Så kan elever med IF få chans till fortsatta studier och arbete
- Den 2 juli 2023 bytte särskolan namn till anpassad skola. Gymnasiesärskolan blev anpassad gymnasieskola.
- Men mycket mer än namnen behöver förändras.
- Framförallt måste eleverna få större möjligheter till fortsatta studier och arbete.
LÄS MER: Särskolan blir anpassad grundskola och får ny stödgaranti
Kommer regeringen att lyssna på FUB?
Under början av 2023 träffade Riksförbundet FUB och Ung i FUB skolminister Lotta Edholm och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, för att gå igenom allt som behöver rättas till. De frågor som FUB tagit upp med ministrarna beskrivs i denna artikel.
Varför ingen uppföljning av den anpassade skolan?
I december 2022 kom Skolverket med en rapport som visade att hösten efter att unga slutar gymnasiesärskolan är det många – en tredjedel – som inte arbetar, inte studerar och inte har daglig verksamhet.
LÄS MER: Bara 1 a v 10 får jobb efter gymnasiesärskola
Tyvärr finns ingen regelbunden uppföljning av den anpassade gymnasieskolan. Den vanliga gymnasieskolan följs däremot upp varje år. Därför finns ett stort behov av att analysera vad som fungerar bra och dåligt i den anpassade gymnasieskolan.
Skolinspektionen gör årliga enkäter med elever i grundskolan och gymnasieskolan. Men inte i den anpassade skolan – där riktas enkäterna till föräldrarna.
”Det är anmärkningsvärt att inte elever inom den anpassade skolan får delta i Skolinspektionens skolenkät vilket vi också påpekat vid ett antal tillfällen i möte med Skolinspektionen. Idag finns det inga hinder för att skapa och genomföra enkäter som är anpassade för elever inom den anpassade skolan”, skriver FUB.
FUB anser också att det behövs statistik över betygen i den anpassade gymnasieskolan, och om vilka kurser eleverna läser.
Varför görs inget åt bristen på praktikplatser?
Ett stort problem är att det saknas praktikplatser (arbetsplatsförlagt lärande – APL) för elever i anpassande gymnasieskolan. Detta fungerar mycket sämre här än i den vanliga gymnasieskolan.
Skolor och arbetsliv måste ta mycket större ansvar för att få fram praktikplatser, eftersom detta är avgörande för att få jobb efter skolan.
FUB kräver nu ökat samarbete mellan skolor och arbetsliv i lokala programråd, liksom i regionala programråd. Skolverket bör också följa upp hur kommuner samverkar med Arbetsförmedlingen om arbete för elever i behov av stöd.
Studier efter anpassad gymnasieskola
Trots stora behov har eleverna inom komvux med särskild utbildning minskat kraftigt. Allt färre kommuner anordnar komvux som anpassad utbildning.
Komvuxutredningen 2018 skulle förbättra möjligheterna för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – men i praktiken har det blivit försämringar på flera områden, menar FUB.
”Det finns en konflikt mellan målgruppens generella behov av kontinuerlig repetition och skollagens krav på kunskapsutveckling och progression. Många av våra medlemmar behöver studera för att upprätthålla kunskaper och att studier handlar om ett livslångt lärande för dem. Därför är det ett problem att individerna skrivs ut från komvux som anpassad utbildning ifall de inte uppvisar progression”, skriver FUB.
Folkhögskolor tvingas säga nej till elever med IF
Även inom folkhögskolorna har utbildningsmöjligheterna minskat.
”Utbudet av kurser för personer med IF har stadigt minskat samtidigt som fler söker sig till folkhögskolan för att få studera efter avslutad anpassad gymnasieskola. Många folkhögskolor tvingas säga nej till sökande på grund av bristande resurser.”
Folkhögskolorna har slagit larm om att de statliga bidragen inte täcker de merkostnader skolan har. Folkbildningsrådet har i rapporten ”Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning” pekat på att man behöver arbeta vidare med hur resurserna till folkhögskolor och studieförbund utformas för att öka tillgängligheten till studier för personer med IF.
LÄS MER: Minskade anslag till folkhögskolor drabbar elever med IF
Vad behövs för att få fotfäste i arbetslivet?
I slutändan handlar det om att unga vuxna med IF behöver få fotfäste på arbetsmarknaden.
FUB har löpande dialog med myndigheter, forskare och företag för att hitta lösningar.
Förbundet anser att Arbetsförmedlingen ska få ett öronmärkt anslag för att säkerställa att det finns tillräckligt med personella resurser för att säkerställa kontinuitet i stödinsatser till personer med IF och andra funktionsnedsättningar, inklusive en personlig handläggare.
FUB kräver också att styrelsen för Arbetsförmedlingen stärks med personer som har kompetens och erfarenhet från funktionsrättsrörelsen.
LÄS ÄVEN: Varför sumpar Arbetsförmedlingen tusentals jobb med lönebidrag?
Hur kan Samhall hjälpa de som behöver mest stöd?
FUB kritiserar även hur statliga Samhall styrs, och vill se förbättringar som gynnar personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Förbundet upprepar sitt tidigare krav om att ta bort vinstkravet helt eller delvis för att Samhall ska kunna fokusera på kärnuppdraget, och hjälpa personer som har störst behov av stöd.
Samhall behöver också få in personer med expertkunskap från funktionsrättsorganisationer och forskarvärlden i sin styrelse. FUB kräver också att arbetsledare och chefer ska kompetens om olika funktionsnedsättning.
Vad hände med statens praktikplatser?
En av de uppseendeväckande brister som FUB lyfter fram är att statlig myndigheter inte lever upp till kravet på att erbjuda praktik för personer med funktionsnedsättningar.
”Myndigheterna har visat usla resultat enligt Statskontorets senaste rapport, i synnerhet vad det gäller gruppen med funktionsnedsättning”, skriver FUB.
Myndigheterna har bara klarat en fjärdedel av målet, och det har blivit allt sämre resultat.
FUB kräver att ”så många myndigheter som möjligt tar emot praktikanter, utifrån det självklara att myndigheterna ska vara ett föredöme som arbetsgivare, både när det gäller att hjälpa personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och ta tillvara kompetensen hos dessa”.
FUB kräver även att regeringen ”kallar samman arbetsmarknadens parter i syfte att diskutera hur de kan medverka till att ge fler med en funktionsnedsättning möjlighet till jobb”.
Statistik efterlyses!
Även när det gäller arbetslivet saknas statistik, vilket länge har varit en känd brist.
FUB efterlyser bland annat statistik över hur många personer inom daglig verksamhet som skulle kunna övergå till arbete med rätt stöd.
”Detta är anmärkningsvärt med tanke på att målet med daglig verksamhet enligt LSS är att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete”, påpekar FUB.
Kommunerna, som driver daglig verksamhet, är dock passiva – bara 12 procent av dem ha rutiner för att pröva möjlighet till arbete eller praktik.
Nu kräver FUB att Socialstyrelsen kartlägger hur många av de 40 000 personer, som har daglig verksamhet, som kan vara aktuella för övergång till arbete.
Mer om bakgrunden
Det var Skolverkets dystra rapport, i december 2022, om framtiden efter gymnasiesärskolan som fick Riksförbundet FUB att kräva ett möte med regeringen.
– Det har saknats en politisk vilja att satsa på personer med en intellektuell funktionsnedsättning, Riksförbundet FUB:s ordförande, Anders Lago.
FUB gick då ut med krav på att regeringen ger Arbetsförmedlingen direktiv att utveckla samarbetet med anpassade skolan, och detta måste backas upp av öronmärkta resurser.
Det behövs även extra satsningar på tjejer i anpassade gymnasieskolan.
FUB hade redan tidigare kritiserat den nya regeringen hårt för olika försämringar kopplat till statsbudgeten för 2023.
– När regeringen minskar förvaltningsanslaget för Arbetsförmedlingen, drabbas vår grupp särskilt hårt, säger Anders Lago.
En ljuspunkt är det faktum att det äntligen finns siffror över hur gymnasiesärskolan lyckas med att förbereda eleverna för arbetsmarknaden.
– Även om rapporten visar upp en mycket nedslående bild, är det väldigt bra att det äntligen finns ett underlag att utgå ifrån. Utan regelbunden uppföljning är det omöjligt att dra slutsatser kring hur särskolan lyckas – eller misslyckas – med sitt uppdrag, säger Robert Öberg, skolombudsman på Riksförbundet FUB.
– Med rapporten som utgångspunkt, har man en större chans att skapa bättre förutsättningar för elever som vill arbeta eller studera när de lämnar särskolan. Till exempel, måste folkhögskolor som vill ordna anpassade kurser för vår målgrupp, få de resurser som krävs för att ha extra stöd på skolan. I dagsläget saknas pengar till detta, påpekar Öberg.
LÄS ÄVEN: Minskade anslag till folkhögskolor drabbar elever med IF
Betyg från anpassade gymnasieskolan ger få möjligheter
En av de som har egen erfarenhet av anpassade gymnasieskolan är Elin Vesterlund, som är vice ordförande för Inre Ringen Sverige.
– Jag har själv gått i gymnasiesärskolan och har fått kämpa väldigt hårt för att få ett arbete. Det finns få utbildningar som vi som har betyg från särskolan kan söka och det har varit väldigt svårt att få ett fungerande stöd från Arbetsförmedlingen, säger Elin Vesterlund.
Läs mer
Text kommer.
