Falkenberg: Hur tillgänglig är demokratin i kommunen?

Publicerat av
Anders Lindström
Dela

Kommunala handikapprådet i Falkenbergs kommun träffas fyra gånger per år, och Dagens Omsorg fick möjlighet att vara med på ett av dessa möten. Detta handlade bland annat om hur tillgänglig demokratin är i kommunen.

 


Alla artiklar i temat om funktionshinderråd:

1. Funktionshinderråd utan verklig betydelse?

2. Falkenberg: Hur tillgänglig är demokratin?

Annons

3. ”Det är trögt att få gehör”

4. Gävle: ”Frågor om tillgänglighet handlar om hela samhället”

5. ”Generellt så är det lite segt”

Annons

 

Rådet träffas denna gång på Mötesplats Mölle, en efterlängtad samlingsplats för kommunens seniorer, som fått plats i en nedlagd skola i centrala staden. Tillgängligt på alla vis, ljust och luftigt.

Ordföranden Gerd Stenström (M), som också bland annat är ledamot av kommunens socialnämnd, kan välkomna ytterligare tolv ledamöter i rådet: fem föreningsrepresentanter, politiker från ytterligare fyra nämnder, en tjänsteman från stadsbyggnadskontoret och två politiker från regionens lokala nämnd.

Dessutom välkomnas detta mötes inbjudna gäst Martin Lövström från kommunens barn- och utbildningsförvaltning, som bland annat är med och projekterar nya skolor. Han informerar nu mest om arbetet med att renovera skolornas ventilationsanläggningar, och berättar också om de allergironder som pågår i alla skolor. De är en del av de obligatoriska skyddsronder som ska genomföras en gång om året, och där det går utmärkt att ta del av protokollen som är offentliga handlingar. Martin Lövström får också svara på frågor, som bland annat handlar om hur skolorna hanterar barn med pälsdjursallergi.

Annons

Diskussionen påminner om att det finns många aspekter av skolmiljöarbete och anpassning till barns funktionsnedsättning. En ny förskola påstås ha tegelstenarna vända på ”fel” håll, eller är det inte fel? Visserligen kan det bli mer svårstädat, vilket drabbar barn med allergier. Å andra sidan är ljudmiljön också ett problem, och för barn med hörselnedsättning kan den råa tegelytan betyda att ljudet dämpas betydligt bättre.

När den gästande tjänstemannen har tackats för sin medverkan så är det dags att diskutera själva demokratin. Visst ska alla vallokaler vara fullständigt tillgängliga, oavsett väljarnas eventuella funktionsnedsättningar? Ja, så är det sagt, kommunens valnämnd har slagit fast att tillgängligheten ska vara 100 procent.

Men verkligheten har visat sig vara en annan. Rådsledamöterna Dan Engberg och Gert Persson har besökt 35 av kommunens vallokaler för såväl röstning på valdagen som förtidsröstning, och de berättar att de håller på att sammanställa en rapport som ska delges kommunen. Några exempel kan de dock redan nu ge till mötet:

Annons

– I affärerna som var öppna för förtidsröstning gick det visserligen bra att komma in. Men det var inte alltid man kom åt valsedlarna, de fanns ibland ovanpå några drickabackar så de var omöjliga att nå från en rullstol till exempel, berättar Dan.

I lokalerna för förtidsröstning var det också i många fall trångt, det fanns ingen avskildhet och inga sittplatser.

På valdagen var det mer inarbetade vallokaler som användes. Men det var ändå långt ifrån perfekt. Det var överraskande många skolor som inte höll måttet, bland annat en i ett mindre samhälle:

Annons

– Där fanns det både trappa utan ledstång på ena sidan och på den andra en brant backe, hög tröskel och inga dörröppnare, sammanfattar Dan Engberg.

En annan brist som noterades var att allergiaspekter verkade ha tappats bort: valarbetarna hade inte fått någon information om att avstå från starka parfymer och blommor i lokalerna. Sammantaget finns det god anledning att återkomma till frågorna kring demokratins tillgänglighet.

Trottoarpratare är ett ord som har fått ett snabbt genomslag, det finns inte i ordböckerna ännu men våra stadsmiljöer fylls av dem. Om ordet är ganska nytt, så är företeelsen väl inarbetad: det handlar om skyltställ med reklambudskap som sätts upp på trottoarerna utanför butiker och näringsställen. I Falkenbergs kommunala handikappråd har de blivit något av en följetong.

Annons

Det är tekniska nämnden som äger frågan om regler för trottoarpratare, men Bo Gunnar Andersson därifrån påminner om att det är polisens sak att kolla att reglerna följs. Då tycker dock Gert Persson att nämnden gör det lite lätt för sig, för alla här vet att detta oftast inte är en prioriterad uppgift i polisarbetet.

– Fast jag tillhör politikerkollektivet så tycker jag att tekniska nämnden smiter undan här, instämmer Jan Berge från Falkenbergsnämnden.

Det diskuteras också om det inte kunde vara en uppgift för parkeringsvakterna att se till att reglerna efterlevs, eller om det rent av är läge för att följa efter några grannstäder som har infört om inte förbud så dock kraftiga begränsningar.

Annons

– Vi jobbar vidare, det är en evig fråga, sammanfattar Gert Persson.

Det finns många frågor att diskutera kring samhällets anpassning till människor med olika former av funktionsnedsättningar, och det finns också många beslutsfattare som visar positivt intresse för dessa frågor. Listan på personer att bjuda in är ganska lång, och det diskuteras om man kanske ska göra så att en del av dem träffar själva rådet, medan andra kan bjudas in till den referensgrupp, där fler från föreningarna träffas innan rådets möten.

David Borgström som har kartlagt tillgängligheten i de lokaler där socialförvaltningen bedriver verksamhet vill gärna komma till nästa möte och presentera sitt arbete, och kommunens nye utvecklingsledare Henrik Olsson har också berättat att han gärna vill besöka rådet för att presentera sig och starta en dialog utifrån rådets målgrupp.  

Annons

 

Många namn

Råden för samverkan kan ha många olika namn. I en del kommuner lever det gamla Handikappråd kvar, andra kallar rådet för Funktionshinderråd, Råd för personer med funktionsnedsättning, Råd för funktionshinderfrågor eller Tillgänglighetsråd.

 

 

 

  

Annons

Artikeln publicerades 2015-07-05

Publicerat av
Anders Lindström

Denna webbplats använder cookies.

Läs mer