De vill skapa Sveriges bästa dagliga verksamhet
För tre år sedan började Karlstad göra den dagliga verksamheten enligt LSS mer flexibel.
Lars-Göran Melin, chef för kommunens funktionsstöd, ville inte att deltagare skulle vara kvar på samma verksamhet till pensionen.
Han ville se mer utveckling och möjlighet att förändra utifrån enskilda behov.
– Den absolut största förändringen kom med produktionen av tv-serien Lerins lärlingar, säger Chatrine Astemo och Maria Falk, två av enhetscheferna inom daglig verksamhet.
Läs mer om nomineringen av Karlstad till Bästa LSS-kommun 2018:
Lärlingarna: Lerin inspirerar oss och nu inspirerar vi varandra
Intervju: Jon mår bättre när det händer mycket
Cheferna: De vill skapa Sveriges bästa dagliga verksamhet
Projektledaren: Plötsligt ser man personerna på ett helt nytt sätt
Maria Falk minns hur det var när hon började jobba med daglig verksamhet 2010:
– Då var det mer fyrkantigt. Om man var intresserad av musik så var det något man fick ”hålla på med på fritiden”. Det synsättet har helt förändrats. Nu drar vi istället nytta av att vi har personal med olika intresse som musik och drama.
Och nu, efter succén med tv-serien, är målet att ha ”Sveriges bästa dagliga verksamhet”.
Det finns flera förklaringar till den positiva utvecklingen.
Personalen har uttryckt önskemål om att få satsa på olika intressen hos deltagarna.
Särgymnasiets estetprogram i Karlstad hade skapat en efterfrågan på mer utvecklande verksamheter. Tyvärr lades estetprogrammet nyligen ned – enligt lokala medier för att det var svårt att hitta praktikplatser till eleverna. Lars Lerin var en av de som kämpade för att rädda estetprogrammet.
Ironiskt nog har tv-serien Lerins lärlingar visat hur viktigt det är med just estetisk verksamhet för att utvecklas och lära. Inte minst för landets alla särskolor har Lerins avslappnade sätt att utbilda varit en stor inspirationskälla.
Nu tar kommunen ändå nya kraftfulla tag, för att förverkliga fler spännande aktiviteter.
– Vi skapar nya grupper med personal som kan till exempel drama eller grafisk form. Det blir nya möjligheter att prova intressen genom en studiecirkel.
– Tillsammans med personalen har vi kartlagt vad vi själva kan bidra med och som vi tror lockar deltagare.
En rad nya cirklar startar till hösten. Under sommaren färdigställs en katalog med cirklar inom målning, lera, teater, sång och mycket annat. Det blir cirklar inom it, media, foto, programmering, hemsidor, friskvård och kost, och till och med släktforskning. Hälsa är redan igång.
Chatrine och Maria är mycket stolta över det nya breda utbudet. De tror att det blir ett stort lyft på många sätt.
– I Karlstad har vi haft möjlighet att skapa verksamhet med olika inriktningar då det är en lite större stad. Små kommuner har kanske inte möjlighet att göra så mycket olika inriktningar. Har man ett intresse som man får ägna sig åt tillsammans med andra som har samma intresse, då ökar förutsättningarna till mer socialt liv.
Stoltheten är stor över att kommunen förverkligat ett brett utbud av verksamheter i egen regi.
Samtidigt samarbetar man med många företag. Man lyfter gärna fram att det även händer att personer går över från daglig verksamhet till anställning – årligen handlar det om två eller tre personer.
Att få rätt till daglig verksamhet är inte så enkelt. Dels måste man tillhöra personkretsen för LSS, dels ska man ”prövas mot arbetsmarknaden” – om man anses stå alltför nära den vanliga arbetsmarknaden får man ej plats på daglig verksamhet.
Vilka möjligheter att då deltagarna själva att påverka och bestämma?
– Många är tydliga med vad de vill. En deltagare uttryckte önskemål om släktforskning. Personen är själv så duktig att han kan stödja andra deltagare. Så nu tar vi med det i cirkelkatalogen.
– Vi märker att trender i samhället återspeglas i önskemål om daglig verksamhet – det är inte polis och brandman som är drömmen längre, utan man vill hålla på med data och media. Vi måste hänga med.
Det är stor efterfrågan på estetisk verksamhet, vilket tydligt syns i det nya utbudet. I övrigt är de nya cirklarna ofta skapade utifrån personalens idéer.
– Samtidigt visar våra enkäter att deltagarna är väldigt nöjda. Det är också viktigt att en stor andel har svarat helt på egen hand utan hjälp av anhöriga.
Kan man förbättra inflytandet?
– En av våra deltagare har tagit upp att det borde finnas brukarråd. Personalen har tyckt att det räcker med morgonmöten, men kanske vore det bra att ha brukarråd.
– Det är vanligt att deltagare vill byta sysselsättning och ha variation på sin dagliga verksamhet och vi är bra på att lösa det. Vi ordnar också så att man kan kombinera olika verksamheter, till exempel två dagar med att tvätta bilar och tre dagar med vaktmästerisysslor. Man kan också välja frekvens – det är inte alla som vill vara på verksamheten alla dagar. De nya cirklarna kommer ytterligare att vidga ramarna.
Chatrine Astemo säger att hon är fascinerad över vilka bra verksamheter man snickrat ihop.
– Min målsättning är att vi ska ha Sveriges bästa dagliga verksamhet och det står nu också inskrivet som vision i vår verksamhetsplan. Visionen föddes redan före Lerins lärlingar men tv-serien har öppnat upp för att vi ska få resurser att förverkliga det.
Har ni några tips till andra kommuner?
– Våga prova och tänka utanför boxen. Man måste också känna tryggheten att någon står bakom nya idéer. Vår chef lyssnar och säger ”pröva då”. Det gör att vi vågar ta nya steg för att bli så bra daglig verksamhet som möjligt för de som behöver vårt stöd.