Enkät visar att det behövs mer kunskap om värmeböljor
Inför webbinariet om hur man kan förbereda sig som verksamhet och som individ inför en eventuell värmebölja i sommar har vi genomfört en kort enkätundersökning här på HejaOlika.
ANMÄL DIG NU: Webbinarium om värmeböljor 29 maj
394 enkätsvar
Enkäten låg på hejaolikas sida under en knapp vecka och var valfri att svara på. Under den här tiden svarade 394 personer, något som måste tolkas så att det finns ett stort intresse för frågan.
Vi frågade i vilken roll personerna svarade. Flera svar kunde anges eftersom man ibland har många olika roller.
- 81 personer uppger att de själva har en funktionsnedsättning.
- 97 är anhöriga till en person som har en funktionsnedsättning.
- 105 är yrkesverksamma inom funktionshinderområdet och
- 63 personer säger att de har en annan roll.
- Utöver det har ett antal personer angett att de har flera olika roller.
Farligare för vissa?
Den första frågan vi ställde var om värmeböljor är farligare för vissa människor än för andra.
Av de 394 svarande säger 372 personer att de tror att det är farligare för vissa med värme än för andra. Vi ställde egentligen inte frågan om man trodde det var farligare för personer med funktionsnedsättning men kommentarerna tyder på att det är så man tolkat det.
En person som själv har en funktionsnedsättning skriver att värmeböljor inte är farligare för honom än för personer utan funktionsnedsättning. Frågan är om det är sant? Enligt Socialstyrelsens kunskapsguide stämmer det i vart fall inte helt.
Vätskebrist en av de största riskerna
En av de största riskerna är att man blir sjuk på grund av vätskebrist. Socialstyrelsen skriver:
Höga temperaturer och värmeböljor kan vara farligt för alla, men grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara:
• Personer med kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes eller njursjukdom.
• Äldre personer kan ha sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst.
• Äldre personer kan också vara känsliga på grund av kroniska sjukdomar, medicinering eller funktionsnedsättning.
• Vissa läkemedel kan göra en person mer känslig för höga temperaturer.
• Personer med psykisk funktionsnedsättning, som exempelvis demens, kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler och glömmer lättare att dricka.
• Personer med fysisk funktionsnedsättning kan rent praktiskt ha svårt att få i sig dryck eller flytta sig till en svalare plats.
• Små barn.
• Gravida kvinnor.
Ovanligt med utbildning om värmekriser
Trots att så många tror att det faktiskt är farligare för vissa personer med värme, och trots att Socialstyrelsen vidimerar detta, är det bara 72 personer som svarar att de har fått utbildning i de kriser en värmebölja kan medföra. 12 av dessa är personer med funktionsnedsättning, 8 är anhöriga, 34 personer som är yrkesverksamma inom funktionshinderområdet och 10 har en annan roll.
Bland kommentarerna kan vi se att några svarande tar eget ansvar, och istället för att gå på utbildning har de själva både fått informera och utbilda personal i frågor som har att göra med kriser som kan sättas i samband med värme.
Någon yrkesverksam person har svarat att MAS (mediciskt ansvarig sjuksköterska) har kommit med information om hur man ska hantera värmeböljor och i någon verksamhet har man tagit fram rutiner. Men hur ser det ut i alla andra verksamheter?
- Hur ser det ut i din verksamhet?
- Vet personalen om vilka mediciner som kan göra det särskilt angeläget att ha koll på värmen?
- Finns rutiner för hur man gör vid vattenbrist, brand, personalbrist mitt i sommaren och så vidare?
Webbinarium om värmeböljor 29 maj 2023
Missa inte att anmäla dig till ABH Utbildnings och HejaOlikas webbinarium om riskerna vid en eventuell värmebölja. Läs mer om webbinariet här.
