En dörr till framtiden

Stolt tradition. Sveriges folkhögskolor erbjuder en fantastisk palett av möjligheter. Men hot finns – snålare statsbidrag och trilskande kommuner utestänger många elever.

Sverige har idag 150 folkhögskolor och de flesta av dem erbjuder utbildning för vuxna med funktionsnedsättning.

Furuboda folkhögskola har bland annat Allmän kurs där eleven kan läsa upp sin betygsbehörighet. Daniél Tejera, direktor på Furuboda folkhögskola, ser att det är något som flera folkhögskolor runt om i landet satsar på.

– Att de allmänna kurserna har ökat i antal beror nog mycket på den höga arbetslösheten. Ungdomarna hänvisas till att komplettera sin utbildning med behörighetsämnen.

På Furuboda folkhögskola individanpassar man den allmänna kursen oavsett vilken bakgrund eleven har. Daniél Tejera rekommenderar den som har svårt att välja, att följa sin magkänsla.

– Mitt tips till den som ska välja utbildning är att först och främst gå på det som man är intresserad av. Först därefter kan man ringa runt till skolorna för att fråga om de har en tillgänglig miljö och studieform utifrån just mina förutsättningar.

– Det finns även möjlighet att prova på att bo på skolans internat ett par dagar om man känner sig osäker.

Många fördelar
Laila Bradling, rektor på Ädelfors folkhögskola, rekommenderar folkhögskola som studieform för att man som elev har möjlighet att studera i små grupper, man har inflytande över kursernas innehåll och det är ett nära samarbete mellan lärare och elev.

Hon framhåller även att internatboendet skapar en speciell känsla och ett bra klimat som gynnar lärandet.
– Vår allmänna kurs är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Un­dervisningen sker i små grupper och vi erbjuder specialintressen som kursval. Exempelvis serieteckning, foto och körkortsutbildning, säger Laila Bradling.

För att lättast hitta den utbildning man söker tipsar Laila Bradling om att gå in via nätet till Folkbildningsrådets databas www.folkhogskola.nu. Där finns det tydlig och korrekt information, tycker hon. Sidan uppdateras regelbundet.

Oscar Lindström, rektor på Furuboda, berättar att folkhögskolan i begynnelsen var avsedd för personer som ville komplettera betyg, därefter kom en period med särskilda kurser som exempelvis musik, bild och drama. Nu är det sedan 20 år tillbaka åter fokus på de allmänna kurserna och betygsbehörighet.

– Statsmakten idag ställer andra krav. Sedan 1991 måste 15 procent av deltagarveckorna innehålla allmän kurs för att statsbidrag ska betalas ut från Folkbild­nings­rådet.

Tidigare låg folkhögskolorna med de stora internaten belägna ute på landet. Men med tiden blev det kostsamt med så stora lokaler. Många har därför skapat filialer i städerna eller flyttat helt och hållet. Så har det blivit för många av konst- och författarutbildningarna, berättar Oscar Lindström.

Ser till hela människan
Folkhögskolan har som tradition att se till hela människan till skillnad från Komvux och gymnasiet som enbart ser till betyg. Det görs en total bedömning av bland annat individens möjlighet att interagera i grupp samt kunskapsnivå.

– På gymnasiet kan man i princip tenta av hela terminer utan att ha haft någon närvaro, säger Oscar Lindström.

Närvaron är något som är mycket väsentligt på en folkhögskola. Man ser till att uppmuntra eleverna att upptäcka och utnyttja andra gåvor, inte bara ett ensidigt pluggande. Folkbildningsrådets riktlinjer ligger till grund för detta, där till exempel den gemensamma värdegrunden ingår.

– Folkhögskolan är en bra skolform för de som inte klarat av en vanlig skola. Man kan ha problem hemma eller kämpar med koncentrationssvårigheter.

Fördelen med en lugnare studiemiljö, menar Oscar Lindström, är att man ger eleven möjlighet att omvärdera bilden av sig själv. Många har skolmisslyckanden med sig i bagaget och tror inte att de kan klara skolan. De upplever att de inte har blivit sedda och att de inte kan prestera.

På en folkhögskola kan dessa personer växa och lära sig att finnas med i ett sammanhang. De blir bekräftade och fattar nya livsval. Även om inte alla bestämmer sig för att plugga vidare på universitetet, har de kommit fram till något annat med sina liv. I stället för att kanske falla in i hopplöshet.

– Folkhögskolan passar inte för den som bara vill läsa upp betyget i ett eller två ämnen, påpekar Oscar Lindström.

Elever med NPF
En tydlig trend är att fler med koncentrationssvårigheter eller neuropsykiatrisk problematik, nu läser på folkhögskola. Ofta har den vanliga skolan inte klarat av att stötta de personerna. Laila Bradling berättar att man på Ädelfors folkhögskola nyligen startat en kurs för personer med ADHD, Asperger eller annan neuropsykiatrisk problematik.

– Vi satsar på speldesign och konst, ett års studier för respektive inriktning. Speldesign är i dagsläget den störst växande branschen.
Leif Näfver, chef för Statsbidragsavdel­ningen på Specialpedagogiska skolmyndigheten, håller med om att målgruppen har förändrats de senaste åren.

– Personer med neuropsykiatrisk problematik har ökat. Folkhögskolan är viktig med tanke på gruppen med funktionsnedsättningar. Gemenskapen och det sociala sammanhanget är oerhört viktigt.
Han ser ingen större förändring när det gäller inriktning av kursutbud eller ekonomi.

Färre går korta kurser
På de korta kurserna har antalet personer med funktionsnedsättning minskat med tio procent från 2009 till 2010. Likadant mellan 2008 och 2009, enligt uppgifter hämtade från SCB.

– Tidigare beviljade kommun och landsting bidrag för sommarläger och kortare kurser vilket inte alls sker i samma utsträckning nu. Många har uppskattat att komma bara några veckor över jul eller sommaren. De har kunnat leva på den upplevelsen länge, länge, säger Oscar Lindström.