Bytte assistansbolag – förlorar sin bostad

En assistansanvändare måste flytta från sin hyreslägenhet sedan hen bytt assistansbolag. Det slog Svea Hovrätt fast i en dom 1 juni 2022.

LÄS VÅR GUIDE: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?

Hovrättens dom kritiseras av IfA

Domen (mål nummer ÖH 5949-21) är kontroversiell:

– Det borde inte vara tillåtet att samma aktör erbjuder både bostad och assistans, om det ena ska vara avhängigt det andra. Vi måste bort från allt som är institutionsliknande och som riskerar att begränsa, segregera och stänga in människor, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

Hyresnämnden ville skydda den boende

Hyresnämnden i Göteborg hade tidigare fattat motsatt beslut, och gett assistansanvändaren rätt att bo kvar. Nämnden ansåg att assistansanvändarens intresse av att behålla lägenheten vägde tyngre än bolagets intresse av att hyra ut till annan hyresgäst med assistansavtal.

Assistans och boende i samma avtal

Assistansbolaget 7H Assistans har erbjudit personlig assistans i kombination med boende. Sedan ett 10-tal år hyr bolaget ut sju lägenheter till assistansanvändare. Enligt kontraktet får assistansanvändaren bo i lägenheten så länge som bolaget anlitas för assistans.

I det aktuella fallet bytte assistansanvändaren till en annan utförare av personlig assistans efter en tid. 7H Assistans sa då upp lägenhetskontraktet, för att kunna erbjuda assistans med boende till annan kund. Men hyresnämnden ansåg alltså att den enskildes rätt vägde tyngre än bolagets.

Vad hände i hovrätten?

7H Assistans överklagade till hovrätten, och argumenterade att bolaget inte har affärsmässiga möjligheter att hyra ut boende utan att samtidigt anlitas för personens assistans. Då skulle verksamheten gå med förlust och bolaget skulle snarast behöva avveckla den delen av verksamheten.

Bolaget hävdade vidare att ”boendespärren försvårar inte på något oskäligt sätt brukares möjligheter att byta assistansbolag. Brukaren är dock hänvisad till att ordna en ny bostad om denne byter assistansbolag”.

Assistansanvändaren hävdade i hovrätten att avtalets boendespärr är oskälig och strider mot syftet med LSS. En flytt skulle medföra stora konsekvenser för personens mående och möjlighet att hitta en ny lämplig bostad. En flytt till en LSS-bostad skulle också innebär att den personliga assistansen skulle upphöra, och att hen skulle bli hänvisad till personal på boendet. (LSS-boende kan normalt sett inte kombineras med personlig assistans.)

Hovrätten kom fram till att det är tillåtet för assistansbolaget att ha en boendespärr som innebär att lägenheter hyrs ut endast till personer som har assistansavtal med bolaget. Detta strider varken mot god sed, LSS eller konkurrenslagstiftning, anser hovrätten.

IfA avråder från avtal som skapar beroende

Domslutet bekymrar IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Vid val av anordnare ska fokus vara på den personliga assistansen och vilken anordnare som man tycker bäst kunna motsvara den kvalitet som man efterfrågar. Val av bostad eller assistansanordnare ska inte vara avhängigt varandra, säger Sophie Karlsson.

– IfA avråder från att ingå avtal där man på något sätt blir bunden av till exempel viss bindningstid, juridiska tjänster, eller som i detta fallet bostad. Den enskilde ska kunna vara fri att välja den assistansanordnare som man tycker bäst kan leva upp till de krav man har. Om både assistans och bostad ska lösas av samma verksamhet riskerar det att skapa ett osunt beroendeförhållande till utföraren.

Risker med helhetslösning

Assistansboende kan ses som en lockande helhetslösning, men innebär alltså att man kan förlora sin bostad om assistansen inte fungerar. Det innebär också att assistansen blir mer institutionslik.

– Vi tycker att det är viktigt att assistansanordnare tänker på hur de utformar sina tjänster så att det inte motverkar syftet med den personliga assistansen. Tanken är inte att skapa små communitys för assistansberättigade, utan att assistansberättigade ska kunna leva som vilken medborgare som helst och ha tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden, säger Sophie Karlsson.

Vad skiljer assistansboende och assistanskooperativ?

Hur vill du beskriva skillnaden mellan det aktuella assistansboendet och assistanskooperativ?
– Jag ser inte assistanskooperativ som egna communitys, utan är en form för att bedriva assistansverksamhet med ett långtgående inflytande för assistansberättigade, där verksamheten ägs och styrs av assistansberättigade, säger Sophie Karlsson.

– Att tillhandahålla bostad ingår i regel inte i den verksamhetsformen. Om det handlar om att man mer eller mindre bor tillsammans eller i nära anslutning till varandra, nästan i kollektivliknande former, så behöver man kunna få välja det om man vill, men det ska vara helt upp till den enskilde och inte villkoras.

Hur kan assistansanvändare lösa bostadsfrågan?

Vad tänker du om svårigheterna att hitta lämplig bostad om man har funktionsnedsättning?
– Personer med omfattande funktionsnedsättningar har många gånger en svag privatekonomi vilket begränsar möjligheten till val av bostad mer än för många andra. När man dessutom behöver ha en tillgänglig bostad så blir urvalet ännu mindre, så det är klart att det finns problem i detta, säger Sophie Karlsson.

– I det stora hela anser IfA att assistansberättigade ska ses som vilken bostadssökande som helst, men det kan kräva snabba beslut om bostadsanpassning och dialog med kommunen och fastighetsägare för att få det att fungera bra rent praktiskt. Det är ju en fördel om fastighetsägare ser till att det finns tillgängliga bostäder.

– Särskilt svårt är det där det generellt är svårt att få tag i bostad, till exempel storstadsområden. Bäst hade det förstås varit om alla bostäder skulle vara fysiskt tillgängliga för alla, men vi har ju en verklighet att förhålla oss till. Förhoppningsvis tar man hänsyn till tillgängligheten när man bygger nytt, men nyproducerade bostäder ligger ofta högt i pris, säger Sophie Karlsson.