Därför får många unga felaktiga avslag på aktivitetsersättning

Mer än vart tionde avslag på sjukpenning och aktivitetsersättning är inte tillräckligt utrett av Försäkringskassan. Ytterligare 4 av 10 avslag har brister.
Det slås idag fast av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet.
Vad gäller avslagen på aktivitetsersättning bedömer ISF att hela 12 procent är felaktiga, eftersom Försäkringskassan inte har fullgjort sin skyldighet att utreda ordentligt.
Varför är det allvarligt att Försäkringskassans utredningar har brister?
Louise Grönqvist, projektledare på ISF, säger så här i ISF:s pressmeddelande:
– Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning.
– Om inte Försäkringskassan tydligt motiverar sina överväganden om avslag blir det svårt för enskilda personer att påverka ärendet och förstå varför de inte har rätt till ersättning. Då finns risken att personen inte litar på att hen fått en rättssäker hantering av sitt ärende.
Vad innebär det att Försäkringskassan har ”utredningsskyldighet”?
ISF beskriver detta som att ”Försäkringskassan är skyldig att utreda ärenden såsom deras beskaffenhet kräver, vilket följer av 110 kap. 13 § socialförsäkringsbalken. Utredningsskyldigheten är allmänt hållen från lagstiftarens sida och skyldighetens omfattning varierar utifrån förhållandena i det enskilda ärendet. Varje ärende ska bli utrett på ett sådant sätt att det finns förutsättningar att fatta ett riktigt beslut. Försäkringskassan har det yttersta ansvaret för att varje ärende blir tillräckligt utrett, även om den som ansöker om en förmån också har ett ansvar.”
Vad behöver Försäkringskassan förbättra?
ISF sammanfattar slutsatserna så här:
1. Stödet till försäkringsutredare behöver utvecklas. Försäkringskassan beskriver utredningsskyldigheten i flera av myndighetens interna styrande och stödjande dokument på ett övergripande sätt, men mycket lämnas till den enskilda försäkringsutredaren att ta ställning till. Det kan vara svårt för försäkringsutredaren att avgöra var gränsen går för att fortsätta utreda viss information i ett ärende.
2. Försäkringskassan bör i större utsträckning komplettera uppgifter om personens aktivitetsbegränsning med andra aktörer än hälso- och sjukvården, till exempel arbetsgivare eller kommuner.
3. Det finns brister i Försäkringskassans kommuniceringsbrev där personen informeras om Försäkringskassans övervägande till beslut. I flera ärenden motiverar inte myndigheten tydligt varför de överväger att fatta beslut om avslag eller hur de värderar de underlag som finns i ärendet.
Hur får man ett felaktigt avslag rättat?
Försäkringskassan kommer inte att rätta till tidigare felaktiga beslut. Om man vill ha rättelse måste man antingen överklaga avslaget ett ansöka på nytt. ”Det är ett ofog som Försäkringskassan ägnar sig åt, och det man som enskild kan göra är just att se till att en domstol får pröva saken”, sa Maria Persdotter, ordförande för RBU, i en intervju i januari 2021.
Tiden är begränsad när det gäller överklaganden, vilket innebär att en ny ansökan ofta är det enda alternativet.
Kommer det att bli bättre?
Det är regeringen som har bett ISF granska Försäkringskassan, och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger idag till SR Ekot att det är ”en mycket allvarlig situation” och att Försäkringskassan måste ”återupprätta människors rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom”.
Shekarabi säger vidare att Försäkringskassan måste ”lägga stor energi på att förbättra utredningarna och leva upp till rimliga krav på utredningsskyldighet”.
Försäkringskassan, å sin sida, har uppgett att myndigheten redan jobbar med förbättrad utbildning av handläggare, bättre stöd vid handläggning och en översyn av hur brev formuleras.
Den nya rapporten rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet finns för nedladdning på ISF:s webbplats.
Fler artiklar om detta ämne

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.