Din guide till idrott på snö och is

Föräldrakraft har tagit några slalomsvängar genom vintersport-Sverige, halkat ut på curlingbanan och tagit pulsen på kälkhockeylandslaget. Ett är säkert: Vill ditt barn prova på någon vinteridrott så finns det goda möjligheter därtill. Men allt finns förstås inte ett snöbollskast från lägenheten eller huset.

 

Foto från TotalskidskolanDet är närmast en omöjlighet att skriva om alpin skidåkning utan att nämna Totalskidskolan i Åre. Med en vision om att alla kan åka skidor, och att det inte ska kosta mer för en skidåkare med funktionsnedsättning än för någon annan har skidskolan blivit en stor framgång.

– Alla som åker skidor i Sverige har på ett eller annat sätt gått igenom Totalskidskolan, säger Ronny Persson, välmeriterad sitski-åkare och numera förbundskapten för det svenska alpina landslaget.

Totalskidskolan har mellan 450 och 500 gäster varje säsong, alla med någon form av funktionsnedsättning.

– Vi har aldrig sagt nej till någon att åka skidor. De med allra gravaste handikapp kan också komma hit och åka skidor, säger Nick Cutclisse på Totalskidskolan.

Arbetar efter en vision

Totalskidskolan arbetar med en vision som går ut på att det inte ska vara dyrare för personer med funktionsnedsättning att åka skidor än för andra. Det innebär att Totalskidskolan måste hitta ekonomiska medel för att fylla den lucka mellan intäkter och kostnader som uppstår för varje gäst skolan har.

– Det blir stora mellanskillnader. Vi måste få in ungefär en miljon kronor varje år. Det krävs mycket arbete för att klara det, säger Nick Cutclisse.

Totalskidskolan klarar sig, bland annat tack vare stöd från företag och stiftelser.

Att Totalskidskolan är populär märks på flera sätt. Skolan har uppmärksammats i medier och de som vill ha en plats måste boka i god tid. Dessutom har skolan många återkommande gäster. ”Carro”, 19 år, är en av dem. Carro har ryggmärgsbråck och är rullstolsburen.

– Jag började åka med dem när jag var fem år. Sedan dess har jag åkt en gång per år, och de senaste åren flera gånger per år, säger hon.

Carro uppskattar skidlärarna på Totalskidskolan. De är bra på att göra så ”att man vågar”, säger hon. Att komma till skidskolan har för Carro blivit något mer än att bara ta lektioner.

– Jag har lärt känna dem som jobbar här, och jag känner mig som något mer än bara en kund.

– Jag åker skidor sittande, det är lite coolt tycker jag nu, jag kan visa att jag också kan åka skidor. Det gäller att våga, säger hon.

Carro ska till Åre i vinter också, men kanske utan familjen den här gången.

– Numera åker jag själv ibland.

Håkan Ryholt arbetar med de alpina sporterna, längdskidåkning och kälkhockey på SHIF.

– Många åker skidor, men få tar det ganska stora klivet från turiståkning till tävlingsåkning, säger Håkan Ryholt.

Och för många är utförsåkning alltför dyrt.

– Vi försöker få staten att förstå att man måste ändra stödet till sitski, för att ta ett exempel. En sitski-utrustning kostar cirka 35.000 kronor, men den borde inte kosta mer än en vanlig alpin utrustning, kring 8 000 kronor, säger Håkan Ryholt.

En annan spännande möjlighet till skidåkning kommer från Östersund. Där anordnas rekryteringsläger för vintersporter.

– Vi började för två vintrar sedan, vi bjuder in alla som är intresserade och vill prova på att åka skidor. Av tio som varit på läger har fyra fortsatt, säger Niclas Grön, förbundskapten för svenska landslaget i längdåkning.

Lägren hålls i anslutning till landslagets läger, så att ungdomarna ska få tillfälle att bekanta sig med erfarna idrottare.

Att vara med på ett läger kostar mellan 800 och 1 000 kronor. Östersunds HIF har fått pengar att rekrytera från bland annat kommunen, som hoppas på ökad inflyttning. Tack vare dessa pengar kan lägren subventioneras. Utöver lägerkostnaden subventioneras hälften av eventuella resekostnader.

Utrustning för vintersporter måste lägerdeltagaren själv ha med sig.

När motsvarande läger hålls på sommaren räcker det dock med löpskor. Rullskidor går att låna.

Fredrik Andersson är idrottskonsulent i Östersund, och en av förgrundsfigurerna till projektet.

– Vår tanke är att våra rekryteringsprojekt ska länkas ihop med idrotter vi har här i Jämtland och Härjedalen. Vi har hopp om att skapa ett utvecklingscentrum där vi satsar på längdåkning, skidskytte och alpin skidåkning. Vi har kommit ganska långt och planerar nu en EU-ansökan, säger han.

Under det läger som hölls i mitten av december fick deltagarna testa längdskidor, bordtennis, show down, simning och skytte.

– Vår ambition är att satsa mot skidor både utför och på längden. Under januari har vi planerat in fem dagar med skidåkning samt ett läger under sportlovet vecka tio, säger Fredrik Andersson.

David Engman, tolv år, var med på ett prova på-läger i Östersund i början av vintersäsongen.

David kom i kontakt med lägerverksamheten via skolan.

– Dels var vi i behov av att låna idrottsredskap för att David skulle kunna åka skidor med skolan, samma behov har även uppmärksammats av den lokala idrottsföreningen, säger mamma Anette Engman.

Och David såg ut att trivas på lägret.

– Han var jätteglad och nu kommer han att fortsätta att prova på egen hand. Och han har blivit mycket nyfiken på utförsåkning, säger Anette Engman.

Den stora lagsporten bland vintersporterna är utan tvekan kälkhockey. Sverige har en anrik historia, men just nu upplever sporten något som i bästa fall kan tyda på ett generationsskifte.

– Vi har varit världsledande. Nu får vi kvala för att ta oss till Paralympics i Vancouver 2010. Just nu, och i de senaste turneringarna, ser det ändå lite positivt ut, killarna har lyft sig som ett lag, de tror på varandra. Vi har några unga spelare, bland annat en kille från Stockholm som bara är 16 år, säger förbundskapten Janne Edbom.

Landslaget har just varit i Polen och spelat, och kom trea där.

Kälkhockey står med öppna armar för de som vill prova på, men rekryteringen går just nu trögt.

– Det är väldigt svårt just för tillfället. Vet inte om ungdomarna blivit bekväma, man ska släpa en stor säck med skydd och kläder. Vi som är äldre kanske är mer vana att släpa grejer. Nu lockar datorer och tevespel. Men vi har kälkar för utlåning, så att man kan prova, säger Janne Edbom.

Nästa stora mål för kälkhockeylaget är Paralymic Winter World Cup som går i Sollefteå den 2–8 februari.

– Det är inte helt klart vilka lag som kommer. Men Sydkorea är klart, liksom Tjeckien och Polen och vi, säger Janne Edbom.

Rullstolscurlingen växer

Rullstolscurling växer för varje år, sakta men säkert. När SM i parspel arrangerades för första gången var bara två klubbar med.

– När tävlingen anordnades för tredje året var fem klubbar med, och vi vet att det är ännu fler på gång. Tillströmningen har dels att göra med att sporten blivit paralympisk, dels att vi har fått nya anläggningar, byggda för att vara handikappvänliga, säger Håkan Sundström, generalsekreterare på Curlingförbundet.

Men även curlingen har märkt att ungdomarna kan vara svårflirtade.

– Vi försöker få alla våra klubbar att intressera sig för det här. En del säger att det passar inte oss. På andra håll råder ointresse, säger Håkan Sundström.

Curlingen är liksom kälkhockeyn, den alpina skidåkningen och längdåkningen en av sporterna i Paralympic Winter World Cup.

Vad betyder tävlingen för rullstolscurlingen?

– Det är av stor betydelse med ytterligare en tävling. Det är en morot för alla lag, säger Håkan Sundström.

En annan sport som kan sorteras in under snö- och is är sitskate. Sporten har introducerats under den gångna hösten efter ett genombrott på materialsidan.

– Läget är speciellt gynnsamt nu då det finns en specialdesignad iskälke – sitskate – som skapar optimala förutsättningar för att ha kul på is, säger Tom Jönsson, projektledare för ”Sitskate – kul på is för alla”.

Projektets syfte är att göra skridskoåkning och konståkning tillgänglig även för människor med funktionsnedsättning.

Flera kommuner runt om i Sverige har under hösten fått möjlighet att beställa kälkar för prova på-verksamhet.