Carin Götblad låter oss se en ny värld

Det är dags att förändra polisyrket. Idén om den perfekta människan är otidsenlig, anser Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm.
Poliser som är blinda och poliser som sitter i rullstol kommer att bli verklighet och det kommer att öka förtroendet hos allmänheten, menar hon.

Har egen syster med flerfunktionsnedsättning

Hennes egen syster har lärt henne hur utsatt situationen är för barn med funktionsnedsättningar.

– Föräldrarna behöver få mycket mer stöd. Om de får det tidigt så orkar de så mycket mer, säger Carin Göt­blad.

Hon uppmanar alla myndigheter att visa mer tolerans och omtanke för de familjer som inte är så resursstarka.

Satsningar på ökad mångfald är en naturlig del av jobbet som chef för en polismyndighet med 7 500 anställda. Sam­tidigt tycker Carin Götblad att det allmänt sett görs för lite för personer med funktionsnedsättningar.

– Utsattheten för våld och andra brott är högre bland personer med funktionsnedsättningar. Social­tjän­sten gör för lite, men även polis, domstolar och åklagare har mycket kvar att förbättra, säger hon.

Carin Götblads prioritering

Ett bättre bemötande av personer som har funktionsnedsättningar är ett exempel på Carin Götblads prioriteringar.
Bristerna i polisens arbete var väl kända för henne sedan tidigare.

Inte bara genom officiella rapporter – Götblads egen syster har en dotter med flera funktionsnedsättningar och dessutom erfarenhet från vårdföretag.

– Jag har pratat mycket med henne om hur vi poliser hanterar förhör och hur utsatt man kan vara som brottsoffer. Det finns mycket att förbättra, säger Carin Götblad.

Ända sedan hon började som länspolismästare för sju år sedan har jobbet handlat mycket om bemötande, attityder och värderingar.

Hon började med att driva frågor om jämställdhet mellan könen. Andelen kvinnliga chefer har nu fördubblats, från 14 procent till nästan 30 procent.

Det är viktigt att jobba med kulturen ”både inåt och utåt”, menar Carin Götblad. Därför räcker det inte att uppnå ett gott bemötande gentemot utomstående. Lika viktigt är att polisens egen personalstyrka har människor med olika bakgrund och även funktionsnedsättningar.

– Det bästa sättet att komma framåt är att anställa personer som har erfarenhet av egna funktionsnedsättningar eller som har anhöriga.

Götblads sätt att arbeta med detta inom Stock­holms­polisen gör att man ligger bland de allra främsta inom rättsväsendet.

Personer med funktionsnedsättning är extra utsatta för brott

Det var under en satsning på etnisk mångfald som Carin Götblad på allvar upplevde hur viktigt det är att även anställa personer som har funktionsnedsättningar.

– Jag såg att denna grupp är extra utsatt för brottslighet.

Carin Götblad har själv upplevt en tid som rullstolsbunden, när hon skadade sig för ett par år sedan.

– Då fick jag tid att tänka lite extra. Jag upptäckte till min förskräckelse hur många onödiga hinder jag möttes av, hinder som inte behövde finnas. Det gjorde mig arg.

Resultatet blev att Carin Götblad ökade takten på förändringarna.

– Redan innan var det självklart att vi behövde anställa människor med så många olika erfarenheter som möjligt, men sedan jag själv suttit i rullstol blev det ett betydligt högre tempo.

Många insatser för ökad mångfald

Carin Götblad har satt igång många olika insatser för att öka mångfalden och för att skapa ”goda cirklar” som leder till nya framgångar.

Till exempel har polisen i Stockholm en särskild handläggare som tar fram praktikplatser för personer med funktionsnedsättningar.

– Handläggaren har ett eget nätverk med engagerade poliser och civilanställda, som alla har erfarenhet av funktionsnedsättningar. De blir ambassadörer ute på sina distrikt och samtidigt en referensgrupp som fångar upp idéer om hur utbildningar ska läggas upp.

– Alla distrikt och avdelningar ska anställa ett visst antal personer med funktionsnedsättningar. Det följer jag sedan upp med respektive chef och framgångarna påverkar lönesättningen. Det är så man måste göra, säger Carin Götblad.

Har lett till anställningar

Hittills har ett tiotal personer på det här sättet fått tillsvidareanställning inom Stockholmspolisen me­dan många fler har fått praktik.

– Praktikplatserna utmynnar ofta i anställningar men även om det stannar vid ett års praktik här hos oss innebär det att man kommer närmare arbetsmarknaden.

Praktikplatserna har hittills funnits inom bland annat passhantering, registrering av anmälningar, inköpsjobb, IT, servicetjänster och uppgifter på vapenverkstaden.

– Vi har mycket goda erfarenheter, säger Carin Götblad och konstaterar att man hittar allt fler lämpliga praktikplatser efter hand som satsningen fortgår.

Hon betonar att hjälpen från Samhall har en avgörande betydelse för att lyckas.

– Det är väldigt viktigt att Samhall har så profes­sionell matchning av personer och arbetsuppgifter. För att lyckas med matchningen förs en diskussion om vilken betydelse funktionsnedsättningen kan ha. Den kan ibland till och med vara en styrka, men det är alltid viktigt att rätt person kommer på rätt plats, säger Carin Götblad.

– Jag hör bara positiva reaktioner från min egen organisation och det gör mig så glad. Samtidigt får jag höra från Samhall att de aldrig har blivit så bra bemötta som hos polisen och det gör mig också väldigt glad, säger Carin Götblad.

Sådant beröm har betydelse även för den som är högsta chef för en myndighet med nästan 7 500 medarbetare.

– Så stor förändring måste börja hos högsta chefen, annars får det inte tillräckligt genomslag. Men när jag förmedlar de positiva reaktionerna till mina medarbetare blir alla stolta och vidsyntheten ökar. Det skapas en god cirkel som gör att vi kan ta oss an ännu större utmaningar, säger Carin Götblad.

Inte alls nöjd

Hon är nämligen inte nöjd, långtifrån. Nästa steg blir att erbjuda praktik till personer med ännu mer omfattande funktionsnedsättningar än hittills. Då kommer det att behövas mer stöd och hjälpmedel.

– Man kan vara gravt synskadad men med rätt uppgifter behöver det inte vara något hinder. Även personer med psykiska funktionsnedsättningar kan fungera väl hos oss, säger Carin Götblad som exempel.

– Det har ett stort värde att få in andra perspektiv, men då måste man räkna med att jobba lite mer med att matcha personer och arbetsuppgifter.

Hon nämner sina egna erfarenheter som länspolismästare på Gotland på 90-talet, där hon startade ett samarbete med en dagverksamhet för ungdomar som hade intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomarna skötte bland annat ett café och ett garage. De tvättade polisbilar och utförde en rad jobb som det annars inte hade funnits budget för att klara.

– Det blev så uppskattat hos vår personal, säger Carin Götblad. Och det fanns massor att göra. Ung­dom­arna fick verkligen känna att de behövdes. Vi slog två flugor i en smäll eftersom vi både skapade jobb och fick saker gjorda som vi annars inte skulle haft råd med.

Försöker lyssna på andras erfarenheter

Personliga erfarenheter har spelat en viktig roll för Carin Götblads engagemang. Hon träffar hela tiden många människor och lyssnar på deras erfarenheter.

– Jag har blivit upprörd när jag träffat välutbildade som varit på en mängd intervjuer, men inte fått jobb på grund av en funktionsnedsättning. Det känns väldigt orättvist.

– Inom polisen vill vi ha en bredare kompetens för att få bättre poliser, men vi vill också ta ett samhällsansvar.Vi vill ge unga hopp, särskilt de som är utsatta på olika sätt.

– Om samhället stöter ut färre människor får vi ett tryggare samhälle med mindre brottslighet, säger Carin Götblad.
Hon ser det som polisens uppgift att visa att detta lönar sig. Om polisen lyckas med detta ser andra att det är möjligt.

– Jag försöker alltid göra reklam för det när jag träffar företag och myndigheter. Men för att lyckas behöver vi kompetent hjälp av företag som Samhall.

Tycker du att utvecklingen i samhället är lika positiv som era satsningar inom polisen i Stockholm?
– Nej, det saknas oerhört mycket i samhället när det gäller personer med funktionsnedsättningar. Det finns ganska lite forskning, men vi vet ändå att utsattheten för våld och andra brott är högre. Socialtjänsten gör för lite, de släpar kanske efter mest av alla, men även polis, domstolar och åklagare har mycket kvar att göra.

– Vi har haft utbildning inom polisen i Stockholm, både när det gäller att få bättre utredningar och förebyggande arbete. Det är bra att så många poliser numera även har erfarenhet från omsorgsyrken.

– Vi satsar på utbildning för att lära oss lyssna på personer som har svårt att göra sig förstådda. Jag hör från min syster, som har erfarenhet från ett vårdföretag, hur attityden kunde vara för tio år sedan. Hon berättade om en utvecklingsstörd flicka som länge misstänktes vara sexuellt utnyttjad av sin pappa. Istället för att försöka lyssna på henne tyckte man inte att hon var värd att förhöra, säger Carin Götblad med upprördhet i rösten.

Det påminner om kritiken under hösten mot polisen i Skåne sedan en 14-årig flicka med utvecklingsstörning blivit utnyttjad av ett stort antal män?
– Det är ett exempel på det jag talar om. Exempel finns överallt, detta är inget man förändrar över en natt. Det är bra att man uppmärksammat fallet i Skå­ne, för tio år sedan hade det kanske inte blivit någon reaktion. Det är bedrövligt att det sker men det gör det naturligtvis fortfarande.

Hur kommer det sig?
– Alla vet att det är viktigt men man kan inte ha egna experter på allting. Däremot kan man kräva att man har ett nätverk av experter att ta hjälp av, exempelvis handikapporganisationer med en pragmatisk inställning. Det håller vi på att bygga upp i ett av polisdistrikten inom Stockholmspolisen. I nätverket ska finnas personer som kan tala om vad som krävs vid olika funktionsnedsättningar som autism, ADHD och utvecklingsstörning. Via nätverket kan vi få experthjälp vid förhör med både målsägare och förövare. Vi har utbildat vår personal om bland annat ADHD och autism men det finns väldigt många andra funktionsnedsättningar där vi behöver mer experthjälp.

Att använda expertnätverk är något som forskaren Denise Malmberg vid Uppsala universitet föreslog i en rapport om ”dolda brottsoffer” häromåret.

– Vi försöker bygga på det förslaget och i ett av våra distrikt provar vi nu hur man kan ta hand om vålds­utsatta med funktionsnedsättningar på ett bättre sätt. Det ska redovisas nu i vinter.

– Vi utbildar även våra telefonoperatörer i bemötande av personer med funktionsnedsättningar. Vi har haft hjälp av en informatör från FUB, en person som själv har funktionsnedsättning, för att förstå vad man behöver tänka på.

– Det kommer att ta tid, men bara det faktum att vi ökar medvetenheten betyder mycket.

Utstrålar framåtanda

Carin Götblad utstrålar en väldig framåtanda under hela intervjun, trots att den sker på kvällen, efter en krävande arbetsdag, bara några dagar efter den misslyckade terrorbombningen i Stockholm City.
Hennes agenda är fullbokad, men hon tog sig ändå tid för en intervju med Föräldrakraft. Och uppenbarligen prioriterar hon mångfaldsfrågorna hela tiden.

På vår fråga om hon känner att hon får starkt stöd för detta svarar hon:

– Det är ingen politiker som tagit upp det eller bett mig göra något, men jag skulle bli förvånad om det fanns någon som inte tycker att det här är bra.

Hon tillägger:
– Jag har inte blivit uppmanad att göra något, ­där­­emot uppmanar jag andra! Jag har bett rikspolischefen att jag, på nästa länspolismästarmöte, får informera om vårt arbete i Stockholm.

Visst ser även Carin Götblad en del praktiska hinder för ökad mångfald.

– Alla har mycket krav och uppdrag, alla kämpar att hålla näsan ovanför vattenytan. Det är alltid massor av frågor och prioriteringar aktuella. Men jag vet att jag som högsta chef måste kliva fram. Annars fastnar frågorna ”på mitten” i stora organisationer. Personer med funktionsnedsättningar är inte en grupp som har höga röster själva. Det måste man tänka på.

– Men det finns ett  mycket stort engagemang inom polisen för den ”lilla människans” utsatthet. Jag har arbetat inom många olika verksamheter i samhället men aldrig mött så många människor som har både hjärta och hjärna som inom polisen. Människor som inte bara pratar utan också gör något.

Förkärlek för handling

Hon har själv en förkärlek för handling.
– Jag är en ”doer”. Vackra ord är inte värda så myc­ket om de inte leder till handling. Man får justera
istället när något blir fel då man förändrar. Det är viktigt att lyssna på de människor som berörs, annars är risken stor att man gör fel saker. Därför är det så viktigt att få in fler personer med funktionsnedsättningar.

Har du någon förebild?
– Det är alla goda personer i den grå vardagen som engagerar sig som är mina förebilder. De som är uthålliga och kämpar för förbättringar, det är de som gör skillnad. Det är de som förändrar världen. Om man bara tar sig tid att lyssna möter man många kloka människor.

– Det är oerhört viktigt att lyssna på barn och ungdomar som har funktionsnedsättningar, inte minst de som har ökad risk för att utsättas för våld och övergrepp. Det är något som både barnavårdscentraler, skolor och poliser måste tänka på. Där finns mycket kvar att göra. Mitt bästa råd är att lyssna på barnet eller ungdomen. Ta tid på dig och tro på vad de säger. De hittar inte på.

– Föräldrar som har barn med funktionsnedsättning behöver få mycket mer stöd. Om de får det tidigt så kan de orka mycket mer. Jag vet att barn ofta far illa och kan bli vanvårdade i alla typer av familjer. Där måste socialtjänst och lärare göra mer för att hjälpa till i tid.

Fler ska våga vända sig till polisen

Carin Götblad hoppas att fler föräldrar ska våga vända sig till polisen och andra myndigheter för att få hjälp.
– Vi får inte glömma att många är rädda för att ta kontakt med socialtjänsten, polisen eller skolan.
Hon nöjer sig inte med en from förhoppning utan lanserar snart en ny tjänst, för att bygga ännu en bro till utsatta grupper.

– Polisen ska öppna en föräldratelefon, dit man kan ringa även anonymt för att fråga om saker.
Carin Götblad betonar att polisen måste ”visa myc­ket mer tolerans och omtanke för de familjer som inte är så resursstarka”.

– Föräldrar får inte tveka att ringa polisen. Man kan alltid be att få prata med en klok närpolis eller ungdomsutredare om det är något man funderar över. Vi har så många fantastiskt kloka poliser och civilanställda som jobbar med ungdomar. Och man har rätt till att bli väl bemött när man tar den kontakten. Om man inte blir det, ring då eller mejla till polischefen, säger Carin Götblad.

Carin Götblad vill förändra själva polisbegreppet

Hur kan själva polisyrket bli mer tillgängligt för fler?
– Jag jobbar för att förändra polisbegreppet. Jag tycker inte man kan fortsätta ha det som idag, då alla måste ha perfekta fysiska förutsättningar. Det är otidsenligt. Alla våra anställda bör istället ha befogenheter och uppgifter efter den kompetens de har. Så tror jag det blir i framtiden. Vi kommer att ha poliser som är blinda och poliser som sitter i rullstol. Om inte annat kommer vi att ha många kvalificerade civilanställda med funk­tionsnedsättningar, säger Ca­rin Göt­­blad.

När får Sverige poliser i rullstol?
– Om jag fick bestämma skulle vi redan ha det. Det fungerar absolut. Andra länder, som England, har det. Det är inte svårt att anpassa uppgifterna. Vi kan göra det i morgon – och det skulle öka förtroendet för polisen hos allmänheten.
– I gamla, konservativa kåryrken behövs folk med nya erfarenheter. Bilden av den perfekta människan är förlegad. Alla får inte vara så lika varandra inom ett yrke, det gäller inte bara polisen. +