Extra påfrestningar kan förklara föräldrars våld mot barn
– Vi måste försöka förstå hur familjerna hanterar sin livssituation och hur det kopplas till det professionella stödet.
Det säger Birgitta Svensson, huvudförfattare till studien om föräldrars våld mot barn som har funktionsnedsättningar.
Hon menar att våldet kan vara en följd av de extra påfrestningar som det innebär att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning.
För att få klarhet har forskarna på Karlstads universitet gått vidare med djupintervjuer med föräldrar.
– Denna studie kommer förhoppningsvis att publiceras under våren, säger Birgitta Svensson.
Hon vill inte fokusera alltför mycekt på konfliktsituationerna. Att förstå livssituation i relation till stödet från samhället är lika viktigt.
– Vi vet av internationell forskning att barn med funktionsnedsättning löper ökad risk att utsättas för våld i hemmet. Det är inte särskilt förvånande att vi ser samma samband i Sverige, men vi har inte uppmärksammat det tidigare, säger Birgitta Svensson.
Kunskapen om orsakerna är fortfarande liten.
– Två övergripande hypoteser brukar lyftas fram. Å ena sidan kan föräldrars våld ha orsakat barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. I så fall har barnet redan från början levt under problematiska hemförhållanden. Våldet mot barnet fortsätter troligen om ingen ingriper.
– Å andra sidan kan våldet vara en följd av de extra påfrestningar som det innebär att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Det är denna typ av våld som vi fokuserat på.
Birgitta Svensson tycker att professionella har möjligheter att förebygga våld, men att man ofta missar detta.
– Professionella vågar många gånger inte prata om den här problematiken eftersom man inte vet hur man ska hantera föräldrarnas svar.
– Det är viktigt, både för politiker, föräldrar och organisationer, att förstå att vi pratar om förebyggande arbete på olika nivåer, säger Birgitta Svensson.
– Det stressutlösta våldet kan förebyggas inom vård och skola, genom att de här sakerna tas upp med alla föräldrar som har barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vilka situationer är särskilt problematiska i den enskilda familjen? Hur fungerar stödet, både det professionella nätverket och det privata?
För att komma till rätta med våld som är mer allvarligt måste vården, skolan och socialtjänsten ha ett fungerande samarbete, menar hon.
– Här vet vi att det finns mycket som kan förbättras, ofta en fråga om resurser men också behov av kompetensutveckling, säger Birgitta Svensson.