Nyheter

Enklare att starta kooperativ


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Intresset för boendekooperativ är stort, men vägen dit kan vara lång och krånglig.

Intresset för boendekooperativ är stort, men vägen dit kan vara lång och krånglig.

Nu försöker GIL i Göteborg ta fram nya metoder som ska göra det enklare att starta boendekooperativ.
– Idag finns ingen rak väg. Vår idé är att bygga en brygga mellan kommunen och arbetsgrupper som vill starta kooperativ, säger Ingrid Nordström.
Hon arbetar på GIL, Göteborgs­kooperativet för Independent Living, och är projektledare för ”Boendeprojektet”, en treårig satsning som drivs med stöd från Allmänna Arvsfonden.

Är det drömmen för många – att leva självständigt i ett bostadskooperativ?
– Det beror på. Om man är intresserad av lite social samvaro där man bor är det bra. Många vill bo helt själva men de flesta vill nog gärna ha någon att gå över till och äta tillsammans med. Om man startar ett kooperativ kan man få det bästa av två världar – både social samvaro på lagom avstånd och en individanpassad lägenhet och personlig assistans.

Men om man tröttnar på varandra i ett kooperativ?
– Inom det nya kooperativet i Härryda har man valt en form som underlättar vid förändringar. Där hyr man egna lägenheter och gemensamhetslokalen. Då är det lättare att flytta än om man äger bostaden och ”bygger in sig”. För att man ska vilja gå med i ett kooperativ behöver man förstås få veta hur man ska komma ur det.
– Om man bor i gruppboende är det enklare at säga upp boendet, å andra sidan måste man då lämna in en ansökan om nytt boende och då är frågan hur snabbt man får hjälp med det.

Vill väcka tanken hos fler
Varför satsar ni så hårt på kooperativ?
– Vi vill att fler ska få upp ögonen för att man kan bo på fler sätt än i gruppbostad eller ensam i lägenhet. Vi säger inte att det ena är bättre än det andra, men om man vill bo i kooperativ är det viktigt att det blir enklare. Idag kan det vara extremt mycket arbete med att dra igång ett kooperativ och det vill vi göra lite lättare. Det är ingen snabblösning att välja kooperativ, men det kan ge mycket mer bestämmanderätt.

Blir det vanligare?
– Intresset är stort, men jag vågar inte säga hur många som orkar dra igenom ett helt projekt. Många har frågor och vi ska skriva en handbok som ger svaren, så att det blir enklare att förstå vad man ger sin in på när man startar kooperativ.
– Inom projektet har vi redan flera arbetsgrupper, bland annat en på Öckerö och en annan som är på gång i Göteborg.  Att hitta tomt och bygga är enklare i kranskommunerna, i Göteborg är det svårare på grund av bristen på bostäder.

Vad är det som lockar mest med kooperativ?
– Det är nog att man känner att man får stort inflytande. Inom Boende­pro­jektet är vår målgrupp personer med omfattande funktionsnedsättningar och begränsad möjlighet att kommunicera. Där­för är deras föräldrar väldigt aktiva.

Kan bytas ut
Hur blir det när föräldrarna inte finns kvar längre?
– Den förälder som kanske suttit i kooperativets styrelse kan bytas ut mot en annan ”god man”, kanske ett syskon. Om man inte har någon närstående som kan sköta detta får man god man från annat håll, men det är ju viktigt att den personen vill ta på sig ansvaret. Kommunen har alltid huvudansvaret för boende för personer som har rätt till bostad enligt LSS-lagen. Även om ett kooperativ läggs ned måste kommunen överta ansvaret, så att de boende inte blir utan bostad. Där­för är det alltid bra att arbeta med kommunen och ha en bra dialog.

Ni försöker bygga bryggor mellan projektgrupper och kommuner. Hur fungerar det?
– Vi har haft aktiv kontakt med Göte­borgs kommun, så nu vet de vilka vi är och vi vet vilka de är. Göteborg har insett att det råder stor brist på bostäder och därför har man bildat en fokusgrupp som driver på frågor om sociala bostäder.
– Överallt man kommer saknas kunskap så därför är det viktigt att vi får fram handboken.

Trygg väg för unga vuxna
Finns det idag någon trygg och säker väg för unga vuxna som vill flytta hemifrån?
– Gruppbostäder är det vanligaste men det är inte alla som är nöjda med dem. Man får inte ha så höga krav. Man kan önska var man ska bo men garanteras inte någon speciell stadsdel etcetera. Det kan vara väldigt stor personalrotation. Som förälder har man inga större möjligheter att säga ifrån om hur man vill ha det – det är kommunens ansvar och håller man inte med kommunen får man ordna något själv, som ett kooperativ, eller flytta till egen lägenhet och söka personlig assistans.

Hur ser rättigheterna ut när det gäller boende?
– Det viktigaste står i LSS-lagens paragraf 9.9 om bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. När det gäller kooperativ är det rätten till särskilt anpassad bostad vi lutar oss mot, i kombination med LASS, lagen om assistansersättning. Bostad med särskild service handlar om gruppboende.
Vilken betydelse har frågor om anpassningar i bostäderna?
– De är viktiga eftersom vår målgrupp har omfattande funktionsnedsättningar. Det handlar om mycket mer än bara trösklar. Om man bygger ett nytt hus kan man göra anpassningar under hela processen, där byggaren tar ansvar för en del och kommunen en del.

Två av tre år
Projektet har hittills avverkat två av totalt tre år, har ni fått mycket ny kunskap?
– Vi har lärt oss jättemycket. Det ingår otroligt många delar i planeringen av ett kooperativ. Försäkringskassan, skattelagstiftningen, avtal med kommunen och andra – allt påverkar. Vi kommer att samla all information och skriva ned den så att fler kan få del av kunskapen.
– Det finns några stycken kooperativ av det här slaget sedan tidigare. Elaine Johansson startade det första år 1994, i Mölndal. Hon har varit inspiratör för många och vi samarbetar med henne inom projektet. Hon är verksamhetsledare på Eldorado och aktiv inom FUB.

Vad gör ni, rent praktiskt, inom projektet för att få igång kooperativ?
– Många föräldrar, andra företrädare och unga vuxna deltar i våra träffar, då vi diskuterar hur det fungerar, rättigheter, juridiska former, ekonomi och annat som man måste få koll på. Fokus är på den kooperativa organisationsformen, men sedan kan det se ut på många olika sätt.

Är det fler än er primära målgrupp som borde titta på kooperativ?
– Det kan vara intressant för personer som kan föra sin egen talan i större utsträckning. Många av dem vill bo i egen lägenhet och är inte beroende av jättemycket anpassningar. Men i sådana fall måste man kanske sitta i kooperativets styrelse själv –inte mamma och pappa – och det kan innebära en himla massa arbete. Det kanske är något man vill göra när man blir lite äldre – inte när man är 20 år.

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HD Motion
  • Annons för STIL
  • Annons för Primass
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för JAG
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå