Bristande hörteknik i skolan utestänger elever

Bara 20 procent av elever med hörselnedsättning får tillgång till kommunal hörselpedagog, samtidigt som fyra av fem klassrum har dåliga akustiska egenskaper och skolans hörteknik ofta inte fungerar som den ska. Det visar en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Rapporten ”Vad var det du inte hörde?” har tagits fram tillsammans med Hörselrehabiliteringen på Karolinska universitetssjukhuset och omfattar 85 elever i årskurserna 4-9 med hörselnedsättning på 63 skolor i Stockholms län. Samtliga av dessa elever har någon form av hörapparat eller kokleaimplantat och är eller har varit föreskrivna ytterligare hörteknik, som till exempel lärarmikrofon.

– Vi bedömer att många av resultaten vi redovisar är giltiga även utanför Stockholms län, säger Håkan Bergkvist.

En grundförutsättning för att elever med nedsatt hörsel ska ges möjlighet till delaktighet i klassrummet är en bra ljudmiljö. Trots detta uppfyller bara en av fem klassrum minimikraven på bra akustiska egenskaper. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser det vara ytterst oroväckande, då en dålig ljudmiljö inte bara påverkar elever med hörselnedsättning.

Förutom dålig ljudmiljö pekar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att 60 procent av hörtekniken inte fungerar som den ska samt att bara 20 procent av eleverna och deras lärare har tillgång till stöd från en hörselpedagog.

– Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist.

I Sverige finns omkring 4 600 barn och ungdomar som förskrivits hörapparater eller kokleaimplantat. Nästan 3000 av dem har hörtekniska hjälpmedel som komplement, för att klara skolan och sociala kontakter.

– Resultaten i den här studien visar att bristerna i ljudmiljön och elevernas hörteknik måste tas på allvar för att vi ska kunna erbjuda en icke-diskriminerande skola. Det vinner alla elever och lärare på, säger Håkan Bergkvist.