Nyheter

Fem prisade skolor – hur gick det sen?


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur Tema "Om att läsa och skriva" i Föräldrakraft nr 4, 2008.

 

Under fem år har Bertil Hults pris delas ut till en svensk grundskola som arbetar på ett föredömligt sätt för att hjälpa elever med dyslexi. De första två åren var prissumman 100 000 kronor, sedan höjdes den till 500 000 kronor. Snart är det dags för tillkännagivandet av vilken skola som blir 2008 års pristagare.

Under fem år har Bertil Hults pris delas ut till en svensk grundskola som arbetar på ett föredömligt sätt för att hjälpa elever med dyslexi. De första två åren var prissumman 100 000 kronor, sedan höjdes den till 500 000 kronor.  Snart är det dags för tillkännagivandet av vilken skola som blir 2008 års pristagare.

 

Brunnsängsskolan i Södertälje var först ut att få ta emot Bertil Hults pris 2003. Susanne Rönn­by är speciallärare som arbetar med matematiksvårigheter, dyskalkyli.

På skolan finns även specialpedagoger med dyslexi som specialkompetens.

Susanne Rönnby berättar att skolan använt prispengarna till fortbildning. Bland annat har hela resursteamet fått utbildning. Det har varit kurser i screeningmetoder för att kunna fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt och kurser om hur man gör dyslexiutredningar.
 


Brunnsängsskolan i Södertälje.
 

– Vi satsar på det förebyggande arbetet i förskolan och använder då bland annat Born­holms­metoden. Under höstterminen i årskurs 1 görs en uppföljning för att se vilka elever vi ska satsa extra mycket på när det gäller lästräning. Ar­betet följs sedan upp hela tiden och inför årskurs 4 gör vi nästa stora genomgång eller screening. Även den följs sedan upp.

Skolan har köpt in en del material för prispengarna: kompensatoriska hjälp­medel till eleverna som Daisy-spelare, talböcker, inlästa läromedel, Alfa-Smart och pedagogiska program.

Uppmärksamheten kring priset gav draghjälp på annat sätt. Det blev lättare att få stöd för att driva den specialpedagogiska verksamheten.

Brunnsängsskolan är en stor skola med 900 elever och klasser från förskolan upp till nian.

Susanne Rönnby och hennes kollegor ser att alltfler elever har andra typer av språkstörningar än dyslexi.

– Framför allt ser vi det hos elever med invandrarbakgrund. Det är också svårare att upptäcka dyslexi hos den gruppen elever.

Dyskalkyli, svårigheter med matematikinlärning, börjar märkas allt mer. Där behöver specialpedagogerna också kunna göra utredningar.

– Ju mer fortbildning vi får, desto bättre blir vi på att upptäcka vilka elever som har svårigheter. Men det är inte bara att upptäcka, man måste räcka till också och ha kunskap och verktyg att ge eleverna det stöd dom behöver.

 

2.

Hyllinge skola i Åstorps kommun i Skåne fick Bertil Hults pris 2004. Hyllinge skola har 400 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

De flesta barnen har kommit igång med läsningen redan i förskoleklassen och läser när dom börjar ettan. På skolan finns fyra speciallärare.

– Vi börjar tidigt för att förebygga, säger Ingrid Andersson, speciallärare på skolan.
 


Hyllinge skola i Åstorp.

Vi måste hitta barn i riskzonen. Det är svårt om man inte har lärt sig läsa i fyran.

– Vi tillämpar Bornholmsmodellen. Sedan tio år arbetar vi med Pilen, som är en arbetsmetod i svenska med tillhörande läromedel,

– Prispengarna har vi använt till kompetensutveckling för lärare. Samtliga klasslärare och speciallärare för skolår 1-5 har fått utbildning i Pilen. Vi har också kunnat köpa in olika Pilen-paket. Det gäller att hitta rätt svårighetsgrad för varje elev.

Elevens språkliga medvetenhet byggs upp genom att en pedagogisk struktur kombineras med ett lustfyllt arbetssätt. Med många sinnen upplever, utforskar och utvecklar eleverna språket.

 

3.

2005 fick Håkantorpskolan i Västerås ta emot priset som nu var på 500 000 kronor. 

Man har valt att hålla en klar riktning och i första hand fokusera på två områden, att fördjupa kunskapen runt den strukturerade arbetsgång som funnits på skolan sedan flera år och att utveckla det pedagogiska arbetet utifrån elevernas studier av skönlitteratur.

– Bertil Hult-priset har betytt oerhört mycket för vårt arbete med läs-och skrivinlärning, inte minst för att det gett oss en tydlig bekräftelse på att vi är på rätt spår, säger specialpedagog Lena Ragne­stam. Idag arbetar vi intensivare än någonsin för att utveckla våra undervisningsformer.

– Vårt mål är enkelt: Barnen på skolan ska älska att läsa och skriva!

Första pusselbiten i arbetet med de små barnen var att ordna en kompetensutvecklingsdag där hela skolan deltog, förskollärare, fritidspedagoger, lärare och rektorer. Även pedagoger på övriga skolor i Västerås erbjöds att delta.

De senaste två åren har förskollärare fått handledning i språk/läs- och skrivutvecklande arbetsformer. Samtidigt har de arbetat med att prova ut arbetssättet i sin barngrupp.

Ny personal får handledning och även här deltar förskollärare från andra skolor.

– Vi inkluderar nu förskolan i språk/läs- och skrivinlärningen. Tidigare startade vi i sexårsgruppen, nu börjar vi i lekfulla former redan hos treåringarna. Arbetet löper som en röd tråd vidare i förskola, förskoleklass och upp i skolan. Alla pedagoger är delaktiga och vi utvärderar arbetet fortlöpande.

Bland allt det som gjorts på skolan senaste åren innefattas en upprustning av skolans bibliotek. En bibliotekarie har bidragit med många kreativa tankar runt skolbibliotekets möjligheter.

– Prispengarna har inneburit ett stort förändrings- och utvecklingsarbete hos oss. Det finns så mycket att göra och vi har ännu bara nått en liten bit på väg.  Vi håller hårt i våra slantar för att hitta goda, långsiktiga lösningar där utdelningen blir så stor som möjligt för både elever och pedagoger.

 

4.

2006 fick Tungelsta skola i Haninge ta emot Bertil Hults pris.

– Vi var på Dyslexiförenin­gens utbildningskonferens i Sundsvall i maj och kände oss stärkta i att vi är bra på att ta emot elever med läs- och skrivsvårigheter, säger specialläraren Gudrun Andersson. Efter det att vi fått det här fina priset så har vi märkt att fler elever söker sig till Tungelsta skola. Vi har haft många föreläsningar och studiebesök från skolor i hela Sverige.

Väldigt mycket har hänt på skolan, tack vare priset. Prispengarna har bland annat använts till inköp av inlästa läromedel och tekniska hjälpmedel. Hög­sta­diet har fått bärbara datorer och all personal har fått utbildning.

– De satsningar vi gjort har även varit bra för inkluderade särskoleelever.

Dyslexi är individuellt, det ser inte likadant ut för varje elev. På skolan har skapats ett speciellt centra för barn med särskilt stora svårigheter.

– Vi lär oss mycket av eleverna och den kunskapen har vi med oss när vi möter nya elever.

Tungelsta skola har varit en skola för elever i klass fyra till nio. Nu ska det bli en skola för klass sex till nio.

– I augusti varje år testas alla elever i svenska, säger Gudrun Andersson. Om vi då hittar elever med läs- och skrivsvårigheter ser vi till att de får den hjälp de är i behov av. Men man måste vara uppmärksam redan på låg- och mellanstadiet. Ju tidigare vi upptäcker elever i behov av stöd, desto bättre för dem.

 

5.

Björkestaskolan i Nykvarn var den senaste skolan som fick Bertil Hults skolpris.

Skolan har efter prisutdelningen i nov 2007 jobbat vidare med läs- och skrivutlärning. Speciella föräldraseminarium har hållits, en internutbildning som handlar om att göra inferenser, det vill säga läsa mellan raderna, har startats och biblioteket håller i flera läsprojekt.


Björkestaskolan. Foto: Magnus Länje

Skolan satsar mycket på kompetensutveckling av personalen.  Lärarna utbildas i Pilen och ett tiotal av dem åker till Nya Zeeland tillsammans med lärare från hela Norden för att studera nya zeeländarnas skolväsende och hur de handskas med läs- och skrivsvårigheter. Sko­lan har fått många studiebesöksförfrågningar och har bland annat fått besök från Finland.

Grundtanken i Pilen är att undervisningen ska börja med det som eleven kan och därefter ge eleven möjlighet att arbeta i sin egen takt.

Målet är att ur olika infallsvinklar fortsätta arbetet med att stärka elevens språkkänsla.

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för HEA Medical
ANNONSER
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för JAG
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Primass
  • Annons för STIL
  • Annons för Tidvis
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för HD Motion