Din skolpeng ger dig makt

Redan för 20 år sedan, 1992, införde Sverige ett system som innebar att elever och föräldrar skulle kunna välja fritt bland kommunala och fristående skolor.  Finansieringen av både kommunala och fristående skolor görs via ”skolpengen”.

Varje barn har en skolpeng som slussas till den skola som barnet väljer. Hur stor skolpengen är beslutas av respektive kommun och kan alltså variera.

Skolpengen finansieras via skatterna. Skolpengen får inte gå till privatskolor som i övrigt bekostas med privata medel.

Det fria skolvalet kan vara extra värdefullt för elever som har funktionsnedsättningar och som kan behöva välja skola med lite större noggrannhet.

Valfrihet råder alltså enligt lag, men det finns en begränsning. Om det innebär stora organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan elever nekas att välja en viss skola.

Om eleven väljer en friskola måste kommunen vara beredd att stå för eventuella extrakostnader för anpassningar och stöd.

– Det har blivit större möjligheter att välja, men kommunerna har också tydligare redskap för att kunna säga nej, säger Thomas Jansson, FUB.

Strategidokument
Greger Bååth, generaldirektör för SPSM, betonar att regeringens nya strategidokument för funktionshinderspolitiken pekar på att det fria skolvalet är värdefullt för elever med funktionsnedsättningar.

Han menar att skollagens formuleringar om att elever kan nekas en viss skola inte behöver betyda att det blir så i verkligheten.
– Än så länge finns inget i våra iakttagelser som pekar mot inskränkningar i valfriheten, säger Bååth.

Måste ställa krav
Alla föräldrar måste ställa höga krav på god utbildning i trygg miljö.

– En skola utan mobbning där alla elever kan känna sig trygga är grunden. Då skapas förutsättningar för goda skolresultat, säger Lars Arrhenius, Barn- och elevombud vid Skolinspektionen. +