Bostadsort betyder mer än behov när hjälpmedel förskrivs

Boendeorten betyder mer än behovet när hjälpmedel förskrivs. Och felaktiga besparingar görs, helt utan hänsyn till samhällsekonomin.
Det visar den hittills största kartläggningen på hjälpmedelsområdet.

Den 7 december presenteras resultaten, men redan nu kan konstateras att Handikappförbundens inventering pekar ut stora brister.

– Det har funnits ett stort missnöje inom handikapprörelsen när det gäller hjälpmedel. Resultaten från projektet visar att bilden kan beläggas, säger Karin Andersson, projektledare.

– Skillnaderna är stora, avgifterna varierar, uppföljningen är bristfällig och många brukare hänvisas till att köpa hjälpmedel på den öppna marknaden. Hjälpmedelsområdet har blivit en djungel som kan vara mycket svår för den enskilde att orientera sig i.
– Efter snart tre år kan man säga att vi i princip har bekräftat det som tidigare bara var åsikter. Det finns exempel som visar hur skattepengarna tickar iväg på meningslösa saker som skulle kunna lösas med samordning, säger Karin Andersson.

Undersökningen visar att landstingens besparingar slår hårdare mot hjälpmedel än andra verksamheter.

– Det finns ingen tydlig koppling till vad konsekvenserna blir om hjälpmedelskostnaderna skärs ned. En rollator kostar drygt tusen kronor. Om en äldre person som inte har råd med detta hjälpmedel, ramlar och bryter lårbenet kostar operationen 500 000 kronor, säger hälsoekonom Caroline Lund.

Projektet ”Hjälpmedel – en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet” har genomförts av Handikappförbunden i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet och med finansiering från Allmänna Arvsfonden.