Enskilda drabbas hårdast om nya assistansregler stoppar juridisk hjälp

Gratis juridisk hjälp från assistansföretag kan bli ett minne blott om
LSS-kommitténs förslag genomförs. Enskilda som tar emot juridisk hjälp
kan drabbas av mycket höga återbetalningskrav. Den som får 40 timmar
juridisk hjälp kan tvingas betala 50 000 kronor till staten.

Det är oklart om konsekvenserna kan bli så allvarliga i verkligheten. Men en jurist som Föräldrakraft talat med anser att LSS-kommitténs förslag mycket väl kan tolkas på detta sätt. Och vare sig LSS-kommittén eller socialdepartementet kunde på onsdagen avvisa tolkningen.

– Det är tveksamt om juridisk hjälp kan ingå i schablonen för assistansersättning, säger Carina Cronsioe som nu handlägger frågan på socialdepartementet.

Juridisk hjälp kan alltså i framtiden klassas som sådana ekonomiska förmåner som regeringen vill förbjuda och göra återbetalningsskyldiga.
Assistansberättigade kan därmed råka riktigt illa ut om de tar emot juridisk hjälp från assistansföretag i framtiden. Staten kan komma att kräva tiotusentals kronor i återbetalning från den enskilde, medan assistansföretaget inte riskerar något.

Om detta är en rimlig konsekvens av LSS-kommitténs förslag vill kommitténs ordförande Kenneth Johansson (c) inte diskutera. Han säger till Föräldrakraft att kommittén ”inte har lagt sig i den frågan”.

Vi frågade istället Carina Cronsioe på socialdepartementet om LSS-kommitténs förslag kan tolkas som att juridisk hjälp är en sådan förmån som regeringen vill stoppa.
– Det finns inget som säger att det ska ingå i assistansersättningen, säger Carina Cronsioe. Enligt den ursprungliga propositionen ska ersättningen bara användas till assistans.

Kan brukaren bli återbetalningsskyldig för juridisk hjälp även om man aldrig har fått några pengar?
– Dett är tveksamt om juridisk hjälp ska ingå i ersättningsschablonen, men vi har ännu inte tagit ställning, det gör vi när vi skriver propositionen.

Om brukaren tar emot juridisk hjälp är det brukaren själv och inte företaget som riskerar återbetalning?
– Jag kan inte svara på hur det blir. Denna osäkerhet får man ha tills vi har skrivit propositionen. Om remissinstanserna har tagit upp den här frågan så är det naturligt att vi också berör det i propositionen och tydliggör vad man får och inte får göra.

Organisationen FUB har i sitt remissyttrande påpekat att den kommande lagen måste förtydliga vad som menas med ”ekonomiska förmåner” av det slag som ska förbjudas.
– Om lagstiftaren inte är tydlig kan det hända att den enskilde tar emot en ekonomisk förmån i god tro, till exempel juridisk rådgivning, annan rådgivning, julmiddagar, delta i en aktivitet som assistansordnaren samordnar och så vidare. Återbetalning av förmåner kan drabba den enskilde hårt, eftersom dessa pengar inte finns tillgängliga för den enskilde, skriver FUB:s ordförande Anna-Lena Krook.

– I sådant fall uppstår en skuld till Försäkringskassan. Det är oklart om denna skuld kan dras av kommande assistansersättning. Om skulden kan kvittas mot assistansersättning som ska utbetalas, kan det i sin tur kan leda till att den enskilde inte kan få sina behov tillgodosedda på grund av att assistansersättningen inte räcker till, skriver Anna-Lena Krook.

Remisstiden för LSS-kommittens förslag om assistansersättning har nu gått ut och svaren håller på att sammanställas av Carina Cronsioe.
En proposition kan bli klar under våren, men det är osäkert hur snabbt det kommer att gå. Carina Cronsioe räknar med att de nya reglerna kommer att träda i kraft antingen 1 juli 2008 eller 1 januari 2009.