Detta vill LSS-utredningen

Gunilla Malmborg på väg till presskonferensen för att presentera LSS-utredningens förslag. Foto: Linnea Bengtsson

Gunilla Malmborg på väg till presskonferensen för att presentera LSS-utredningens förslag. Foto: Linnea Bengtsson

ANALYS: Hela LSS-utredningen präglas av försök att begränsa statens kostnader

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

Mer än 4000 personer mister sin personliga assistans. Flera helt nya stöd införs. Men vad betyder LSS-utredningens förslag konkret? Här ger Anna Barsk Holmbom en överblick av förslagen och dess konsekvenser.

LSS-utredningen tillsattes i maj 2016. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren lämna förslag för att minska kostnaderna för assistansen och finansiera nya LSS-insatser med assistansersättning. Det vill säga, de hade dubbla sparkrav. Direktiven var starkt kritiserade och senare gav den socialdemokratiska regeringen tilläggsdirektiv om att utredningen inte behövde lägga förslag om kostnadsbesparingar.

Nu visar det sig att utredningen har tolkat tilläggsdirektivet så att det inte innebar att den del av uppdraget som avsåg begränsningar av antal användare och/eller timmar är borta, vilket gjort att hela förslaget är präglat av försök att begränsa framförallt statens kostnader.

Själva förslaget innebär en helt ny LSS-lag där LSS-insatser ska ge rätt till stöd inom följande områden:
• samordning,
• personligt stöd i det dagliga livet (däribland personlig assistans)
• gemenskap,
• barn och familjer,
• stöd i bostaden, samt
• sysselsättning

Samordning

Samordningen innehåller två delar. Dels expertstöd, det som tidigare kallades råd och stöd, dels individuell plan. Här ser vi inga förändringar.

Personligt stöd

Inom insatsdelen som kallas ”personligt stöd” inryms bland annat personlig assistans. Det försvinner som rättighet för två grupper och ersätts där med andra stöd. En insats till barn respektive en insats till personer med utmanande beteende som har behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär, det som idag kallas ”det femte behovet”.

Stöd till barn

Barn under 16 år föreslås få en ny insats som ska heta personligt stöd till barn. Insatsen ska ges till barn om de på grund av en stor och varaktig funktionsnedsättning:
• behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra,
• på grund av psykisk funktionsnedsättning har behov av hjälp som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne, eller
• har behov av stöd för omvårdnad.

De två första punktsatserna motsvarar det som ger rätt till assistans idag. Nytt är att även barn som enbart har behov av stöd för kvalificerad omvårdnad och egenvård ska kunna få det genom insatsen.

Den nya insatsen föreslås bli kommunal. Det innebär att det blir kommunerna som bestämmer om insatsen får utföras av privata anordnare och som bestämmer vilka krav som ska ställas på den som utför insatsen, inklusive om anhöriga får arbeta som stöd till sina barn. Utredningen anser att det ska ställas högre krav på kompetens på personal som arbetar med att ge stöd till barn och tror därför att insatsen kommer att bli dyrare än personlig assistans.

Förebyggande pedagogiskt stöd

Personer över 16 år kan få förebyggande pedagogiskt stöd om de på grund av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning har omfattande behov av hjälp som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne. Det motsvarar de personer som idag kan få personlig assistans med ”femte behovet” som grund. Det förebyggande pedagogiska stödet ska ges av personal som har hög kompetens. Tanken är att arbetssättet ska följa Socialstyrelsens vägledning om hur man kan minska utmanande beteende. Även här menar utredningen att den högre kompetensen på personalen kommer att innebära att insatsen blir dyrare än personlig assistans.

I stödet ska även praktisk hjälp kunna ingå.

Även det förebyggande pedagogiska stödet blir en kommunal insats med samma begränsningar som ovan.

Personlig assistans

Bara personer över 16 år föreslås kunna beviljas personlig assistans och då bara om de på grund av en stor och varaktig funktionsnedsättning behöver praktisk hjälp med
1. sin personliga hygien,
2. måltider,
3. klä av och på sig, eller
4. att kommunicera med andra.

Detta kallas ”privata och integritetskänsliga hjälpbehov”. Det femte behovet tas alltså bort helt och hållet. Personer som inte har fysiska, praktiska assistansbehov ska inte kunna beviljas assistans utan hänvisas istället till insatserna ”Stöd till barn”, ”Förebyggande pedagogiskt stöd” samt ”Personlig service och boendestöd” (läs mer om det nedan).

Utöver de privata och integritetskänsliga behoven ska assistans beviljas för:
• Arbete/studier/fritidssysselsättning (faktiskt behov)
• Väntetid under natten (vid behov)
• Väntetid mellan aktiviteter utanför hemmet
• Egenvård (faktiskt behov)
• Plus 15 timmar för andra personliga behov som inte går att tidsbedöma

Dubbel assistans beviljas inte om behovet av stöd kan tillgodoses genom:
• Bostadsanpassning
• Hjälpmedel

Försäkringskassan ska även få ansvar för att bedöma och bevilja tillfälligt utökat behov.

Utredningen föreslår treårsomprövningar istället för dagens tvåårsomprövningar.

Efter 65 års ålder behöver behovet, som idag, inte omprövas.

Utredningen tar inte upp frågan om rätt till assistans under sjukhusvistelse.

Schablonen behålls, men differentieras. Varje assistansberättigad får ersättning utifrån VEM som arbetar och NÄR arbetet utförs. Förslaget är av den anledningen svårt att bedöma konsekvenserna av. Med utgångspunkt från 2018 års schablon på 295,40 kronor per timme hade förslaget inneburit att ersättning istället hade betalats ut enligt följande:
Extern assistent, vardagar mellan kl 06–19: 276 kr
Extern assistent, OB-tid: 311 kr
Assistent i hushållsgemenskap, ej OB-tid: 258 kr
Assistent i hushållsgemenskap, OB-tid: 293 kr

Anordnaren ska betala sjuklön och ordna vikarie men kommunen behåller ett visst ansvar om anordnaren inte kan tillsätta vikarie. Assistansersättningen höjs med 3 kronor per timme för att kompensera detta, vilket utredningen anser motsvarar genomsnittlig sjukfrånvaro inom personlig assistans enligt SCB.

Ersättningen ska skrivas upp utifrån dels ökade löne- och övriga kostnader, dels vinst i företagen, dels ökat eller minskat antal anordnare. Minskat antal anordnare innebär troligen att nivån behöver ökas och tvärtom.

Alla anordnare ska ha kollektivavtalsliknande villkor för anställda för att beviljas tillstånd.

Gemenskap

Kontaktperson föreslås finnas kvar men ska kunna tillgodoses genom till exempel gruppbostad om den enskilde vill det.
Om det finns behov av stöd för att kunna delta i aktiviteter finns en ny insats för det, ”personlig service och boendestöd”.

Barn och familjer

Utöver rätten till personligt stöd för de som behöver det kvarstår rätt till:
• Avlösarservice
• Korttidsvistelse
• Fritidshem

Stöd i bostaden:

Barn och vuxna som har behov av det kommer att ha fortsatt rätt till särskilt boende för barn respektive för vuxna, dvs familjehem, barnhem, gruppbostad etcetera.
Den som inte bor i bostad med särskild service för barn eller vuxna har rätt till personlig service och boendestöd. Det är tänkt som en mycket flexibel insats som ska kunna avse både praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap eller annat motsvarande stöd som den enskilde har behov av för sin dagliga livsföring.

Sysselsättning

Som tidigare ska personer i yrkesverksam ålder som inte har arbete eller utbildar sig och som har behov av sysselsättning ha rätt till daglig verksamhet.
I insatsen daglig verksamhet ska ingå en kartläggning för att fastställa hur insatsen bör utformas och hur den kan ge den enskilde möjligheter till utveckling.
Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2022.
Ett beslut om en insats enligt 9 § 2 LSS flyttas över och blir ett SFB-beslut (socialförsäkringsbalken) om assistans och kan vara giltigt som längst till och med den 31 december 2025.

Många tusen berörs

LSS-utredningen konstaterar att:
cirka 4 200 personer (22%) mister assistans och får en annan insats istället
mellan 15 000 och 20 000 personliga assistenter påverkas av förändringen.
Troligen kommer antalet assistansanordnare att minska med ungefär lika mycket, det vill säga en minskning med 20–25 procent.

 

Publicerad:
2019-01-11

Av: Anna Barsk Holmbom

Nyckelord:
Anna Barsk Holmbom, LSS, LSS-utredning, LSS-utredningen, assistans


ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se