”Det är en stor fördel att vara bra på andra saker”

För Klara Carlsson betyder funktionsskillnader fördelar. En person med Aspergers syndrom kan ha ett annorlunda perspektiv, som löser problem som alla andra har misslyckats knäcka.

Tankarna väcker stort intresse, exempelvis inom Rotaryföre­ningar, där Klara på sistone har fått chansen att föreläsa inom Riksförbundet Attentions projekt ”Vägar till jobb”.

Klara älskar att föreläsa och uppskattar alla de aha-upplevelser och positiva reaktioner hon möter. Även hos de som är insatta i funktionshinderfrågor finns ett ständigt behov av att påminna.

Projektet ”Vägar till jobb” har gett Klara chansen att föreläsa i vitt skilda sammanhang. Ena dagen hos en arbetsgrupp ”på golvet”. Andra dagar hos arbetsförmedlare eller hos företagsledare.

– Många arbetsgivare är jätteintresserade av frågor om bemötande. ”Det här är det vi försöker lära ut till våra högsta chefer i ledarskapsutbildning”.

Själv har hon hunnit med många olika jobb – inom krogvärlden, som lärarvikarie och som matros i andra länder, bland annat. Allt i flygande fläng. Innan hon ganska nyligen kom underfund med sina egna ”funktionsskillnader” och sin diagnos inom autismspektrum.
 


Klara drömmer om att få utbilda de högsta cheferna om fördelarna med funktionsskillnader.
 

Det var först i 24 års ålder som hon fick denna diagnos och senare, vid 29 års ålder, även en ADHD-diagnos.

– Det är först nu som jag har fått behandling, efter att ha fått bråka en hel del, och det är först nu som jag har börjat jobba med att förhålla mig till att ha en diagnos, som en ”ha en rullstol inne i huvudet”, säger Klara.

– Det behöver inte alls vara något problem. Jag vet att jag är bra på det jag gör nu. Samtidigt vet jag inte om det är detta jag ska göra i framtiden.

Jobbet just nu är i alla fall att med stort engagemang berätta om styrkor hos personer som har Aspergers syndrom.

Föreläsningarna ska bana väg för ett mer inkluderande arbetsliv, med de anpassningar av miljön och förändringar i attityd som behövs för att underlätta för personer med Aspergers syndrom.

– Med små medel kan man göra det möjligt för personer med lite annorlunda beteende att visa sin kompetens. Vi har handfasta tips om hur man kan göra. Till exempel ska man vara tydlig när man ger instruktioner och ge instruktioner i flera steg. Vad händer om det blir störningar, hur ska man då prioritera? Det är inte säkert att alla kan räkna ut och dra samma slutsats, eller göra samma prioriteringar om det uppstår problem, säger Klara.

Men tydliga instruktioner har alla glädje av, oavsett personlighet och talanger.

– Allt det som jag föreslår för att inkludera är sådant som alla mår bättre av. Bli mer öppna för individens behov. Alla är individer. På samma sätt är det i skolan. Om man anpassar ett klassrum för en elev med funktionsnedsättning blir det bättre för hela klassen. Det är väldigt grundläggande saker. Men problem som andra kan stå ut med kanske vi står och faller med.

Klara vill gärna ha fler föreläsningar på programmet så att arbetstiden blir lite mindre oregelbunden än idag. Samtidigt funderar hon över framtiden inom arbetslivet.

– Om man har autism är tydlighet och rutiner väldigt viktigt. Kanske ”kostar” det för mycket för mig att ha ett så oregelbundet jobb som föreläsningar. Kanske borde jag ha ett helt annat jobb.

– För personer med funktionsskillnader är det viktigt att finnas i rätt sammanhang och utgå från de förutsättningar man har. För mig vore det perfekt om jag hade en personlig assistent som höll reda på alla föreläsningar åt mig! säger Klara med ett stort leende.

Att låta en assistent hålla koll på det praktiska låter lite som schablonbilden av genier och stora företagsledare. Klara kan intyga att det finns likheter.

– När jag jobbade på sjön träffade jag flera stenrika affärsmän som var helt ”lost” i praktiska frågor. De var duktiga på affärer men kunde inte komma ihåg sin egen plånbok. Många av dem hade nog olika diagnoser. Men om man är en rik affärsman betraktas det inte som en funktionsnedsättning!

På sina egna föreläsningar har hon också överraskats av publikens kopplingar till chefsutveckling på toppnivå.

– Jag har fått höra att vi borde undervisa i ledarskap i samarbete med chefsutbildningar. Det vore förstås en dröm att komma in på högsta nivå, så att kunskapen kunde sprida sig i hela näringslivet. Alla behöver få veta vilka enorma kompe­tenser man går miste om. Det är ju så lätt att justera bemötandet för att inkludera.

Men för att förverkliga alla mål måste vardagen funka. För Klara är det en utmaning att ha koll på tider och platser.

– Det är det jag är mest nervös för – att missa tider, åka fel, inte hitta. Jag har inget lokalsinne och känner knappt igen mig nånstans i stan. Jag måste koncentrera mig hela tiden för att ha koll.

– Många ”normala” har en inre auto­pilot så att de kan göra saker utan att tänka. Det går som på räls. Men det har jag aldrig upplevt – bara hört talas om. Jag har ingen aning om hur det känns.

– Boendestöd är en väldigt bra service. Det har betytt mycket för mig att jag råkade få veta att det fanns och fick hjälp att söka. Många har väldigt bra stöd av boendestödjare men man måste hitta rätt person som förstår vad man behöver.