De slår larm om allvarliga övergrepp

Socialstyrelsen lämnar idag en skrämmande rapport om mycket allvarliga brister i stödet till personer med funktionsnedsättningar.

– Många kommuner handlar i uppenbar strid med LSS, skriver överdirektör Håkan Ceder och tillsynschefen Per-Anders Sunesson på DN Debatt idag.

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag. Trots det får många människor vänta orimligt länge på att få den hjälp de behöver och har rätt till, enligt Socialstyrelsen.

– Ett beslut om insatser enligt LSS ska i princip verkställas omedelbart. Om den enskilde får vänta oskäligt länge kan kommunen få betala en straffavgift. För att slippa det finns det kommuner som förhalar besluten, skriver Håkan Ceder och Per-Anders Sunesson.

Anledningen till att Socialstyrelsen slår larm just nu är att man har granskat 70 LSS-boenden runt om i landet.
Granskningen visar att det finns ”en stor klyfta mellan lagens intentioner och den vardag som många med svåra funktionsnedsättningar tvingas utstå”.

Några exempel på brister refereras i debattartikeln:

Bakbunden.
”En rullstolsburen man hålls på läkares ordination bakbunden med en strumpa för att inte skada sig själv. Detta pågår dag som natt i 25 år. Mannens armar är fria bara korta stunder, som när han duschar, är på toaletten eller åker bil.”

Inlåst i betongbås.
”En 14-årig pojke med autism låses in i ett bås med betonggolv, kallat ”Mysen”, när personalen tycker att han blir för besvärlig. De pengar som skulle använts till fortbildning av personalen på hemmet sparades tidigare bort i socialnämndens budget.”

Fryser ihjäl.
”En kvinna på ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar kräver att få ha fönstret öppet och elementen avstängda på natten under den kalla vintern. Trots att det är så kallt att personalen har ytterkläder på sig vid besöken kontaktar de läkare först när kvinnan knappt är kontaktbar. Kvinnan fryser ihjäl.”

Socialstyrelsen anklagar nu vissa kommuner för att ha en så passiv handläggning att den enskilde får vänta absurt länge på insatser.

– Det finns en tendens att kommuner trots avslutad utredning inte fattar beslut om insatser förrän man kan erbjuda dem. Enskilda som vill ansöka om bostad med särskild service uppmanas att lämna in en intresseanmälan först och vänta med ansökan tills kommunen har en ledig plats. På det sättet undviker kommunen risken att få betala straffavgift, skriver Sunesson och Ceder.

På gruppbostäder är aktiviteterna dessutom ofta mycket torftiga, enligt granskningen.

– När personalbemanningen minskar försvinner ofta stödet till aktiviteter som att besöka affärer eller gå på promenad. De enskildas behov får stå tillbaka för kollektiva lösningar, skriver Sunesson och Ceder.

Problemet förvärras av att allt fler personer tvingas dela bostad, ofta många fler än de tre till fem personer som Socialstyrelsen rekommenderar.
– Tolv boende i en och samma gruppbostad förekommer. Med stora grupper ökar risken för att de boende stör varandra, att fler regler införs och att de individuella behoven blir svårare att tillgodose, heter det i debattartikeln.

Trenden är dessutom att kommuner allt oftare INTE tar hänsyn till de boendes problematik, utan bara placerar där det finns plats. Det förekommer också att kommuner flyttar på en boende från en dag till en annan för att ge plats åt någon annan, skriver Socialstyrelsen.

– Vi ser på flera håll tecken på en återgång till institutionella boenden, långt från målet att gruppbostaden ska vara så lik ett vanligt hem som möjligt, menar Sunesson och Ceder.

– Den institutionella prägeln förstärks när gruppbostäder läggs tillsammans med äldrebostäder och annan verksamhet enligt LSS, som daglig verksamhet och korttidsvistelse, i stället för att integreras i vanliga bostadsområden, som egentligen är tanken.

Socialstyrelsen påpekar att det är en allvarlig kränkning att frihetsberöva enskilda genom påtvingade kroppsliga ingrepp.
– Det står helt i strid med rättighetslagen LSS, skriver man.

Bakgrunden till att tvång ändå används är ofta personalbrist, men socialstyrelsen efterlyser också högra kompetens om funktionsnedsättningar, bemötande och lagstiftning.
– Det gäller personal på alla nivåer, från de som arbetar närmast den enskilde till ledningspersonal med ansvar att driva och utveckla verksamheten, skriver Sunesson och Ceder.

Trots att personalen har en skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah missar man ofta detta.
– De flesta anställda känner till anmälningsskyldigheten men ibland finns en rädsla för att anmäla allvarliga missförhållanden, skriver Sunesson och Ceder.

Förra året publicerade Socialstyrelsen en handbok om lex Sarah. Den 1 juli i år utökas lex Sarah till att omfatta hela socialtjänsten och inte bara LSS-verksamheter. Socialstyrelsen hoppas att utökningen ska göra lagen mer kraftfull.
– Personal blir skyldig att rapportera både missförhållanden och risker för missförhållanden. Den som tar emot en rapport blir skyldig att utreda den. Lex Sarah är en viktig väckarklocka, skriver Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har nu också börjat ta fram nationella kompetenskrav för personal inom LSS-verksamheter.

Senare under 2011 kommer föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.
Vidare utarbetas en handbok om insatser till barn med funktionsnedsättning.