”Ta itu med lärarbristen i anpassade skolan omgående”

Bara dagar före särskolans och gymnasiesärskolans namnbyten till anpassad grundskola och gymnasieskola kvarstår mycket stora brister i skolformerna.

De flesta föräldrar är missnöjda med skolan

När Riksförbundet FUB nyligen frågade fler än 400 föräldrar var bara en dryg femtedel så nöjda med barnens skola att de skulle rekommendera den till andra.

– I vår rapport föreslår vi flera åtgärder från politiskt håll. En av dem är att regeringen omgående utreder hur bristen på behöriga lärare kan lösas, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

– Vi hoppas att politikerna en gång för alla satsar på att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska få en likvärdig skolgång som den i grund- och gymnasieskolan, säger Christina Heilborn.

I FUB:s skolenkätsrapport konstateras att cirka 1 500 elever varje år avslutar sin utbildning inom anpassad gymnasieskola, men att över 30% av eleverna riskerar att hamna i ett stort utanförskap utan vare sig arbete eller fortsatta studier.

Den 2 juli byter särskolan och gymnasiesärskolan namn till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola.

LÄS MER: Särskolan blir ”anpassad grundskola” och får ny stödgaranti

Elever med IF glöms bort av beslutsfattarna

FUB påpekar att det är frustrerande att elever med intellektuell funktionsnedsättning så ofta glöms bort och hamnar i skymundan.

– Trots att vi kan se en politisk vilja att den anpassade skolan ska närma sig grund- och gymnasieskolan ser vi ofta det helt omvända då kommuner väljer att isolera den anpassade skolan i lokaler utan fysisk närhet till elever i grund- och gymnasieskola, skriver Christina Heilborn.

Undervisas av stödpersonal

FUB:s rapport visar att lärares pedagogiska kunskap och kännedom om elevens förutsättningar och förmågor är viktigt för elevens lärande och utveckling. Samtidigt råder stor brist på behöriga lärare inom den anpassade grund- och gymnasieskolan. Istället sköts undervisningen ofta av stödpersonal, trots att många inte har tillräcklig kunskap om IF, intellektuell funktionsnedsättning, eller grund- och gymnasieskolans uppdrag. 

Tidigare var Sverige föregångsland

– För 20 år sedan var Sverige ett föregångsland när det gäller utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Idag menar forskare att vi ligger långt efter andra länder. Det saknas både ambitioner och visioner och Sverige får ofta kritik för att inte leva upp till barnkonventionen och funktionsrättskonventionen, skriver Christina Heilborn.

– Resultatet av vår skolenkät bekräftar att det är tydligt att mer behöver göras för att alla barn ska få rätt att utvecklas och vara delaktiga i en skola för alla. Om politiker och myndigheter menar allvar med att inte lämna ungdomar i utanförskap måste det finnas både vilja och idéer för hur utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan stärkas, skriver Christina Heilborn.

FUB:s förslag till åtgärder

I korthet vill FUB att dessa åtgärder vidtas:

  • Regeringen bör omgående utreda hur bristen på behöriga lärare i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska lösas.
  • Krav på grundutbildning för elevassistenter.
  • Skolverket måste ta ansvar för framtagning av nationell statistik för att kontinuerligt kunna följa upp undervisningen i anpassad grund- och gymnasieskola och hur/om den svarar mot elevernas behov.
  • Timplanerna i anpassad grundskola behöver ändras för att underlätta så att skolor kan organisera en utbildning som bättre möter elevernas behov. Timplanerna i anpassad grundskola och grundskola behöver anpassas till varandra för att möjliggöra att elever kan läsa ämnen från båda läroplanerna.
  • Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver utöka stödet för lärare och rektorer så att fler elever får möjlighet att integreras i grundskolan.
  • Regeringen bör besluta om en ”Garanti för tidiga stödinsatser” inom anpassad grundskola som även omfattar elever som läser ämnesområden. Fokus i garantin bör vara att säkerhetsställa att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Skolverket: Bara 1 av 9 är behörig

I april 2023 slog Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson larm om den extremt låga andelen behöriga lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är enbart 12 respektive 17 procent av lärarna behöriga. Motsvarande siffra i vanliga grundskolan är 70 procent behöriga.

– Bristen på behöriga lärare i särskolan behöver uppmärksammas. De här eleverna har ett extra stort behov av kompetenta och undervisningsskickliga lärare. Detsamma gäller för många elever i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.

Peter Fredriksson. Foto: Skolverket
Peter Fredriksson. Foto: Skolverket

Elever får inte möjlighet att nå målen

– Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen.

Skolverkets chef är bekymrad även över behörigheten hos lärare i vanliga grundskolan. Där är 70 procent av lärarna behöriga – alltså sex gånger mer än i grundsärskolan.

Behöriga lärare är viktigaste faktorn

– Om eleverna ska nå målen, är det av stor betydelse att de får undervisning av behöriga lärare. Fler behöriga lärare med goda förutsättningar att göra det de är utbildade för, att bedriva undervisning, är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsutveckling, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.