Bristande kunskap och intresse för gymnasiesärskolans elever
DEBATT. ”Vi har ju folkhögskolorna med kurser och pedagogik som passar personer med funktionsnedsättning!”
Ett vanligt uttalande från politiker och beslutsfattare. Ett uttryck som visar tilltro till folkbildningen – men också bristande intresse och kunskap för särskoleelevers möjlighet till vidare utbildning. Vi kan inte längre se på när bristande information om utbildningsalternativ ligger till grund för regeringens satsningar.
Vi motsäger inte folkhögskolornas betydelse eller bredd. Men vi ser det som vår skyldighet att ge en uppdaterad och nyanserad bild av utbildningssverige och den kunskapsbrist som råder.
Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län har under lång tid uppmärksammat de obefintliga utbildningsmöjligheterna och utvecklat SV Kulturcollege, en ny utbildningsmodell för personer från gymnasiesärskolan.
I riksdagsdebatten om vuxenutbildning den 7 april 2016 fick frågan om vidare utbildning för särskoleelever mer utrymme än tidigare. Dock framkom inga svar eller åtgärder.
Utbildningsutskottets avslag på tidigare motioner markerar dock deras inställning och ovilja till att ge även denna grupp lika möjligheter som andra. Målgruppen prioriteras bort.
När det handlar om eftergymnasial utbildning för särskoleelever hänvisar utskottet till satsningar som pågår inom yrkeshögskolan samt utbudet vid folkhögskolor. De hänvisar dock till ett utbud som inte svarar upp mot den faktiska frågan, det vill säga utbildningsvägar för särskoleelever.
Vi kan inte längre se på när bristande information om utbildningsalternativ ligger till grund för regeringens satsningar.
Som studieförbund känner vi mycket väl till den bredd och den flexibilitet som folkbildningen och folkhögskolorna står för. Vi vet att en rad folkhögskolor erbjuder målgruppen allmän och särskild kurs med olika inriktningar. Vi vet likaså att man vid folkhögskola kan läsa till behandlingsassistent, journalist och fritidsledare. Men dessa exempel vänder sig inte till personer från gymnasiesärskolan.
Vi kommer inte att finna några yrkesinriktade kurser med anpassning för personer med en utvecklingsstörning vid folkhögskolorna. Det finns nämligen inga. Med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns möjlighet att studera till taxiförare. Punkt.
”Yrkesutbildningarna är framtiden”, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Utbildningsutskottet hänvisar i sitt betänkande även till Yrkeshögskolans utbud. Har du en funktionsnedsättning och behöver anpassning är det bra om du då bor i södra delarna av landet och planerar att arbeta inom kultur, data, elektronik, ekonomi, konditori eller lantbruk. Då kan du slåss om att vara en av de 20 % som får möjlighet att gå en av de åtta yrkeshögskoleutbildningarna med möjlighet till utökat stöd. Satsningen startade 2012 och har gett 75 personer, med en konstaterad funktionsnedsättning, möjlighet att studera vid något av de specifika utbildningsprogrammen.
Satsningarna inkluderar inte alla. Personer från gymnasiesärskolan prioriteras inte.
Hur många av de 75 personerna, under 2012-15, som har en bakgrund i gymnasiesärskolan kan inte urskiljas på grund av PUL. Med andra ord vet vi inte hur många från gymnasiesärskolan som faktiskt kunnat studera vidare genom denna satsning.
Vi ser att kunskap och intresse brister hos politiken. Satsningarna inkluderar inte alla. Personer från gymnasiesärskolan prioriteras inte.
Aida Hadzialic, är du nöjd med det utbud av eftergymnasiala utbildningar som idag finns för personer från gymnasiesärskolan?
Kan vi utifrån rådande situation förutsätta att det hos studieförbunden kommer bli möjligt att bedriva yrkesförberedande utbildningar för personer från gymnasiesärskolan?
Maria Östby
Projektledare SV Kulturcollege
Björn Brunnberg
Avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län
Lars Berge Kleber
Ordförande Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län
PS. Studieförbunden verkar i 290 av 290 kommuner. DS.