En skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter

Publicerat av
Gudrun Brunegård och Pia Steensland
Dela

Inkluderingsivern i skolan har medfört att en del elever far illa. Istället för inkludering till varje pris behövs mindre undervisningsgrupper och fler lärare med specialpedagogisk kompetens, skriver kristdemokraternas Gudrun Brunegård och Pia Steensland. I denna debattartikel lyfter de fram en rad nya KD-förslag inom skolpolitiken.

Vi Kristdemokrater strävar efter en skola där varje elev ska kunna nå kunskapsmålen och utvecklas till sin fulla potential utifrån sin unika förmåga. För att nå dit behövs ökad kunskap, kompetens och flexibilitet i undervisningsmiljön.

Negativa effekter av inkludering

Skolan har länge präglats av en strävan efter inkludering. Ingen ska pekas ut genom att gå i särskild grupp. Dessvärre har inkluderingsivern medfört att en del elever far illa. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller diagnoser inom autismspektrumet kan ofta uppleva stark stress i den ”vanliga skolmiljön” vilket försvårar inlärningen. I förlängningen kan för långtgående inkludering försämra den psykisk hälsan och bidra till att frammana ett självdestruktiv och utåtagerande beteende bland dessa elever.

Inkluderingstänket kan vara negativt även för elever med särskild begåvning, ibland kallat särbegåvning. Särskilda undervisningsgrupper kan vara nödvändiga även för att dessa elever ska få de förutsättningar och den stimulans som de behöver för att bibehålla motivationen.

Mindre grupper och mer specialpedagogik

Istället för inkludering till varje pris tror vi kristdemokrater att det kan vara bra med mindre undervisningsgrupper i olika konstellationer, anpassade utifrån elevernas förutsättningar och behov. För att nå dit behövs fler lärare med specialpedagogisk kompetens.

Klasslärarna behöver en grundläggande specialpedagogisk kompetens. Men framför allt krävs fler specialpedagoger som utreder och handleder samt speciallärare som står för den praktiska undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna. Denna kompetensutveckling prioriteras i Kristdemokraternas alternativa budget.

Vi vill också att det tas fram ett nationellt handlingsprogram som tydliggör hur elever med särbegåvning, NPF och andra funktionsnedsättningar ska stödjas och bemötas i skolan.

Kvalitetssäkra särskoleutredningarna

I grundsärskolan går elever som har intellektuell eller begåvningsmässig funktionsnedsättning och som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Skolinspektionens granskningar har dessvärre visat på brister i kommunernas särskoleutredningar och behov av kvalitetsutveckling inom flera områden. Inte minst bedömningen av elevernas kunskapsutveckling måste stärkas för att alla elever i grundsärskolan ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper så långt det är möjligt.

Det är också hög tid att säkerställa att kommunernas särskoleutredningar är kvalitetssäkrade då felaktiga placeringar kan medföra svåra konsekvenser för de berörda eleverna.

Utöka särskolan med förskoleklass

En annan brist inom dagens särskoleuppdrag är att det inte omfattar förskoleklass. Detta medför att barn med omfattande särskilda behov tvingas gå i vanlig förskoleklass före bytet till särskola i årskurs 1. Alternativt får de gå kvar ett år på förskolan. Det är inte rimligt.

Vi kristdemokrater anser därför att förskoleklass bör bli en del av särskolans uppdrag, men till skillnad från den ordinarie grundskolans förskoleklassen bör den inte vara obligatorisk för eleven.

Skapa nationella riktlinjer för samverkan

Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning kräver oändligt många kontakter med olika befattningshavare inom regionen och kommunen. För att stödja dessa familjer vill vi att det ska skapas nationella riktlinjer för samverkansmodeller mellan föräldrar/vårdnadshavare, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Vi vill också att de föräldrar som så önskar, ska kunna få ett eget ombud som kan företräda dem i överläggningarna med skolan och kommunen.

Utred statlig finansiering av extraresurser

Vi har också med oro tagit del av rapporteringen kring neddragningar på olika resursskolor. Det är orimligt att en elev som nått godkänt betyg tack vare en sammantagen god inlärningssituation på en resursskola, får avslag på en tilläggsbeloppsansökan med motiveringen att behovet av särskilt stöd har minskat. Det är uppenbart att eleven då riskerar att återigen hamna i en ohållbar situation.

Vi ser en fara i att kommuner, som ansvarar för utredning och resurstilldelning, i ekonomiskt kärva tider inte tilldelar de nödvändiga resurser som krävs för att en elev med funktionsnedsättning ska få en god läromiljö. Det är framför allt förödande för den enskilde eleven men negativt också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Vi vill därför utreda hur en statlig finansieringsmodell av skolan och de extra resurser som krävs för att alla elever ska uppnå skolans kunskapsmål skulle kunna se ut.

Genom dessa förslag lägger vi Kristdemokrater grunden för en skola att lita på. En skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.

Gudrun Brunegård
Riksdagsledamot (KD)
Utbildningspolitisk talesperson

Pia Steensland
Riksdagsledamot (KD)
Funktionshinderpolitisk talesperson

Artikeln publicerades 2021-02-22

Se kommentarer

  • För 30 år sedan var det väldigt viktigt att kämpa för att alla skulle gå i "samma" skola. EN skola för alla, som FUB kämpade för. Tack och lov fick särskolan vara kvar som egen skolform. Dock har jag ofta tyckt att skolformen bör utvecklas. För barn med NPF behövs i allra högsta grad en liten grupp finnas med struktur och lugn. Tack för att Ni kämpar för detta. När skolan kommunaliserades, så togs också extraresurser bort kring 1990. Det som många av oss dåtidens föräldrar befarade har med råge besannats, då extrastöd dragits in. INGEN tjänar på det nuvarande systemet.