Brister i skolstödet

Ökad kunskap hos lärare och rektorer om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är nödvändigt för att kunna förbättra villkoren för eleverna och deras hårt pressade föräldrar.

HELA FAMILJEN DRABBAS

• Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd leder till att mer än varannan förälder tvingas minska arbetstiden. Ännu fler får sämre hälsa och slitningar i relationer.

2000 föräldrar har deltagit i en enkät genomförd av Riksförbundet Attention.

Enkäten visar att den nya skollagen från 2011 fortfarande inte har lett till några större förbättringar för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.

– Undersökningen visar att skolan inte möter dessa elevers behov och att många elever far mycket illa. Tyvärr ser vi endast en marginell förbättring jämfört med vår enkät för två år sedan. Föräldrarna får kämpa oerhört hårt för att skolgången ska fungera, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Bristen på stöd till elever drabbar hela familjer på flera allvarliga sätt.

Bland de föräldrar som deltog i enkäten hade 54 procent tvingats går ned i arbetstid för att kunna hjälpa sitt barn.

För ännu fler, 59 procent, innebar skolproblemen att det blev slitningar i förhållandet.

65 procent av föräldrarna hade fått sämre hälsa.

8 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR

Lärare och rektorer med god kunskap om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är en viktig pusselbit för att förbättra situationen för elever i behov av stöd.

Men även skollagen måste ändras, så att det tydligt framgår att elever har rätt till stöd även över nivån godkänt.

Det anser Riksförbundet Attention som har åtta förslag på förbättringar. Här sammanfattar vi det viktigaste.

1  

Ökade kunskaper och bättre bemötande är Attentions första förslag. Det är viktigt att även rektorerna får ökad kunskap för att kunna organisera verksamheten så att eleverna får bra stöd. Det krävs även utbildning om hur datorer, speciell programvara samt andra pedagogiska hjälpmedel kan användas i undervisningen.

2

Skärpt skollag. Skollagen måste tydliggöras så att rätten till stöd inte upphör när eleven nått godkänt, anser Attention.

3

Tidiga insatser. Skolan måste avsätta resurser så att man tidigt kan komma igång med stöd, anpassningar och kompetensutveckling.

4

Tillgänglighet, anpassningar och hjälpmedel. Eleverna har rätt till undervisning utifrån sina egna förutsättningar och därför måste skolan erbjuda både hjälpmedel, kunnig personal och flexibla lösningar som passar elevernas behov.

5

Förbättrad samverkan krävs med socialtjänsten, habilitering, BUP, elevhälsan och hemmet. I vissa fall kan föräldrar även behöva handledning och avlastning för att orka fortsätta hjälpa till med sitt barns skolgång, påpekar Attention.

6

”Lots” kan underlätta kontakterna. När eleven har omfattande behov av stöd kan det krävas en lots för att samordna processen.  Föräldrar ska kunna få ett ombud som kan företräda dem och eleven i kontakter med skolan och kommunen samt se till att åtgärdsplaner upprättas
och följs av skolan, anser Attention.

7

Beredskapen mot mobbning måste höjas, eftersom elever med funktionsnedsättning är extra utsatta. ”Detta är oacceptabelt och inverkar både på skolresultat och på individens psykiska hälsa”, skriver Attention.

8

Ökad helhetssyn är det sista förslaget från Attention. Insatserna måste ta hänsyn till elevernas situation både i skolan och på fritiden. Det är viktigt att undvika att även kvällar och helger kantas av konflikter kring läxläsning och skoluppgifter, betonar Attention.