DO utreder åtta fall av bristande tillgänglighet i skolan

Sedan nya diskrimineringslagen började gälla i januari 2015 har DO tagit emot ett 40-tal anmälningar om diskriminering i skolan på grund av bristande tillgänglighet.
Åtta av dessa fall utreds nu av DO och siktet är inställt på beslut under hösten.

Anmälningarna handlar om allt från fysiska hinder – att man inte kommer fram överallt med rullstol – till uteblivet pedagogiskt stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det handlar också om lokaler som är så bristfälliga att elever med allergier inte kan vistas där, eller miljöer som inte fungerar för elever som är känsliga för många intryck.

– Förhoppningen bakom lagen är att den ska vara en motor som driver på mot ett mer tillgängligt samhälle. Men det är för tidigt att säga redan nu om och när det blir så i praktiken, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.

Rätten till utbildning för alla har funnits länge. Det nya med diskrimineringslagen från 1 januari i år är förbudet mot bristande tillgänglighet.

Det betyder inte automatiskt att brister i tillgänglighet är ett brott mot lagen.
– Ett av kraven är att de åtgärder som krävs är ”skäliga” och för att bedöma det spelar många saker in, som ekonomi och praktiska förutsättningar. Alla lagar som har en skälighetsbedömning är svåra att tillämpa. Detta är en av de frågor vi tror att man behöver titta närmare på och kanske pröva i domstol, säger Carolina Stiwenius.

På DO ser man mycket positivt på den skärpta lagen.
– Det är bra att lagen har kommit, det är något både DO och Myndigheten för delaktighet har verkat för. När vi har tillämpat den ett tag kommer vi att kunna se hur den kan förbättras. Det ligger i vårt uppdrag att uppmärksamma behövliga lagändringar.

För elever och föräldrar är lagen ett viktigt verktyg för att påverka svåra skolsituationer.
– Ja, att anmäla till DO kan vara ett bra sätt att påverka, men det kan också vara lämpligt att vända sig till Skolinspektionen eller Skolväsendets överklagandenämnd med klagomål. Alla kan utreda samma fall, med olika perspektiv. Ibland överlämnar vi ärenden mellan myndigheterna när vi ser att det är lämpligt.

Men långtifrån alla anmälningar till DO blir utredda – de flesta avskrivs direkt eller efter en tid.
– När vi ser att det är svårt att bevisa diskriminering så beslutar vi ofta om att inte utreda. Vi kan inte heller hjälpa varje enskild individ utan vårt uppdrag är att hitta ärenden som leder till förändring för så många som möjligt.

För de flesta missnöjda elever och föräldrar är alltså kontakter med skolans rektor det viktigaste påtryckningsmedlet även i fortsättningen. Om rektorn inte lyssnar är det skolans ägare, oftast kommunen, som ska kontaktas. Och därefter DO, Skolinspektionen eller överklagandenämnden.

Om man går till DO kan det underlätta att använda de färdiga anmälningsblanketterna med förtryckta frågor.
– Då är det lättare att se vilken information som anmälan bör innehålla. Annars är det svårt att veta om vad och hur mycket man bör skriva, säger Carolina Stiwenius.
– Man bör också vara medveten om att man som anmälare kan behöva delta i utredningen. Många som vänder sig till DO är väldigt trötta på situationen och har en förhoppning om att avhända sig problemet, men vi behöver ofta kompletteringar, så det är bra om man känner efter att man har ork och energi för det.

För juristerna på DO är den nya lagen en utmaning. Utredningarna kan bli komplexa eftersom diskrimineringslagen är en komplettering till befintliga lagar, som skollagen.
– Det är många omständigheter som ska vara uppfyllda och många steg som ska redas ut innan man vet om det går att bevisa diskriminering, säger Carolina Stiwenius.

Ambitionen är att varje handläggning ska klaras inom sex månader. Under den tiden får både skolans huvudman och anmälaren komma med yttranden. Beslut fattas sedan av två personer på DO.

Om DO bedömer att det har skett diskriminering kan DO väcka talan i domstol och begära diskrimineringsersättning, som är en form av skadestånd.

– Men vår huvuduppgift är inte att driva rättsprocesser i domstol utan att i första hand få skolorna att frivilligt följa lagen. Vi förutsätter att skolorna följer våra bedömningar och ser över sina arbetssätt så att felen inte upprepas, säger Carolina Stiwenius.

FOTNOT. Rätten till stöd och anpassning har funnits länge i skollagen. I diskrimineringslagen har det sedan tidigare även varit förbjudet med till exempel direkt diskriminering, det vill säga att exempelvis neka en elev antagning på grund av elevens funktionsnedsättning. Däremot har inte bristande tillgänglighet omfattats tidigare i diskrimineringslagen.