Nyheter

Datateken finns i hela Dalarna


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Av 15 kommuner är nu 12 igång i regionalt nätverk.

Av 15 kommuner är nu 12 igång i regionalt nätverk.

Nu finns en Dalamodell för ett regionalt skoldatatek.

För att det ska bli så bra som möjligt har ett nätverk med kontaktpersoner i hela länet skapats.

Spindeln i nätet är projektledaren Lars-Göran Gustafsson som utifrån ett regionalt perspektiv samordnar landstingets och skolans resurser vad gäller skoldatatek.

I varje kommun finns en specialpedagog som tillsammans med en IT-tekniker håller igång skoldatateket.

– Specialpedagogen har huvudr­ollen, men IT-personen är en förutsättning för att det ska fungera, säger Lars-Göran. IT är ett fack med ett eget språk och utvecklingen går väldigt snabbt. Allra bäst är det när den som är IT-person också är lärare eller på annat sätt har kunskap om och intresse för skolan.

Specialpedagogens grundkunskap är att kunna tänka utifrån eleven och se IT som ett alternativt verktyg.  Nu, på 2000-talet, är datorn ett lika naturligt verktyg som pennan var en gång i tiden, påpekar Lars-Göran.

– Jag ser elever som befinner sig i svårigheter. Har du nedsatt syn, till exempel? Ta av dig glasögonen – då befinner du dig också i svårigheter. Det är inte personen ifråga som har svårt för sig. Det är miljön som skapar svårigheterna.

Skolan är skyldig att hjälpa alla elever med behov av särskilt stöd. Utredningar visar att de största problemen i yngre åldrar handlar om läs- och skrivsvårigheter.

– Längre upp i åldrarna blir det beteendeproblem och det är inte svårt att räkna ut att här finns ett samband. Det är orsak och verkan. Elever som jag mött som vuxna talar alla om att det var på lågstadiet det började.

Hamnar man i ett utanförskap så kommer andra problem. Tidiga insatser innebär besparingar på alla vis, för alla parter. Eleven ska få verktyg så att han eller hon kan befinna sig i klassen och inte halka efter.

Lars-Göran har själv dyslexi. Efter många år som egen företagare inom handeln ändrade han inriktning.

– Jag var över 40 när jag sadlade om och började plugga. Jag utbildade mig till folkhögskollärare. Sedan tog jag en fil kand i pedagogik, specialpedagogexamen och därefter en magisterexamen i specialpedagogik.

– Med min företagsbakgrund har jag ofta ett annat synsätt än vad man kan ha i kommun och landsting.  Jag ser inte insatserna enbart som kostnader utan för mig är det lönsamma investeringar i barn och ungdomar.

Där det finns engagerade föräldrar, där når man större framgång.

– Mina råd till föräldrar är att ni aldrig ska nöja er med att ”det här kommer att ordna sig, han kommer att mogna”. Eleven ska ha relevant stöd och hjälp på direkten! Sedan behöver eleven rätt verktyg som på ett naturligt sätt fyller sin funktion. Ingen går med käpp i onödan. Ingen som kan läsa själv lyssnar på talsyntes. Och det är viktigt att barnen tidigt lär sig jobba med sina verktyg.

Lars-Göran pratar om att vi lär oss på olika sätt, med hjälp av penna eller dator, det som passar bäst och som känns naturligt. Kulspetspennan, nu i var mans hand, var från början ett handikapp­hjälpmedel. Den ersatte bläckpennan för dem som hade svårigheter att skriva.

– Skolan kan nu erbjuda olika möjligheter att nå målet när det gäller att läsa och skriva. I varje kommun finns eldsjälar som man kan bygga på. Jag följer den snabba utvecklingen inom området och förmedlar kunskap till kommunerna.

Läs- och skrivsvårigheter är inget statiskt tillstånd. En del elever som får hjälp kommer tillrätta med svårigheterna. Andra kommer alltid att behöva hjälp­medel.

Skoldatateken i Dalarnas län vänder sig framför allt till elever med dyslexi eller med ADHD-problematik.  Men även andra funktionsnedsättningar knackar på dörren. Till att börja med behöver skoldatateken få en grund att stå på.

Visionen är sedan att samordning sker med andra funktionsnedsättningar. Det är mycket anpassningar som ska till, många tekniker som går i varann.

– Det är inte så enkelt att bara ladda ner programmen. Lärarna måste göra anpassningar som passar elevens nivå, annars blir det inte lätt… Sedan krävs träning och uppföljning. Texten kan behöva rättas, beroende på sammanhang. Tänk att man skriver till någon ”Du är min ända”. Det är ju inte felstavat i den meningen, ändå blir det så fel utan rätt inställningar i datorn.

Projektet har fått ekonomiskt stöd från Specialpedagogiska institutet och är nu inne i sin slutfas. Förutom uppbyggnaden av lokala skoldatatek ute i dalakommunerna så har också ett samarbete utvecklats mellan landstinget och det regionala skoldatateket.
 

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Primass
  • Annons för Särnmark
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Fremia
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för STIL
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för JAG
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Tobii Dynavox