Nyheter |

”Du skyddar din tonåring om du pratar om sex”

Ur Tema NPF i Föräldrakraft nr 1, 2014.

ANNONS
Annons för HEA
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

I denna artikel

Isabelle Hénault är sexologen som vigt sitt liv åt att hjälpa ungdomar inom autismspektrum att hitta en hälsosam sexualitet. Nyligen besökte hon Sverige för att uppmuntra föräldrar och professionella att våga prata om sex, både i skyddande och självstärkande syfte.

Isabelle Hénault är sexologen som vigt sitt liv åt att hjälpa ungdomar inom autismspektrum att hitta en hälsosam sexualitet. Nyligen besökte hon Sverige för att uppmuntra föräldrar och professionella att våga prata om sex, både i skyddande och självstärkande syfte.

 

Varför är det så svårt att prata om sex?

Det är ofta en ”het potatis” för professionella och föräldrar. Alla kastar den ifrån sig.

”Det är föräldrarnas ansvar att prata om!”

”Nej, det är de professionellas ansvar!”

Det finns väldigt lite information om hur man kan gå till väga, och det saknas ofta vägledning kring detta. Dessutom saknas ofta rikt­linjer i olika verksamheter om hur man ska agera när en situation av sexuell karaktär uppstår.

 

Varför är det så viktigt att prata om?

Om man har en diagnos som gör att man har svårt att läsa av signaler behöver man få konkret hjälp kring relationer och sex.

Dessutom har man kanske sociala svårigheter som innebär att man har få eller inga vänner att prata om sex med, vilket de flesta ungdomar gör i puberteten. Istället kanske man söker på nätet, och riskerar att få porr som enda informationskanal.

 

Vad kan hända om man bara tittar på porr?

Om porr blir den enda referensen kan det få stora negativa konsekvenser för personen i fråga. Om man inte har någon annan erfarenhet kanske hon eller han bokstavligen tror att det är så sex går till, och imiterar det man hittar på nätet ute i verkligheten.

I värsta fall kan det leda till olämpliga beteenden på grund av negativa förebilder, brist på gränser och missförstånd om samtycke.

 

Hur börjar jag prata om sex?

Tänk att det handlar om att du ska informera, då kan du hålla lite distans, och det blir inte lika obekvämt. Starta med enkla förklaringar eller ämnen, var konkret, enkel och tydlig. Ha ett positivt förhållningssätt, undvik stereotyper och fördomar.

Och undvik att vara överbeskyddande. Om ni är flera vuxna kan ni dela upp det och prata om det ämne ni känner er mest bekväma med. Använd bilder för att göra det praktiskt och lätt att förstå.

Men min tonåring frågar inget?

Det händer ofta att föräldrar kommer till mig och säger ”Vi tror inte att vår tonåring är intresserad av sex”, men så fort de gått ut ur rummet så får jag tusen frågor av tonåringen.

Den överbeskyddande egenskapen hos föräldrarna kan leda till brist på information vilket ger en ökad sårbarhet och risk för att bli utsatt för övergrepp, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

Tonåringar tycker ofta att det är mer bekvämt att ställa frågor och lära sig om sex ur en neutral och informativ synvinkel, och ett socialt gruppsammanhang kan också vara positivt.
 

Hur skyddar vi på bästa sätt?

Börja prata tidigt. Många barn inom autismspektrat har svårt att förstå skillnaden mellan vad man kan göra hemma och på skolan. Hemma kanske man klär av sig på väg till toaletten och låter dörren vara öppen.

Redan i 6–7-årsåldern brukar jag prata om och titta på bilder av kroppsdelar tillsammans med barnen. Vi pratar om ”Vad är privat, vad är inte privat?” och ”Vad kan man göra hemma, som man inte kan göra i skolan?”

 

Vilka positiva effekter kan kunskap leda till?

Information gör inte ungdomarna mer sexfixerade, vilket ibland oroar föräldrar och personal. Kunskap leder istället till utveckling av egna gränser och omdöme, samt möjlighet att avkoda situationer och att utveckla sociala och sexuella färdigheter.

Kunskap kan också minska problembeteenden, förbättrad självkänsla och självständighet samt öka den sociala integrationen.

 

Vilka kunskapsbrister har du stött på?

Jag har träffat många ungdomar som inte vet vad en kondom är eftersom deras enda sexuella referens är porr. Jag har också träffat ungdomar som tror att de är felskapta för att de har hårväxt och mindre könsorgan än porrskådespelare.

Det är jätteviktigt att ha tillgång till bra material, bilder, filmer och föremål när man förklarar, annars blir det för abstrakt. Många tonåringar jag möter vill också lära sig och veta mer om de olika stegen i en relation eftersom de sällan har denna kunskap eller erfarenhet.

 

Vad är svårast att lära ut?

Det handlar om det sociala samspelet, att många ungdomar inom autismspektrat har svårt att läsa av signaler. Detta påverkar intima relationer i allra högsta grad.

Om man inte kan tyda sin partners signaler är det därför jätteviktigt att man alltid frågar om samtycke, till exempel ”Får jag kyssa dig?”, även om det känns konstigt. Annars är det lätt hänt att man gör att den andra känner sig obekväm, eller att man själv känner så för den delen.
 

 

Vad finns det för fördomar?

En vanlig fördom är att tonåringar inom autismspektrat antingen är helt asexuella eller helt besatta av sex. För majoriteten är det dock samma lust, nyfikenhet och behov som för vilken tonåring som helst.

Många tror också att ungdomar inom autismspektrat onanerar mer än andra, men det beror på att de är lättare att upptäcka än andra. Därför måste vi lära ut vad som är privat, vad är inte privat.

När vi pratar om var man får onanera så händer det att jag använder gröna och röda lappar. Grönt är hemma ensam i sitt eget rum eller på sin toalett, alltså okej. Rött är skolans toalett, klassrummet, restaurang och så vidare. Alltså inte okej.
 

 

Vad är viktigt att känna till?

Vissa mediciner har en negativ inverkan på sexualiteten. Fråga läkaren hur medicinen påverkar sexualiteten och rådgör noga kring lägsta möjliga dos. Att kombinera två olika anti­depressiva medel kan också ha stora negativa effekter.

Biverkningar kan bland annat vara att man får en svagare eller starkare sexualdrift, svårt att få erektion, eller fördröjd ejakulation.
 

 

Hur tar man upp känsliga saker?

Om jag frågar en tonåring om han eller hon tittar på porr på nätet, så nekar hon eller han troligtvis. Jag säger istället ”Jag vill att du visar mig vad du tittar på, så att jag kan ge dig fler alternativ”.

Jag har också träffat unga vuxna som använt vassa föremål på sig själva utan att förstå att det kan vara farligt. Jag föreslår då att vi ska gå till en sexshop och köpa säkra och hygieniska sexleksaker istället.
 

 

Vad är ditt allra bästa tips?

Mitt bästa tips är att visa på alternativ istället för att fördöma. Genom att acceptera att även tonåringar inom autismspektrum har sexuella behov, och ge dem information om gränser och olämpliga sexuella beteenden, stärker vi deras omdöme kring sex och skapar förutsättningar för en hälsosam sexualitet. Sex är trots allt en stor del av vår livskvalitet.
 

Beställ HejaOlikas nyhetsbrev

Sidor ur Föräldrakraft nr 4

Beställ senaste numret av Föräldrakraft

Bli expert på LSS med hjälp av LSS-skolan!

Skip to content