Fastighetsägare fria från straff trots att de bryter mot lag om tillgänglighet

Sedan 2005 har bara fyra procent av Sveriges fastighetsägare gjort sina byggnader tillgängliga genom att ta bort enkelt avhjälpta hinder. Det visar en rapport från Boverket. Stora bolag är de värsta syndarna – däribland pensionsförsäkringsbolag och allmännyttan.

Att döma av Boverkets rapport har många fastighetsägare ignorerat i de nya reglerna som säger att så kallade enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas.

Enligt plan- och bygglagen är man sedan 2003 skyldig att åtgärda ”enkelt avhjälpta hinder” och de fastighetsägare som ännu inte gjort något har alltså begått ett lagbrott.

Men det har varit ganska riskfritt att skynda långsamt. Lars Estlander, arkitekt på Boverket som står bakom rapporten, känner inte till ett enda fall där någon fasighetsägare fått föreläggande.

– Om en person eller organisation anmäler bristerna till byggnadsnämnden så tar nämnden en diskussion med fastighetsägaren. Nämnden kan göra ett föreläggande men brukar undvika det eftersom det är en långsam och resurskrävande process. Det är bättre att ha en bra dialog, säger Lars Estlander.

Att det har gått så långsamt att ta bort hindren beror till stor del på att kommunernas byggnadsnämnder inte har varit tillräckligt aktiva. Uppsala kommun har dock arbetat framgångsrikt med att kräva in åtgärdsförslag från fastighetsägare.

Boverkets nya rapport om arbetet med enkelt avhjälpta hinder kan beskrivas som chockerande:
* På två år har antalet fastighetsägare som säger att de är färdiga bara ökat från fem till nio procent.
* Bara en dryg tredjedel av fastighetsägarna har blivit klara med hälften av sina fastigheter.
* Två tredjedelar säger att de ska bli klara till år 2010, men det anser Boverket vara överoptimistiskt.
* Många stora fastighetsföretag och allmännyttiga bolag har ännu inte kommit igång med arbetet alls.

Lars Estlander tycker inte att det finns något försvar för eftersläpningen.

– Nej, jag tycker inte att det går att försvara. Det är särskilt två grupper som borde ha gjort mycket mer. Den ena gruppen är de stora fastighets- och förvaltningsföretag som äger en massa fastigheter. Det handlar bland annat om stora pensionsförsäkringsbolag som har lagt ut förvaltningen men som ändå är ansvariga.

– I den gruppen finns också de största fastighetsbolagen som ofta äger moderna fastigheter i centrala lägen. Kanske är det inte så mycket som behöver åtgärdas där, men det vet vi inte för de har inte gått igenom dem.

– Den andra gruppen som borde ha kommit längre är allmännyttan, där 44 procent av företagen ännu inte ens har påbörjat en inventering och 38 procent inte ens känner till föreskrifterna. Det är anmärkningsvärt och där måste politikerna titta på sina företag och hur de hanterar de här frågorna.

Boverkets undersökning baseras på enkäter som är anonyma och därför kan Lars Estlander inte peka ut enskilda företag. Statliga Fasighetsverket nämner han dock som ett bra exempel när det gäller att åtgärda hinder för tillgänglighet.

Lars Estlander anser att det är enkelt för fastighetsägarna att ta itu men enkelt avhjälpta hinder.
Förklaringen till att så många bolag har struntat i reglerna kan vara dåligt engagemang både hos ledningen och personalen i fastighetsföretagen.
– Jag tror att det är en lednings- och organisationsfråga. Bolagsledningen måste sköta frågorna och se till att prioriteringen blir klar för alla i organisationen. Tillgänglighet är en prioriterad samhällsfråga, säger Lars Estlander.
– Det är inga komplicerade saker. De som har jobbat med frågan tycker inte det är svårt, de som inte har gjort det tycker det är väldigt svårt. Det finns experter man kan anlita. Många bolag vill spara pengar genom att undvika konsulter men om man är osäker på hur man ska göra är det bästa att koppla in en konsult, säger Lars Estlander.

Men det blir fortfarande ingen större risk för efterräkningar och straff?
– Vi tycker att kommunerna ska skärpa sin tillsyn. Den har inte varit så aktiv som de borde vara. Vi vill också att länsstyrelserna förbättrar sin tillsyn av att kommunerna gör det som de ska, säger Lars Estlander.

Borde detta bli en grund för diskriminering i den kommande lagen?
– Det har vi inte tagit ställning till men jag tycker att plan- och bygglagens regler om enkelt avhjälpta hinder är en hyfsad lagstiftning om den sköts av kommunerna, säger Lars Estlander.