Ett andra språk

Carol Goossens lillebror fick henne att satsa allt på alternativ kommunikation. Foto: Roger LeMoine.

Intervju från Tema Kommunikation i Föräldrakraft nr 3, 2012.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

Om en dryg vecka startar Kommunikationskarnevalen i Göteborg. Föräldrakraft har intervjuat årets huvudtalare, Carol Goossens.
– Det är viktigt att vara ödmjuk och inse att man aldrig blir fullärd, det kommer nya metoder och verktyg hela tiden, och man får inte heller glömma att varje barn är unikt, säger hon i vår intervju.

Om en dryg vecka startar Kommunikationskarnevalen i Göteborg. Föräldrakraft har intervjuat årets huvudtalare, Carol Goossens.
–  Det är viktigt att vara ödmjuk och inse att man aldrig blir fullärd, det kommer nya metoder och verktyg hela tiden, och man får inte heller glömma att varje barn är unikt, säger hon i vår intervju.

Carol Goossens växte upp med en lillebror som stammade och blev tidigt intresserad av kommunikation. Redan i åttonde klass visste hon att hon ville bli logoped.

Idag är hon en hyllad logoped och specialpedagog inom alternativ kommunikation och grundare av pekpratsmetoden, en teknik där den vuxne pekar på symboler samtidigt som hon pratar.

Carol föddes i Kanada men bor sedan många år tillbaka i New York där hon arbetar på Henry Viscardy School med barn som har omfattande funktionsnedsättningar.

Pekpratsmetoden
Carol Goossens är känd för sin förmåga att på ett levande och engagerande sätt förmedla både teori och praktik kring alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Hennes specialitet är användningen av AKK i klassrummet.

– Vi jobbar med studenter med olika färdigheter och måste anpassa våra metoder så att de fungerar för alla i klassrummet. Det är viktigt att ha ett samlat och strukturerat tillvägagångssätt, speciellt under de första årskurserna. När varje pedagog har sin egen metod kan det bli svårt för eleven vid övergång mellan klasser och från pedagog till pedagog.

– I vår skola har vi försökt att komma överens om hur vårt material ska se ut från årskurs till årskurs och hur vi ska göra för att använda materialet på ett konsekvent sätt. Dessutom träffas hela klassteamet 45 minuter varje vecka för att planera veckan som kommer.

Pekpratsmetoden används flitigt under hela skoldagen, men ser lite olika ut beroende på vilken teknik som finns tillgänglig, vilken aktivitet det handlar om och vilken utvecklingsnivå barnet befinner sig på.

– Pedagogen pekar på bilder, symboler, text och illustrationer samtidigt som hon pratar, oavsett om vi läser saga eller dikt, sjunger en sång, målar, lagar mat, har samling eller gör något annat. Peda­go­gen skapar hela tiden kommunikationsmöjligheter samtidigt som elevassis­tenterna hjälper eleverna att upptäcka och fånga tillfällen att använda sina alternativa kommunikationssätt.   

Bakar kakor
Carol tar ett exempel på när klassen ska baka kakor. På den interaktiva tavlan finns bilder och symboler för denna aktivitet.  Pedagogen pekar på symbolerna samtidigt som hon säger ”Jag behöver hjälp”. Om en elev via sin pratapparat ropar ”mjöl”, säger pedagogen ”Bra idé!” och vänder sig till tavlan för att bygga en mening.

”Vi behöver…”
En annan elev lägger till ”…hälla…”.
Ytterligare en ”…mjöl”.
Alla elever hjälper till på något sätt att bygga meningen ”Vi behöver hälla i mjöl i skålen”. Pedagogen säger sen ”Vem kan hjälpa mig att hälla?”
”Jag!”
”Låt mig!”
”Min tur!”

När uppgiften tilldelats en elev, ber hon en av elevassistenterna hjälpa eleven att hälla, medan hon återvänder till den interaktiva tavlan för att bygga en ny mening med de övriga eleverna.

Foto
Smartboards i klassrummen har revolutionerat
användningen av pekpratsmodellen.

Carol säger att interaktiva tavlor, så kallade smartboards, har haft en avgörande betydelse för hur enkelt man nu kan tillhandahålla pekpratsmetoden.

– Även om ny teknik kan vara en utmaning, är den ofta värd ansträngningen. Den interaktiva tavlan är fantastisk, den ger helt nya möjligheter att kommunicera i klassrummet. Just nu funderar vi på hur vi ska använda iPads för att utveckla detta ett steg till.

Carols viktigaste erfarenhet är att hitta verktyg som fungerar långsiktigt för barn med olika behov.

– Vi lägger för mycket tid på saker vi bara gör en gång, saker som tar en halvtimme att förbereda och används i klassen en kvart. Jag vill hellre att vi ser till helheten kring hur saker kan användas både nu och på lång sikt. Till exempel genom att spara allting digitalt, så att det är åtkomligt på flera sätt och kan användas av alla, vecka efter vecka. På så sätt får eleverna en konsekvent och förutsägbar upplevelse.

”Som franska”
Hon jämför alternativ och kompletterande kommunikation med hur hon själv, som ung i Kanada, läste franska i skolan. Trots att hon läste det i fem år kan hon inte prata det flytande, till skillnad från de som gick i klasser där franska pratades genomgående.

– Att lära sig alternativ och kompletterande kommunikation är väldigt likt att lära sig ett andra språk. Det behöver användas ofta för att det ska flyta, både för barnet, pedagogen, och alla andra i barnets närhet.

Carol vill också uppmuntra föräldrar att fortsätta kämpa för att få det som de känner att deras barn behöver, och att söka information på nätet.

– Internet har gjort att föräldrar kan samverka mer med personalen eftersom de nu kan vara mer informerade om vilka möjligheter som finns. Personal och föräldrar kan nu hjälpas åt att finna en fungerande kommunikationslösning för barnet. +

Publicerad:
2012-05-28

Av: Anna Pella

Nyckelord:
Intervjuer, Kommunikationskarnevalen, kommunikation


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac