De rödgröna får inte drabbas av samma handlingsförlamning

Ingen revolution i sikte

KRÖNIKA | VALANALYS. Får valutgången någon betydelse för hur politiken för personer med funktionsnedsättningar utvecklas? Om vi ser historiskt är det dessvärre få maktskiften som haft någon större påverkan på politikområdets utveckling.

Eftersom partierna är märkligt eniga om att mer av samma insatser är vägen till en bättre framtid lär revolutionen knappast stå för dörren när de rödgröna kliver in på arbetsmarknadsdepartementet.  

Med det sagt finns det ändå ett antal spaningar att göra.

För det första har de rödgröna varit kritiska mot att Funka-utredningen inte har genomförts. Det är också obegripligt varför Alliansen inte gick vidare med utredningens slutsatser.

Här är det angeläget att bevaka att de rödgröna inte drabbas av samma handlingsförlamning. Djungeln av lönesubventioner behöver en översyn, och att införa utredningens förslag vore ett önskvärt första steg.

För det andra finns en risk att rödgröna majoriteter i kommunerna motverkar företagande i välfärden, till exempel genom vinstbegränsningar. Det skulle direkt slå mot egenmakten att välja sin egen utförare i en rad olika områden. För dem med mest omfattande funktionsnedsättningar är beroendet av staten som störst och för dem skulle en minskning av valfriheten kraftigt minska livskvaliteten.

De rödgröna hämmas också av att det svaga parlamentariska läget gör det svårt att över huvud taget driva igenom några större politiska förändringar. Därför vore det en bra timing att prioritera de reformer som går att få bred majoritet för i riksdagen.

Min önskelista till den nya regeringen blir därför:

1. Förbättra statistiken så att SCB:s arbetskraftsundersökning inkluderar personer med funktionsnedsättning varje månad, inte vartannat år som idag.
2. Tillsätt en utredning som analyserar hur övergångarna från subventionerade anställningar till ordinarie arbeten kan stärkas. Idag går bara mellan 4 och 14 procent vidare till arbete från lönesubventionerna, vilket är orimligt lågt.
3. När Socialstyrelsen utvärderade den kommunala insatsen daglig verksamhet fann man att privata utförare var bättre än kommunala på 21 av 26 indikatorer. Det politiska ledarskapet borde därför ställa krav på kommuner att fortsätta öppna upp för företagande i välfärdssektorn.

Politiken verkar dock inte ett vakuum. Lika viktigt är att intresseorganisationer, företag och andra trycker på för förändring. Min starkaste drivkraft är att bidra till att funktionsnedsättningspolitiken går från att vara ett slutet specialområde till en del av den generella välfärds- och arbetsmarknadspolitiken. Men dit är det en bit kvar, oavsett vilken regering vi har.

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega