Dåligt stöd till unga med funktions-nedsättning – särskilt i arbetslivet

Lena Nyberg.

Annons

Annons för Ottobock

Annons

Annons för Etac

DEBATT. Unga med funktionsnedsättning får inte tillräckligt stöd, särskilt inte i arbetslivet, och det leder till sämre ekonomi och dålig hälsa. Det skriver Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som efterlyser krafttag från politiker och myndigheter.

Tjejer och killar med funktionsnedsättning etablerar sig senare på arbetsmarknaden än andra och har en svagare ställning i arbetslivet.

Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har påtagligt sämre möjligheter att ha en meningsfull fritid och att engagera sig i samhället, visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har förbundit sig att följa får inte tillräckligt genomslag i praktiken. Det görs goda insatser i kommunerna, men ofta saknas ett ungdomsperspektiv. Ingen ung människa ska riskera att bli marginaliserad eller hamna i en utsatt position. Särskilt allvarligt är det att unga med funktionsnedsättning inte alltid får tillräckligt stöd. I MUCF:s ungdomsenkät framgår tydligt att många av dem möter påtagligt fler problem och hinder i vardagen än andra unga, särskilt i arbetslivet:

De har svårare att få ett jobb.

De har oftare deltidsanställningar och mer sällan ett fast arbete.

De är oftare arbetslösa och är arbetslösa längre än andra.

De är oftare sjukskrivna.

De som går i särskolan och de som har nedsatt arbetsförmåga ha särskilt svårt att etablera sig i arbetslivet.

Unga tjejer med funktionsnedsättning är i högre grad än andra unga tjejer utsatta för mobbning eller utfrysning på arbetet.

På senare år har även antalet unga med funktionsnedsättning ökat hos Arbetsförmedlingen, en utveckling som det behövs krafttag för att vända. De som saknar arbete har sämre ekonomi än andra och riskerar dessutom att drabbas av dålig hälsa, oro och allmänt låg livskvalitet.

Samordningsinsatserna på kommunal och regional nivå brister. Aktörer ger olika besked om stöd, vilket framstår som både kontraproduktivt och förvirrande. Rapporten visar att när Försäkringskassan gör bedömningar av ungas bristande arbetsförmåga sätter de inte heller alltid de ungas behov i centrum. Nationella lagar, regelverk och lokala strategier behöver ändras för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bättre ska omsättas i praktiken.

Det behövs en utredning som kartlägger hur kommunerna kan samordna ett långsiktigt stöd till unga med funktionsnedsättning när de ska ut på arbetsmarknaden. Stödet bör vara uppsökande, ge unga en enskild kontaktperson som följer med genom processen. Det ska också vara till för arbetsgivare som vill anställa eller har anställt en ung person med funktionsnedsättning.

Lena Nyberg
generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

LÄS MER

Rapporten Fokus 17:2 Unga med funktionsnedsättning presenteras den 30 november i samband med MUCF:s rikskonferens i Stockholm. Den finns att ladda ned på www.mucf.se. Det finns drygt 1,5 miljoner barn, unga och unga vuxna mellan 13 och 25 år i Sverige. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tar fram och sprider kunskap inom två huvudområden: ungdomspolitik och politiken för det civila samhället, inom områden som arbete, boende, utbildning, hälsa, fritid och inflytande.

Publicerad: 2017-11-30

Av: Lena Nyberg

Nyckelord: Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, arbete, debatt, opinion

Annons

Annons för Durewall.se

Annons

Annons för Humana