Krävs på 5 miljoner – trots omstridd bevisning

  • En assistent tipsade Försäkringskassan om att assistansanvändaren överdrev sitt hjälpbehov.
  • Försäkringskassan återkrävde drygt 5 miljoner kronor för utbetalningar som är runt 10 år gamla.
  • Förvaltningsrätten upphävde återkravet, eftersom bevisningen inte höll.
  • Kammarrätten beslöt 20 maj 2022 att återkravet gäller.
  • Nu hoppas den enskilde få rätt i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

MISSA INTE:
Försäkringskassans återkrav och dess konsekvenser – konferens 13 juni 2022

”Bevisning saknas”

– Jag har fått i uppdrag att överklaga och min bedömning är att kammarrättens avgörande är felaktigt. Kammarrätten förefaller att inte ha beaktat att det saknas bevisning i väsentliga delar, säger jurist Christian Källström som är ombud för assistansanvändaren.

– Om HFD inte prövar målet, är förhoppningen att tingsrätten kommer att göra en bättre bevisvärdering. I övrigt vill jag inte kommentera ärendet ytterligare, utifrån att det fortfarande i allra högsta grad är ett pågående ärende.

Oavsett hur det går i Högsta förvaltningsdomstolen, måste Försäkringskassan ta ärendet till kronofogden för att kunna driva in pengarna. Om den enskilde bestrider kravet, kan Försäkringskassan välja att stämma den enskilde i tingsrätten, för att få en exekutionstitel som sedan gör att kronofogden får rätt att driva in pengarna.

Beviljades assistans 2003

Assistansanvändaren har en neurologisk sjukdom med krampanfall. Assistansersättning beviljades av Försäkringskassan i oktober 2003. Vid en omprövning år 2007 ökade omfattningen från 126 timmar till 142 timmar per vecka. Vid omprövningar 2011 och 2014 gjordes inga ändringar.

Var beslutet fel?

Efter polisanmälan 2019, och uppgifter från assistenter, ändrade Försäkringskassan sin bedömning. Nu kom man fram till att beslutet om assistans var felaktigt redan 2003, och att återbetalning ska ske.

Förvaltningsrätten upphävde återkravet

I förvaltningsrätten upphävdes dock Försäkringskassans beslut om återbetalning. Förvaltningsrätten ansåg att Försäkringskassans omprövningar visat att personen själv hade informerat om minskat hjälpbehov. De uppgifterna hade kassan inte utrett. Tvärtom hade kassan ökat assistansens omfattning vid en av omprövningarna.

Därför ansåg förvaltningsrätten att Försäkringskassan inte hade visat att personen ”lämnat sådana vilseledande uppgifter som krävs för att återbetalningsskyldighet ska föreligga”. Det är Försäkringskassan som har bevisbördan för återbetalningsskyldighet.

Förvaltningsrätten avvisade även Försäkringskassans uppgifter om felaktiga tidredovisningar. Två assistenter ska ha tidrapporterats på resor när endast en assistent hjälpte till. Rätten ansåg att kassan inte hade visat omfattningen på felen.

Skilda uppfattningar i kammarrätten

Försäkringskassan gick vidare med återkravet till kammarrätten, med motiveringen att personen lämnat oriktiga uppgifter.

I kammarrätten uppgav personen att ”inget av det som Försäkringskassan har fört fram visar att hjälpbehovet har varit annorlunda än det som Försäkringskassan har grundat sina beslut på”. Vidare påpekade personen att ”Försäkringskassan varken i beslutet om återkrav eller i annat underlag specificerat vilka uppgifter som anses felaktiga”.

Vidare uppgav personen att ”de uppgifter som har lämnats av tidigare personliga assistenter är inte trovärdiga”. Personen hade sagt upp dem och ”de hyser därför agg”.

Vidare hävdade personen att Försäkringskassans tidigare utredningar visar att det inte var hen själv som lämnade uppgifterna om hjälpbehovet till Försäkringskassan, utan hens assistenter.

Försäkringskassan argumenterade att två tidigare assistenter uppgett att personen klarar det mesta i vardagen själv. En av assistenterna uppgav sig ha sett personen ”spela mer sjuk än vad hen är” vid kontakter med myndigheter.

Kammarrätten bedömde assistenter som trovärdiga

Stockholms kammarrätt skriver (mål nr 7162-21) att ”assistenterna har lämnat detaljerade uppgifter om hjälpbehov och kammarrätten bedömer att uppgifterna är trovärdiga”.

Kammarrätten skriver också att personen själv får anses ha lämnat uppgifterna till Försäkringskassan, eftersom hen har fått ta del av kassans anteckningar från hembesök utan att invända mot eventuella felaktigheter.

Därför vill kammarrätten inte sänka kravet

Kammarrätten säger också nej till personens begäran om eftergift av det stora återkravet – trots att personen lämnat in inkomstdeklaration för att visa att hen inte kan återbetala beloppet.

Rätten anser att återkravet inte kan minskas, främst för att personen ensam har orsakat de felaktiga utbetalningarna.

Vilka regler gäller för eftergift?

Kammarrätten skriver så här om reglerna för eftergift.

Av 108 kap. 11 § socialförsäkringsbalken framgår att den handläggande myndigheten helt eller delvis får efterge krav på återbetalning om det finns särskilda skäl. Vid eftergiftsprövningen ska en individuell och sammanvägd bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras. De faktorer som kan behöva beaktas är bl.a. orsaken till den felaktiga utbetalningen, hur lång tid som har gått sedan utbetalningen, beloppets storlek samt den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter (RÅ 2008 ref. 2 och HFD 2011 ref. 61).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.