Nyheter

”Clownerna bejakar det friska hos varje barn”


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur Tema "Hitta rätt vård" i Föräldrakraft nr 4

 

Skratt leder till ökat immunförsvar, tillförsel av endorfiner, förbättrad syresättning, ämnesomsättning och hjärtfrekvens. Men humorforskaren Lotta Linge vet också att skratt ökar det allmänna välbefinnandet, den sociala samhörigheten och bejakandet av den egna livskraften.

Lotta Linge är psykologen och humorforskaren som blev så fascinerad av sjukhusclownernas verksamhet att hon gjorde en sjuårig studie med fokus på deras möten med barn, familjer och personal på olika universitetssjukhus i södra och mellersta Sverige.
Och hon fick oerhört positiv respons.

– De allra flesta barnen uppskattar sjukhusclownerna. Det finns endast några få fall när clownerna inte passar in direkt. Det kan vara när det handlar om små, rädda barn under tre år, väldigt sjuka barn och barn i tidiga tonår, som står med en fot i barnvärlden och en i vuxenvärlden. Personalens vägledning är här till stor hjälp. Även sjukhusclownernas förmåga att lyhört anpassa sig till barnens dagsform och utvecklingsnivå underlättar clownkontakten.

Sjukvårdspersonalen tycker att de får ”en frizon” när clownerna kommer, som ger vila och ny kraft. Föräldrar har sagt att de får en kick och känner sig ”lika bemötta” som sitt barn. Även syskon, som ofta sitter tysta och ”välanpassade” för att visa hänsyn, tycker att de får vara med på samma villkor när clownerna kommer.

Lotta Linges intresse för humor kommer från pappa som var präst hemma i Småland.

– Han uppskattade humor i både sorg och glädje, som ett sätt att distansera sig från det svåra.

Det blev också hennes livsfilosofi att bejaka glädjen och tidigt träna sig i att se det komiska i situationer som uppstår. En gång när hon var liten och tyckte att det var tråkigt att åka buss, bestämde hon och hennes vänner sig därför för att titta på sina medpassagerares öron.
Hon säger att humorn har räddat henne många gånger, men att hon självklart inte är förskonad från sorg.

– Sorgen har sin tid, men det har också glädjen. Det är parallella spår, vi skiftar, går in i en frizon, fyller på depåerna med endorfiner, och sen går vi tillbaka till verkligheten. Hur sjuk man än är finns det alltid friska sidor, det som påminner om livet utanför. Clownerna lyfter fram livskraften hos varje unge, genom att bejaka och se barnet på dess egna villkor.

Hon påpekar också att clownerna heller inte har någon brådska, och det märker barnen.

– De blir bekräftade utifrån sina egna förutsättningar och det får ta den tid det tar, de får vara precis som de är. Det är det närmaste barnperspektivet man kan komma.

Hon tycker att det behövs en diskussion inom sjukvården, där sjukhusclownernas arbetsvillkor än mer borde lyftas fram och synliggöras.
– Visst vore det önskvärt med sjukhusclowner på varje barnsjukhus, varje avdelning och varför inte i entrén när barnen kommer med sina föräldrar.
– Clownernas kravlösa glädje smittar av sig och gör att man glömmer bort det svåra för en stund, hoppet väcks och magin leder till en egen värld där allt är möjligt.

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Primass
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Fremia
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac R82 Caribou tippbräda