Nyheter

De utlovar en ny arbetsmarknad – men räcker de nya tagen?


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Det blev ingen pajkastning utan många var självkritiska och lovade nya tag. Det blev mycket erfarenhetsutbyte och lärorikt diskuterande. Under seminariet ”Vägen till arbete” togs flera nya steg mot en ny arbetsmarknad.

Det blev ingen pajkastning utan många var självkritiska och lovade nya tag. Det blev mycket erfarenhetsutbyte och lärorikt diskuterande. Under seminariet ”Vägen till arbete” togs flera nya steg mot en ny arbetsmarknad.

Ett av förslagen kom från Jan Grön­lund, direktör för Hjälpmedels­institutet: Tillsätt en förhandlare som ser till att arbetsmarknadens parter och regeringen enas om hur man gemensamt tar ansvar för att anställa många fler personer med funktionsnedsättningar.

Förslaget fick positiva reaktioner. Ar­bets­marknadsministern Hillevi Eng­ström lyssnade uppmärksamt.

– Vi har diskussioner med arbetsmark­nadens parter på tjänstemannanivå och detta är en intressant fråga att lyfta när vi träffas i höst. Det måste finnas en vilja från alla inblandade och det finns det nu, sa Hillevi Engström.
Hillevi Engström berättade även att hon har tittat på de ”inkluderingsavtal” som används i Norge, en lösning som hon tror att även den svenska arbetsmarknaden kan dra nytta av.

Olika initiativ
Ministern presenterade de olika initiativ regeringen tar för att öka sysselsättningen, men betonade också att det var viktigt att ”ha stora ögon och liten mun” för att ta vara på kunskapen hos personer som har egna erfarenheter.

– Det har inspirerat mig att göra förbättringar i anställningsstöd och påverka näringslivets företrädare. Jag har träffat Svenskt Näringslivs styrelse, Teknik­företagen och mindre arbetsgivare och mötts av intresse. Alla vill göra mer om de har de rätta verktygen. Det är nu jobb­chan­serna finns och det gäller att bryta ned fördomar och unkna värderingar.

Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor, kom med ett par av de mest radikala förslagen.
– Slå samman Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller personer som har komplexa behov för att komma in på arbetsmarknaden. Idag faller människor mellan stolarna, sa hon.

Socialdemokraterna vill att det blir ”en påse pengar” som följer den enskilda personen och används där den gör mest nytta.
– Idag avsätts resurser till åtgärder men av någon anledning kommer man aldrig åt pengarna när de behövs. De är alltid någon annanstans, på en annan åtgärd än där de egentligen behövs. Ge en påse pengar som kan anpassas för rehabilitering, hjälpmedel, utbildning eller vad man nu behöver, sa Ylva Johansson.
– Se till att man som individ kan vara med och styra så att pengarna används till det som man själv vet behövs. Idag träffar inte pengarna de personer de är avsedda för, och det är ett väldigt slöseri.

Hennes tredje uppmaning till regeringen var att ”tillsammans med Handikapp­förbunden vända trenden” med sjunkande sysselsättningsgrad för personer med funktionsnedsättningar.

Hon pekade på de framgångar som uppnåtts i de goda exempel som presenterats under seminariet.
– Vi har sett vad som händer när man har en eldsjäl som bestämmer sig. Vi måste se många fler sådana exempel, sa Ylva Johansson.

Förslaget fick stöd
Socialdemokraternas förslag om en påse pengar fick stöd av Svenskt Näringslivs representant Li Jansson.
– Jag förstår inte hur man orkar hålla reda på alla olika insatser man kan ha som funktionshindrad. Förslaget om en påse pengar kan vara ett smart sätt att få ihop stöden så att de blir smidiga att använda, både för individen och arbetsgivaren.

Li Jansson kritiserade att man ofta kan få vänta länge på att få rätt hjälpmedel.
– Jag träffade nyligen en kvinna som fått vänta sex månader på att få rätt arbetshjälpmedel. Det är absurt. Vi borde kunna använda de resurser som finns på ett smartare sätt, sa Li Jansson.

Hennes viktigaste förslag var dock att satsa på ökat företagande.
– Svensk företagsamhet är väldigt låg jämfört med andra länder. Ju fler företag vi får fram desto fler jobb kan det bli, sa Li Jansson och hänvisade till undersökningar som visar att små och medelstora företag är bäst på att anställa personer med funktionsnedsättningar.
– Det handlar om en arbetskraftsresurs som är ofantlig. Minst 200 000 personer med arbetsförmåga står utanför arbetsmarknaden.

Separat grupp
Wanja Lundby-Wedin varnade för att se personer med funktionsnedsättningar som en separat grupp.
– Vi måste se att det handlar om oss och att vi alla har människor i vår närhet som har svårigheter, sa LO-ordföranden.’

LO håller på att bredda sitt arbete så att det även omfattar de som inte kommer in på arbetsmarknaden idag.
– Det är viktigt att se till att jobben generellt sett är väl anpassade för de flesta människorna. Då behöver en funktionsnedsättning inte vara ett hinder på jobbet, sa Wanja Lundby-Wedin.

De ekonomiska villkoren är viktiga för att anställningar ska bli verklighet, betonade LO-ordföranden.
– Pengarna spelar större roll än vad regeringen medger. Annars skulle vi inte se att så många arbetsgivare hellre anställer personer ur Fas 3, anställningar som inte kostar arbetsgivaren en enda krona. Man får bidrag och behöver inte ta något arbetsgivaransvar. Om man anställer med lönebidrag så täcks inte hela lönekostnaden och företaget måste ta på sig ett arbetsgivaransvar.

Wanja Lundby-Wedin efterlyste en stors­atsning för att skapa en bestående förändring.
– Vi har gjort liknande satsningar på att få in män i kvinnodominerade jobb och vice versa. Man måste vara beredd att göra en massiv satsning, så att det kan bli en naturlig del i arbetslivet.

Försvarade Fas 3
Hillevi Engström försvarade Fas 3-jobben men betonade samtidigt att de inte får tränga undan vanliga anställningar.
– Tyvärr har en liten del av Fas 3-jobben hamnat hos oseriösa företag, men nu plockas de bort. Vi ska ha hårda tag mot företag som inte sköter sig, sa hon.

SKL:s representant Ingela Gardner Sundström avslöjade att SKL höjer ambitionerna för kommunernas och landstingens arbete med sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar.
– Vi ska göra bättre ifrån oss än hittills, lovade Ingela Gardner Sundström.

Som talesperson för SKL representerade hon arbetsgivare med mer än en miljon medarbetare.
– Även vi ska sätta upp mål för oss som arbetsgivare, sa hon och hänvisade till Försäkringskassans nya plan att ha två procent anställda med funktionsnedsättningar.
– Vi kanske också ska ha ett mål på minst två procent. Vi har inte diskuterat det internt ännu, men jag tror att vi måste sätta ett mål.

Ingela Gardner Sundström framhöll också att kommuner och landsting har mycket att förbättra på flera andra områden. Till exempel inom skolan.
– Vi måste se till att tidigt fånga upp de elever som kan få problem på arbetsmarknaden, bland annat genom bättre samverkan mellan skola och socialtjänst.

Hon flaggade för krafttag inom daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar.
– Man kan fråga sig om vi i kommunerna reflekterar över om det finns något mål för verksamheten. Ska en person vara kvar i daglig verksamhet för alltid eller gå vidare till jobb? Vi måste se till att kommunerna sätter upp mål. Vi borde höja vår ambition.

Mikael Klein, Handikappförbunden, gladde sig över det stora engagemanget från de olika talarna. Han berömde arbetsmarknadsministern för att ha visat ett engagemang som överstiger företrädarens. Men det räcker inte, menade han.
– Jag får en väldigt positiv känsla när jag lyssnar. Men har vi hört det förut? Ja. Den goda viljan har vi hört förut. Vad är det som säger att det kommer att bli annorlunda nu? Många talar om konjunkturläget och goda exempel. Men frågan kvarstår, vad är det nu som gör faktisk skillnad?

Investerar i hinder
Mikael Klein hade en direkt uppmaning till Hillevi Engström:
– Ta mer stöd av Erik Ullenhag så att vi får en diskrimineringslagstiftning som undanröjer bristande tillgänglighet. Vi fortsätter investera i otillgänglighet som skapar hinder på arbetsmarknaden.

Han uppmanade också regeringen att själv anställa personer med funktionsnedsättningar.
– Anställ på regeringskansliet, både utifrån yrkeskompetens och kompetens som följer med att ha en funktionsnedsättning.

Mikael Klein kritiserade arbetsmarknadens parter.
– Det har inte varit självklart att företräda de som står utanför arbetsmarknaden. Där kan vi från handikapprörelsen hjälpa till.

På den punkten fick han medhåll av Wanja Lundby-Wedin, som medgav att LO inte har gjort tillräckligt för att öppna upp arbetsmarknaden. Nu tar man dock frågorna på större allvar.
– Vi ska se till att vi får en öppen attityd på hela arbetsmarknaden. Vi har ett starkt engagemang för mänskliga och fackliga rättigheter och då måste vi även jobba för dem som ännu inte fått en chans, sa Wanja Lundby-Wedin.

Vad händer sedan?
Den avslutande frågan till talarna löd: När vi ses om ett år, vad har hänt?

Mikael Klein, Handikappförbunden, uttryckte en önskan om att seminariet ska bli en tradition i Almedalen.
– Det är ett otroligt framsteg att diskussionen hålls här idag med alla spännande medverkande. Jag hoppas att vi samlas här om ett år, sa Mikael Klein, som också hoppades att regeringens ambitioner och utredningar då ska ha lett till konkreta förslag.

– Ända sedan 1998, när man började mäta sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga, har den sjunkit. Under de här tio åren har vi haft både en historisk lågkonjunktur och högkonjunktur, men utvecklingen har sett likadan ut, en sakta sjunkande kurva. Det krävs konkreta reformer som ändrar strukturerna och det som kommit hittills räcker inte. Jag hoppas ni har mer i bakfickan, sa Mikael Klein.

Ingela Gardner Sundström hoppades att Sveriges kommuner och landsting om ett år kan peka på en rad förbättringar.

– Jag tror att vi inom Sveriges kommuner och landsting har inlett ett mera systematiskt arbete mot ett mer inkluderande arbetsliv och att vi har gjort insatser i skola och daglig verksamhet, sa hon.

Hon hoppades dessutom att landets alla kommuner och landsting ska börja arbeta mer strukturerat.
– Varför ska alla kommuner och landsting uppfinna samma sak hela tiden? Vi talar om att sprida goda exempel men det är sällan någon som tar upp dem, utan de stannar i cyberrymden någonstans. Vi måste fundera över strukturen och hur vi för tillbaka erfarenheterna.

LO:s ordförande Wanja Lundby-We­din tror att LO och Svenskt Näringsliv nästa sommar har en gemensam plan för att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningar.
– Jag hoppas att det även blir startskott för att vi ska jobba mer tillsammans med våra förbund och våra lokala fackliga förtroendemän och arbetsgivare.

Wanja Lundby-Wedin tror att det kan bli en trepartsöverenskommelse mellan LO, Svenskt Näringsliv och regeringen.
– Men då måste regeringen tillsätta de resurser som behövs. Det behövs i ett initialskede, sa LO-ordföranden.

Även Svenskt Näringslivs representant  Li Jansson trodde på ökad aktivitet på lokal nivå.
– Vi har testat ett seminarium lokalt, i Örebro, där företag och handikappförbund träffades för att diskutera hur man kan jobba lokalt. Det hoppas jag att vi har genomfört på fler ställen om ett år, sa Li Jansson.

Ändrade attityder
Ylva Johansson (S) tror att attityderna till personer med funktionsnedsättningar kommer att förändras till det bättre det närmaste året. Inte minst tack vare Carin Götblads mångfaldsarbete inom Stock­holms­polisen och de andra goda exempel som presenterades under seminariet.

– Arbetsgivare blir taggade och inspirerad av de goda exempel vi hört här. Jag tror att myndighetschefer känner sig jagade av Carin Götblad, sa Ylva Johansson.

– När det gäller regerinens arbetsmarknadspolitik är jag dock mer pessimistisk, tillade Ylva Johansson.

Betydligt fler
Arbetsmarknadsminister Hillevi Eng­ströms prognos för det närmaste året är att betydligt fler med funktionsnedsättningar kommer i sysselsättning.
– Men det krävs att både ni och vi gör hemläxan, sa hon.

Hon uppmanade alla att ifrågasätta arbetsgivares attityder.
– Ställ frågor: vad gör ni på ert företag för att anställa personer med funktionsnedsättningar? Det är väldigt få som vill säga att de inte gör något. Det är så vi kan påverka attityder. Alla kommer att vinna på det, sa Hillevi Engström som tillade att även det egna partiet, Moderaterna, har en hemläxa.

– Jag har redan pratat med vår partisekreterare om vad vi kan göra mer för att anställa, berättade Hillevi Engström.

Dagen före seminariet i länsstyrelsens trädgård i Visby hade TCO och SCB släppt en larmrapport om utvecklingen.
På bara ett år hade många fler arbetsgivare blivit negativt inställda till anställa personer som är sjukskrivna.
Det var en markant försämring av utsikterna för en öppen arbetsmarknad.

Kanske bidrog larmrapporten till att få deltagarna att inse att det behövs nya grepp. Under sommaren skulle SCB även ha släppt sin rapport om sysselsättningsgraden. Trots ovanligt stort intresse för rapporten är den nu försenad och dröjer till hösten.

Oavsett vad den visar kommer i alla fall de myndigheter, partier och organisationer som deltog i diskussionen den 5 juli i Visby att lägga in en extra växel för att vända den negativa utvecklingen. +

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tidvis
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Primass
  • Annons för Fremia
  • Annons för HD Motion
  • Annons för JAG
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL