, särskilt bland flickor. Både pojkar och flickor äter mer frukt och grönsaker än för några år sedan.
En larmsignal är att nästan var tredje 15-årig flicka känner sig nere minst ett par gånger i veckan. 5-6 procent av alla tonåringar uppskattas lida av depression, men förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar inte längre utan har planat ut.

– Barns framtidstro har inte förändrats mycket under 2000-talet. Yngre barn har större tro på framtiden än äldre. Åtta av tio barn i åldern 10-12 tror att de kommer att få det bra i framtiden, medan sex av tio 16-17 åringar tror det. Barn i familjer med sämre ekonomi ser inte lika ljust på framtiden som andra, säger Lena Nyberg.

Läs mer i en debattartikel av Lena Nyberg på http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=6403

 

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Primass
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för JAG
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Made for Movement
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för STIL
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Mini Crosser X