De tränas att bli beslutsfattare

Att kunna bestämma själv är något självklart för de flesta av oss. Utan att vi tänker på det tar vi en mängd beslut varje dag. För personer med utvecklingsstörning kan självbestämmande vara något man behöver öva. På Häggviks gymnasium får eleverna systematiskt träna på att fatta och utvärdera beslut.

På Häggviks gymnasium i Sollentuna, norr om Stockholm, tar man medbestämmande på största allvar. Skolan, som erbjuder yrkesträning och verksamhetsträning inom det individuella programmet samt nationella och specialutformade program, vänder sig till elever som slutat grundsärskolan eller träningsskolan och de som mottas i särskolan efter avslutad grundskola.

– Ett övergripande mål hos oss är att alla elever ska ha ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsform och innehåll i undervisningen, utifrån varje elevs förmåga, säger rektor Viveca Rosqvist.

– På de nationella och specialutformade programmen arbetar vi mycket tematiskt och då får eleverna vara med och påverka valet av tema och hur man ska arbeta med det. Självbestämmande handlar om att göra val och att värdera dem, säger Cecilia Olsson, pedagogisk handledare.

Loggbok
Ute visar termometern minus 15 grader och pudersnö yr runt den gula skolbyggnaden. Inomhus är det varmt och en ny vecka i skolan har just börjat för de 180 eleverna och skolpersonalen. I korridorerna hälsas och nickas det.
– Har helgen varit bra?

I klassrummen har lektionerna påbörjats så smått. I bildsalen arbetar Julia Tyn­ne och ytterligare en elev med var sitt hjärta, som de håller på att skapa inför Alla Hjärtans dag. De visar stolta upp sina alster. En av hyllorna är belamrad med färdiga hjärtan, klädda med papper från telefonkatalogen. I ett fönster står grisar i papp som eleverna gjort till lärarna. Varje elev fick bestämma hur nassen skulle se ut och vilken lärare som skulle få den.

– Självbestämmande kan se så olika ut. I arbetet med att skapa grisarna fick eleverna ta flera egna beslut, säger bildläraren Åsa Winterhagen.

Julia går sitt första år i skolan. Som ett hjälpmedel för att välja skola infördes för något år sedan en loggbok, där eleverna eller deras föräldrar kan göra noteringar och klistra in bilder från prova-på veckan.

– Jag har min hemma, säger Julia.

Klasskamraten ser moloken ut och påpekar att hon också vill ha en. Åsa Win­ter­hagen förklarar att det inte fanns några loggböcker när hon gjorde sitt val, vilket verkar vara en klen tröst.

– Vi uppmuntrar föräldrar och elever att besöka flera skolor, för att göra sitt bästa val, säger Cecilia Olsson.

Stora och små beslut
Att besluta vilken skola man ska gå i är ett stort och viktigt beslut. Vardagen består ofta av enklare, men nog så betydelsefulla, frågor. Maten, skolgården, cafeterian är områden som eleverna gärna vill vara med och påverka. På elevrådet, som träffas var fjärde vecka, diskuteras också frågor om rastaktiviteter, inköp av material och ordningsregler. Fredrik Jonsson är en av medlemmarna i elevrådet. Innan han började på Häggviks gymnasium var han på prova-på-veckor på fyra skolor, innan han gjorde sitt val. Idag tycker han att han valde rätt.

– På de andra skolorna hade eleverna större svårigheter än jag, säger Fredrik.

Johan Thorsell, Fredriks lärare, tycker att Fredrik fattade ett bra beslut.
– Fredrik tycker om att diskutera och går i en klass där vi pratar mycket, inte minst om vad som händer i världen.

– I början av terminen pratade jag med eleverna om vad vi ska göra fram­över, då blir det lättare för eleverna att vara med och påverka den kommande tiden. Så gör jag vid varje terminsstart.

På klassrådet, som hålls varje vecka, finns en stående punkt som heter ”Vad har jag gjort för val den senaste veckan”. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om att deras val får olika konsekvenser.
– Jag måste träna på att låta andra få komma till tals, säger Fredrik och ser bestämd ut.

Fredrik (till höger) provgick skolan innan han gjorde
sitt slutliga val. Ett bra beslut tycker både han
och läraren Johan (till vänster).

Viktigt med tydlighet
– För att kontinuerligt träna elevernas själv­bestämmande måste det finnas en genomtänkt plattform att utgå från, säger Cecilia Olsson.

– Alla som arbetar på skolan ska veta hur de kan hjälpa eleverna att öka sitt inflytande. Till exempel ska skriftlig kommunikation vara formulerad på ett språk som är mycket lätt att ta till sig. Det eleven ska fatta ett beslut om måste helt enkelt vara begripligt, så att eleven förstår vad han eller hon ska ta ställning till. Genom att sätta saker på pränt finns det kvar, vilket kan vara bra när eleven ska fatta ett nytt beslut. Genom att gå tillbaka till dokumentationen och påminna sig om vad man tyckte blir det också lättare att förklara varför man valde på ett visst sätt, säger Cecilia Olsson.

Verktyg behövs
Hon menar också att det behövs väl fun­ge­rande verktyg för att hjälpa eleven att göra egna val och argumentera för dem.
Ett exempel på sådant verktyg är blanketten ”Utvärdering av praktikplats”.

– Vi arbetar systematiskt med utvärderingarna, säger Cecilia Olsson.

Till sin hjälp i arbetet med att träna elevernas självbestämmande använder man också läromedlen ”Ninjakoll” och framförallt ”Ninjakoll 2: Livet efter sko­­lan”, som har fokus just på elevens delaktighet.

En av dem som har utvärderat sin praktikplats är Linnea Blidberg. Hon går tredje året på linjen Idrott och hälsa. Hon är en pigg tjej som tycker att idrott är det roligaste ämnet på schemat. Mer än gärna förevisar hon gymnastiksalen, där alla de klassiska redskapen finns. Ribbstolar, plintar, bommar. Hon får fatt i en boll och studsar den säkert. Linnea trivs på skolan och med sin utbildning. Däremot hade hon otur med praktikplatsen, och lite senare, tillbaka i klassrummet, visar hon utvärderingsblanketten. Kryss vid glada och ledsna gubbar. Ett av kryssen representerar en omständighet som fick henne att fatta ett beslut.
– Jag bestämde mig för att inte vara kvar. Jag hade för många handledare och det var inte bra.

Stort inflytande
Även när det gäller val av praktikplats har eleverna stort inflytande.
– I största möjliga utsträckning får de själva bestämma var de ska göra sin praktik, säger yrkesvägledaren Maria Tunå.

– Det känns bra att få bestämma olika saker, fastslår Linnea.
Efter praktikplatsen gås utvärderingarna alltid igenom med läraren, det är viktigt att bli sedd och lyssnad på. Att det man tycker tas på allvar. Utvärderingarna utgör också en viktig grund för det samtal om framtiden som Maria Tunå kallar elev, föräldrar och LSS-handläggare till under sista skolåret.

Julia skapar hjärtan i bildsalen, här tillsammans
med bildläraren Åsa.

På Häggviks gymnasium varierar graden av elevernas svårigheter. Vissa vill och kan fatta beslut som rör dem själva, andra har betydligt svårare att visa vad de vill. Individuell anpassning till träningen är nödvändig. Kontakten med föräldrar och diskussionerna kring självbestämmande varierar också beroende på elevens svårigheter. I vissa klasser har man kontaktböcker, i andra veckobrev. Dokumentationen sker på en webbaserad lärportal. När eleven fyllt 18 år måste föräldrarna ha elevens godkännande för att få ta del av den. 

– Men vi har självklart gärna en fortsatt kontakt med föräldrarna och förklarar för eleverna vilka fördelar det innebär, säger Cecilia Olsson.

Viktigt att få bestämma
Självbestämmande är viktigt.
– När man känner att man kan påverka sin situation får man bättre kontroll över sin tillvaro. Även om det inte blir som man vill, har man blivit lyssnad på och blivit bekräftad, säger Cecilia Olsson. 

Man skulle också kunna uttrycka det som Fredrik Jonsson.
– Att arbeta mot mål gör skolarbetet lättare och roligare. Jag och Johan bestämmer målen tillsammans, då blir det så mycket bättre.+