”Då måste förstatligandet av assistans stoppas”
Ett förstatligande av personlig assistans måste stoppas, om inte behovsbedömningarna först rättas till.
Det menar Anna Barsk Holmbom, expert och rådgivare inom assistans.
Denna artikel bygger på videointervjun nedan. Intervjun spelades in den 21 maj 2024.
Många vill ha snabbt förstatligande
Lars Lööws utredning med förslag om ett förstatligande har välkomnats brett, och många hoppas att regeringen snart lägger fram en proposition med samma syfte.
Men det finns en hake. Om behovsbedömningarna inte ändras till en helhetssyn kan många i framtiden förlora sin assistans.
LÄS ÄVEN:
Förstatligandet av assistans försenas: Mer komplicerat än väntat
… men det är inte lösningen?
– Väldigt många ser förstatligandet som lösningen på problemen, men då blir det stora hotet behovsbedömningarna. Även om alla som har kommunal assistans överförs till statlig assistans så kommer omprövningar att sättas på – förr eller senare, säger Anna Barsk Holmbom, som driver företaget ABH Utbildning och rådgivning.
– Då finns en uppenbar risk att de allra flesta, som har äldre beslut eller bara fysiska funktionsnedsättningar, får betydligt färre assistanstimmar än man är beviljade idag. Det finns ingen möjlighet idag att komma upp i lika många timmar som förr, när man såg människors assistansbehov i sin helhet.
Behov måste ses i sin helhet – inte räknas i minuter
Funktionsrättsrörelsen har länge krävt att dagens behovsbedömningar, som präglas av en snål uppstyckningen av behov i minuter, ”rättas till”. Kravet är att ett enskildas ska bedömas i sin helhet.
Även Lars Lööw, regeringens utredare i huvudmannaskapsfrågan, har betonat att behovsbedömningarna behöver ses över, för att assistansen ska bli långsiktigt hållbar.
Men ansvariga politiker har duckat frågan.
Ansvariga vill inte rätta till bedömningarna
– Som det ser ut idag vill ingen ansvarig ta tag i frågan om behovsbedömning. Förklaringen är ganska självklar. Det är mycket dyrare att se människors liv som en helhet, för då måste man bevilja fler assistanstimmar, säger Anna Barsk Holmbom.
– De personer som har behov av assistans måste få de timmar som faktiskt behövs. Om jag behöver assistans all vaken tid men bara får fyra timmar, för det är då jag kan rada upp aktiva assistansinsatser, så kommer det inte att vara tillräckligt.
– Man måste börja se människors liv som en helhet igen. Hur vi ska få till det är en svår fråga. Jag hoppas innerligt att funkisrörelsen orkar driva det här, och verkligen slåss för behovsbedömningarna, inte bara ett förstatligande. Inte förrän vi ser människors liv i sin helhet har vi vunnit.
Oro för att det bara blir ett förstatligande
Kan man då inte räkna med att regeringen rättar till behovsbedömningarna i samband med ett förstatligande?
– Jag är orolig att regeringen bara kommer att föreslå ett förstatligande, utan att ta tag i behovsbedömningarna. Det billigaste är att inte göra någonting. Låter vi regeringen göra så, och vi är nöjda med ett förstatligande, då har vi förlorat. Då blir det jättesvårt att senare väcka frågan om behovsbedömningar. Vi måste verkligen se till att behovsbedömningarna tas först, och sedan ett förstatligande.
Nya omprövningar ”innebär en katastrof”
Samtidigt som det är tyst om behovsbedömningarna övervägs nya omprövningar. Frågan bereds på regeringskansliet.
– För personer med bara fysiska funktionsnedsättningar skulle omprövningar i nuläget innebära en katastrof. I princip skulle alla som inte har en tilläggsfunktionsnedsättning, i form av till exempel andningshjälp eller sondmatning, förlora rätten till statlig assistansersättning. Då blir man hänvisad till kommunen. Förhoppningsvis beviljas man då kommunal assistans, men det är inte säkert det heller. Om du fick assistans för länge sedan ska alla domstolsbeslut och ändringar i praxis tillämpas vid en omprövning. Till exempel att assistans för personlig hygien bara ges för att göra sig ren, säger Anna Barsk Holmbom.
