Lars Lööw: En perfekt chans att skapa en rättvis arbetsmarknad

Har vi just nu chansen att skapa en mer rättvis arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning?
– Alla är överens om att vi behöver hitta vägar för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden, säger Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen.

Granskningen av Samhall ger en öppning

Men varför just nu, drygt fyra decennier efter att nuvarande modell för lönesubventioner skapades?

Flera aktuella händelser tillsammans skapar perfekta möjligheter.

Arbetsförmedlingen har själv väckt sådana tankar i en analysrapport i februari. Det behövs nya verktyg för att ge stöd till de som står extra långt från arbetsmarknaden, konstaterar man i rapporten.

Riksrevisionens stora granskning av Samhall, presenterad i juni, drar slutsatsen att verksamheten behöver göras om i grunden för att bättre stödja personer som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning.

För stort fokus på ekonomi och volymer

Samhall är statens bolag med uppgift att meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning.

Kritiker har länge hävdat att Samhall inte har prioriterat denna uppgift, utan istället har haft för mycket fokus på volymer och ekonomi. Nu stämmer Riksrevisionen in i kritiken, samtidigt som Konkurrensverket kommit fram till att Samhall bidrar till osund konkurrens på städmarknaden.

Riksdagen har två gånger (2019 och 2021) i tillkännagivanden uttryckt att Samhall bör ses över, så att Samhall kan återgå till sitt grunduppdrag.

Nu måste regeringen rimligen göra något, för att styra upp Samhall.

Rätt tillfälle att se över lönesubventionerna

Lars Lööw menar att vi därför har en unik möjlighet att se över hela strukturen för arbetsmarknadsstöd för personer med funktionsnedsättning.

– Samhallrapporten, vår analysrapport och aktuella utbildningsfrågor sammanfaller med att vi under lång tid letat efter hur idéburen sektor kan bidra med sina mervärden. Vi har ett tillfälle att ordentligt fundera igenom om vi kan arbeta på ett bättre sätt än nuvarande modell för lönesubventioner som i praktiken konstruerades 1979, säger Lars Lööw.

Ljusning på arbetsmarknaden

Trots decennier av vackra ord om en mer rättvis arbetsmarknad har utvecklingen i stort sett stått stilla.

Just nu är trenden lite ljusare än vanligt.

– Arbetslösheten har gått ned väldigt mycket. Vi har den lägsta arbetslösheten sedan 2009, och den lägsta långtidsarbetslösheten sedan 2014. I gruppen långtidsarbetslösa ser vi att alla får del av förbättringar, säger Lars Lööw.

Men gruppen ligger fortfarande långt efter övriga grupper vad gäller sysselsättningsgrad.

Grundläggande problem även hos Arbetsförmedlingen

Precis som Samhall har Arbetsförmedlingen en del grundläggande problem, som sätter käppar i hjulet för goda ambitioner.

– En förutsättning för att det ska bli bättre är att vi förbättrar våra beslutsprocesser och vår kartläggning av behoven. Vi förbättrar steg för steg, men det är svårt få upp volymerna. Vi har jobbat lång tid att öka volymerna för beslut om stöd av SIUS-konsulenter. Men vi bedömer att vi inte har förmåga att använda alla resurser som finns i det särskilda anslaget för bland annat SIUS och lönebidrag.

– Just nu står vi inför neddragningar på vårt förvaltningsanslag, alltså de medel som går till arbetsförmedlarnas löner. Vi har sagt hela tiden att vi behöver mer resurser [till beslutsprocesserna] för att det ska hända mer. Vi måste helt enkelt ha tillräckligt med arbetsförmedlare för att hantera beslutsprocesserna optimalt, säger Lars Lööw.

LÄS ÄVEN: Varför sumpar Arbetsförmedlingen tusentals jobb med lönebidrag?

Snabbare beslut om lönebidrag

Just nu hoppas han att nyss genomförda förenklingar i lönebidragsprocessen ska ge snabba resultat.

– Vi har bland annat fått kritik för att arbetsgivare, som redan har kontakt med personer de vill anställa med lönebidrag, får vänta lång tid på beslut från oss. Där hoppas vi att vi nu har förenklat för att snabba på beslutsprocesserna.

LÄS ÄVEN: Inget lönebidrag på 18 månader – JO kritiserar

Det senaste året har Arbetsförmedlingen också arbetat för att förenkla kartläggningen av vilka personer som omfattas av olika insatser, och vilka behov de kan ha.

– Men det tar fortfarande lång tid, för det är komplexa processer. Vi jobbar vidare med det hela tiden.

Steg till arbete startar i september

Den nya tjänsten Steg till arbete – som ursprungligen skulle lanseras sommaren 2022 – har fortfarande inte kommit igång, eftersom upphandlingen av utförare har överklagats i två nivåer.

– Vi fick rätt i första prövningen, men upphandlingen har överklagats en andra gång och även där fick vi rätt i första instans. I förra veckan meddelade kammarrätten att de inte kommer meddela prövningstillstånd. Vår plan är att köra igång i mitten av september.

– Steg till arbete är ett jätteviktigt redskap för oss, genom att vi får möjlighet att anvisa personer som stegvis kan rustas och ta sig vidare.

LÄS ÄVEN: Arbetsmarknadsstöden du kan få 2023

Nya sätt att arbeta med idéburna

Arbetsförmedlingen har i sommar kritiserats för att man ändrar rutinerna kring arbetsträning. Idéburna organisationer som Stadsmissionen befarar att de utestängs från samarbete med Arbetsförmedlingen i fråga om arbetsträning.

LÄS ÄVEN: Arbetsträningen hotas – protester mot nya rutiner

Lars Lööw vill inte gå de idéburna organisationerna till mötes.

– De upplägg vi har haft med idéburen sektor, kommuner och Samhall om arbetsträning håller inte längre upphandlingsrättsligt. Vi upphör inte med arbetsträning, men tidigare överenskommelser med organisationer fungerar inte längre.

Han hoppas ändå på fortsatt och utvecklat samarbete med idéburna verksamheter.

– Det finns exempel på att idéburna driver affärsverksamheter, så den möjligheten finns ju för att delta i upphandlingar av arbetsträning.

– Vi ser behov av att utveckla samverkan med idéburna sektorn men vi behöver hitta andra former för sektorn att bidra i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det kan också sättas i relation till förslagen i vår analysrapport, om att det finns behov av nya verktyg för de som står långt från arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: Hallå regeringen, så här stärker ni arbetslinjen på riktigt

Hela strukturen kan ses över i ny utredning

Vad kommer då att hända nu? Blir det äntligen krafttag för att stödja personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden?

Riksrevisionen har i sin granskning av Samhall uppmanat både regeringen och Arbetsförmedlingen att agera.

– Riksrevisionen anser att man behöver se över hela konstruktionen av Samhall. Riksrevisionen tar också upp problem i Arbetsförmedlingens anvisningar av arbetssökande till Samhall. Vi tar till oss Riksrevisionens slutsatser om att våra processer behöver förbättras och våra beslut bli snabbare, säger Lars Lööw.

– Om jag ska spekulera kommer regeringen att behöva agera i frågorna, för att se över den övergripande strukturen. Kanske tillsätter man en utredning eller skickar uppdrag till oss på Arbetsförmedlingen och till Samhall.

– Det kan låta bökigt och långdraget med en utredning, men det är komplexa frågor som behöver samspela och då är utredning ett bra redskap. Alla är överens om att vi behöver hitta vägar för att personer med funktionsnedsättning ska bli mer delaktiga på arbetsmarknaden, säger Lars Lööw.

FUB vill också ha en större översyn

Riksförbundet FUBs ordförande Anders Lago delar Lars Lööws uppfattning att det behövs stora förändringar inom arbetsmarknadsstöden för personer med funktionsnedsättning.

– Regeringens översyn av Samhall bör utvidgas till en översyn av hela arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning. Det är för få som får möjlighet till ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingen fungerar dåligt för personer med funktionsnedsättning, och Samhalls inriktning och verksamhet är inte anpassad till målgruppen, säger Anders Lago.

– Det är svårt för personer med en funktionsnedsättning att få ett jobb idag. Av de ungdomar som lämnar anpassad gymnasieskola har enbart 9 procent arbete ett år efter examen. 51 procent har daglig verksamhet och 32 procent gör inget alls, säger Anders Lago.

 

Mera fakta: 162 000 personer berörs

• Under 2022 var 863 000 personer inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, varav 162 054 en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
• Det är Arbetsförmedlingen som anvisar arbetssökande till Samhalls skyddade arbeten.
• Samhall har 24 000 anställda varav 20 715 anställda i skyddat arbete. Statens kostnad för Samhall är 6,6 miljarder kronor under 2023.
• Under 2022 påbörjade 2086 personer sin anställning på Samhall. För 2023 ska Samhall ge skyddat arbete motsvarande minst 32,8 miljoner lönetimmar.
• Minst hälften av rekryteringen till skyddat arbete hos Samhall ska komma från dessa grupper: arbetslösa med psykisk funktionsnedsättning, arbetslösa med generellt nedsatt inlärningsförmåga, arbetslösa med mer än en funktionsnedsättning som tillsammans medför omfattande nedsättning av arbetsförmågan.
• Samhall ska verka för att minst 1 500 anställda årligen övergår till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Vad säger Riksrevisionen om Arbetsförmedlingen?

Ur Riksrevisionens rapport Samhalls samhällsuppdrag 29 juni 2023:

”Att tidigt identifiera arbetssökande med funktionsnedsättning är viktigt för att den enskilde får det stöd som hen har rätt till. Det är också viktigt för individens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Under 2021 undersökte Arbetsförmedlingen hur myndigheten arbetar med bedömningar av funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga och fann att under perioden 2019–2021 tog det i genomsnitt 311 dagar från inskrivning till att Arbetsförmedlingen identifierade och beslutade om funktionshinderskod.

Arbetsförmedlingen pekar på flera olika orsaker till att det tar så lång tid. Bland annat har det nya digitala arbetssättet gjort det svårt att tidigt identifiera arbetssökande med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Majoriteten av dem som skriver in sig vid Arbetsförmedlingen gör det via myndighetens webbplats och i dagsläget finns inte möjlighet att uppge eventuella funktionhinder. När Arbetsförmedlingen senare genomför det första planeringssamtalet med inskrivna sker även detta i de flesta fall digitalt. Även om arbetsförmedlaren i detta samtal ställer frågor om eventuell funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, är det inte alltid att det fångas upp. Det kan vara att den arbetssökande inte är medveten om att hen har en funktionsnedsättning eller att hen inte vill uppge det. Det kan också vara svårare för arbetsförmedlaren att upptäcka en funktionsnedsättning vid ett digitalt möte.

Det kan även ta tid för Arbetsförmedlingen att få in de underlag som behövs. En funktionsnedsättning som medför behov av stöd behöver styrkas med ett underlag från antingen hälso- och sjukvården, annan myndighet eller från myndighetens egna specialister i arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsförmedlingen styr dock inte över den tid som det tar för hälso- och sjukvården att komma in med underlag.

Arbetsförmedlingen har också minskat sina personalresurser de senaste åren vilket troligen också påverkat möjligheten till att få fram underlag snabbt. Av personalstatistik som Riksrevisionen begärt in från Arbetsförmedlingen framgår att såväl arbetsförmedlare som specialister inom arbetslivsinriktad rehabilitering minskat stadigt de senare åren. Under 2022 har Arbetsförmedlingen åter fått utrymme att anställa, men av myndighetens senaste årsredovisning framgår att myndigheten haft problem med att rekrytera bland annat arbetsförmedlare och specialister inom arbetslivsinriktad rehabilitering.

Ytterligare en orsak till att handläggningen på senare år tagit tid är att Arbetsförmedlingen under pandemin 2020–2022 behövde ställa om sin verksamhet och mer resurskrävande verksamhet som arbetslivsinriktad rehabilitering kunde inte genomföras i samma utsträckning som tidigare.

Arbetsförmedlingen uppger i sin årsredovisning för 2022 att målsättningen är att snabbare identifiera funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det pågår för närvarande flera utvecklingsinitiativ för att myndigheten ska uppnå detta. Arbetsförmedlingen har bland annat gjort förbättringar av sina digitala tjänster för personer med funktionsnedsättning och/eller i behov av språkstöd. För närvarande pågår ett arbete med att inkludera relevanta frågor om ohälsa eller funktionsnedsättning i den digitala inskrivningen. Arbetsförmedlingen har under 2022 också infört ett nytt arbetssätt med kompletterande bedömning i förhållande till ohälsa eller funktionsnedsättning. Flera kompetenser inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska arbeta med bedömningen i ett nära samarbete i regionala team utifrån en strukturerad process. Syftet är enligt myndigheten att bedömningarna ska bli mer enhetliga och likvärdiga oavsett den arbetssökandes bakgrund eller var i landet man bor. Enligt intervju med Arbetsförmedlingen kommer det dock ta tid innan denna åtgärd kommer att vara fullt etablerad.”