Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel

KOMMENTAR AV EMILIA LIEDBECK. ”Tillit är bra, men kontroll är bättre”, betonade både utredaren Amir Rostami och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid presskonferens när de presenterade ”Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen”, SOU 2023:52.
När detta uttalades rös jag av obehag, för de allra flesta användarna av vårt välfärdssystem vill göra rätt och gör rätt.

LÄS ÄVEN: Nya åtgärder mot bidragsbrott – vad innebär de?

Fokus borde vara på bättre kvalitet

Att reglerna är oerhört krångliga, att det behövs en systematiskt arbete hos myndigheterna som ansvarar för välfärdssystemet, samt en bättre kvalité på de brottsutredningar som faktiskt bedrivs kopplade till bidragsbrott, borde vara fokus för utredaren.

Om jag hade fått önska hade citatet från presskonferensen istället fått vara ”Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel”.

Självklart kan vi inte blunda för att vårt välfärdssystem kan utnyttjas och utnyttjas fel av vissa individer. Välfärdssystemet är vårt gemensamma skyddsnät och vi alla har ett intresse av att det används rätt. Det är därför bra att välfärdssystemets kontinuerligt ses över.

Tyvärr är min uppfattning att denna utredning, precis som många av de utredningar som presenterats det senaste decenniet, målar upp användarna av välfärdssystemet som fuskare och kriminella. Självklart finns det kriminella som skor sig på välfärdssystemet, vilket inte är acceptabelt, men utredningar likt denna kommer bara spä på bilden av att välfärden är något ont som bara kostar, och där pengar betalas till fel plånböcker.

Detta kommer i sin tur att medföra att många som är helt beroende av välfärdssystemet blir ifrågasatta och får leva med en känsla av att vara en kriminella som råkar göra något fel och då drabbas av en sanktion eller straff.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tog på onsdagen emot bidragsbrottsutredningens slutbetänkande från utredare Amir Rostami.
”Tillit är bra, men kontroll är bättre” var temat för onsdagens presskonferens med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och utredaren Amir Rostami.

Den enskildes perspektiv utelämnas

Det är en gedigen utredning men med icke genomtänkta förslag. Ett stort problem är att alla de siffror som presenteras är högst osäkra vilket även utredarna reserverar sig för. Någon faktisk utredning kring kostnaderna för staten kring felaktiga utbetalningar har inte gjorts. Siffrorna är inte tillförlitliga och det lämnar öppet för tyckande.

En del av utredningen avser den sanktionsavgift som ska kopplas till en felaktig utbetalning. Kring den administrativa sanktionsavgiften som föreslås ser jag flera problem, både materiella problem men också praktiska problem kopplat till det processuella. Förslaget känns inte genomtänkt och rättssäkert. Den enskildes perspektiv har helt utelämnats, istället är fokus att straffa för alla fel som görs.

Det finns inget system för att enkelt anmäla ändringar

Jag håller med utredarna om att det behövs ett bättre system för att hantera felaktiga utbetalningar. Jag är av uppfattningen att många felaktiga utbetalningar idag sker på grund av att myndigheterna inte har tillräckligt bra system för hantering av aktuellt ärende.

Exempelvis finns hos Försäkringskassan inte något enkelt system för hantering av anmälningar. Om du ska anmäla ett förändrat behov då kan du inte göra detta på ett enkelt sätt. Gör du en anmälan om en förändring kan det ta oerhört lång tid innan Försäkringskassan återkopplar kring förändringen och påbörjar en utredning.  Myndigheternas datasystem är inte anpassade för den typ av ärendehantering som det är frågan om.

Ett annat exempel, som enkelt borde kunna åtgärdas, är att om en förälder är beviljad omvårdnadsbidrag och barnet sedan berättigas till assistansersättning, då måste föräldern anmäla detta till Försäkringskassan som då avslutar utbetalningen av omvårdnadsbidraget. Detta borde ske automatiskt – när Försäkringskassan beviljar assistansersättning borde det automatiskt innebära att omvårdnadsbidraget upphör för att undvika felaktiga utbetalningar.

Fel beror ofta på krångliga regler

Utredarna menar att felaktiga utbetalningar inte behöver innebära att det gjorts avsiktliga fel – ofta kan felen bero på krångliga regler. Detta håller jag med om i alla delar.

Reglerna kopplade till vårt välfärdssystem är komplicerade och ändras kontinuerligt. Ändringarna som sker är oftast inte kopplade till aktuell lagtexten utan beror på rättspraxis, myndigheternas vägledningar eller rättsliga ställningstaganden. Dessa förändringar är ofta kopplade till regleringsbreven, och är omöjliga för den enskilde att ha koll på.

Istället för att, som utredningen fokuserar på, straffa användarna av vårt välfärdssystem på ett icke rättssäkert sätt borde fokus vara på hur regler kan förändras för att förbättra och förenkla för dem som gör rätt. För de individer som gör fel och utnyttjar vårt välfärdssystem ska det självklart bli konsekvenser, men vägen dit måste vara rättssäker.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *