Felplacerade elever kan få höga skadestånd

Kommuner som felaktigt placerat barn i särskola kan tvingas att betala höga skadestånd. Det hävdar juristen Edgar Nissen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
– Låt kommuner som missköter sig betala skadestånd för diskrimineringen och den förlorade skoltiden, så de lär sig att det kostar att bryta mot lagen, uppmanar Edgar Nissen.

Eleven kan få skadestånd både för felaktig myndighetsutövning och för förvägrad undervisning, menar Edgar Nissen.

Han är författare till uppsatsen ”Kommunernas ersättningsansvar vid felaktig placering i särskola” som skrevs under 2010, medan allt fler fall av felplaceringar uppmärksammades.

Kommunerna kan också dömas att betala diskrimineringsersättning enligt Diskrimineringslagen som kom 2009, påpekar Edgar Nissen.
”Både vägran att ge tillräckligt stöd åt elever med neuropsykiatriska funktionshinder och att felaktigt placera dem i särskola ryms inom lagens diskrimineringsbegrepp”, skriver han.

Skadestånd som utdöms enligt diskrimineringslagen kan blir betydligt högre än vanliga skadestånd.
Edgar Nissen skriver att skadeståndsnivåerna har höjts för att möta EU:s krav att sanktioner för brott mot diskrimineringslagar ska vara ”effektiva, proportionerliga och avskräckande”.
”Belopp som döms ut ska därför vara högre ju större omsättning det felande företaget, myndigheten eller organisationen har”, heter det i debattartikeln.

Edgar Nissen påminner om att stora brister i kommunernas särskoleutredningar varit kända länge. Han framhåller att Skolverket redan för tio år sedan slog larm om elevökningen i särskolan. Kritik från Skolverket och nu även Skolinspektionen biter dock inte tillräckligt mycket.
”Det blir nog snabbare bättring om kommunen stäms inför domstol och tvingas betala skadestånd. Då får man incitament att se till att eleverna får rätt stöd, samtidigt som de drabbade får upprättelse”, skriver Edgar Nissen.

Det är inte bara eleverna som har förlorat på felplaceringarna, enligt Nissens analys.

”Det blir också dyrare för kommunen, då en särskoleplats i genomsnitt kostar 367400 kronor per år, mer än fyra gånger så mycket som de 85900 kronor en grundskoleplats kostar. Ett mer flexibelt elevstöd skulle alltså kunna spara stora pengar åt kommunerna”, skriver Edgar Nissen.