Nyheter

Född normal – eller?


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

”Normalitet? Går det att studera något som inte finns?”
Frågan ställdes till mig av en lärare när jag på en skola presenterade min forskning som handlade om föreställningar om normalitet i skolan.
Läs Åsa Bartholdsson krönika.

Foto på Åsa Bartholdsson”Normalitet? Går det att studera något som inte finns?”
Frågan ställdes till mig av en lärare när jag på en skola presenterade min forskning som handlade om föreställningar om normalitet i skolan.

Invändningen att normalitet inte finns öppnar för flera möjliga tolkningar: den är kanske ett erkännande av den mångfald och variation som utmärker människosläktet; den är ett uttryck för tolerans inför olikheter; den är prov på omedvetenhet om de normer som dirigerar människors uppträdande och föreställningar.

Jag tror faktiskt att frågan måste förstås som ett uttryck för alla dessa möjligheter samtidigt. För trots att vi alla kan se oss omkring och konstatera att vi är olika så finns det de som är mer olika än andra, och de som är mer lika än vissa. Och någonstans finns en gräns för vad som kan beskrivas som normalt eller inte. Problemet med den gränsen är att den sällan görs synlig och att den därför är svår att göra upp med.  Medan avvikelsen är lätt att få syn på är normerna mer undflyende till sin karaktär samtidigt som det är de som bestämmer hur vi ska värdera det vi ser.   

Ett verktyg för att sortera normalitet finner jag hos filosofen Ian Hacking som menar att normalitet är en av de mest kraftfulla tankemodellerna i västerländska samhällen.  Normalitetsbegreppet gör två saker samtidigt: beskriver det typiska och utgår ifrån antaganden om hur det borde vara.
Den beskrivande normaliteten bygger på det som uppfattas som vanligast eller mest typiskt. Detta är den normalitet som kommer till uttryck exempelvis i medelvärden och normalfördelningskurvor.

Läs gärna  den populärvetenskapliga versionen av min avhandling, en bok som heter ”Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan” utgiven av Liber 2008. Normalitet studeras ofta utifrån avvikelser. De är lättare att identifiera än det som inte sticker ut. Och visst kan avvikelsen säga något om normalitet, åtminstone om vad som fattas den avvikande.  Men normalitet blir, utifrån ett fokus på  avvikelse, reducerat till frånvaron av uppenbar avvikelse och till slut bara det som vi alla, utan att pratat om det, förutsätter vara det vanliga och eller det önskvärda. Oformulerade normalitetsföreställningar blir reglerande, styrande för hur människor klassificeras och hur livskvalitet värderas. 

Därmed kommer vi in på den andra dimensionen av normalitet som bygger på hur man i ett givet ögonblick i historien, på en given plats, menar att det borde vara. Detta är normalitetens föreskrivande, moraliska sida. Den bestämmer exempelvis hur vi värderar vad som är en bra förälder, hur en god barndom ser ut eller vad som är kvinnligt och manligt.

Det här behöver vi lära oss att klura ut så att vi kan passa in oss i de sammanhang där vi lever. Och här måste vi kunna växla mellan de olika normsystem som finns i våra liv. Varken den beskrivande eller föreskrivande normaliteten är universellt giltig.  Det är inte heller givet någon som ett medfött attribut att vara normal. Det måste erövras och det är ett komplicerat projekt, ett mål som troligtvis aldrig till fullo kan uppnås.

Men icke att förglömma:

Vad som uppfattas som normalt är inte hugget i sten utan förändras när vi rör oss i tid och rum, mellan olika sammanhang och olika relationer. Och normer kan påverkas!  Genom att vi synliggör våra normer kan vi ifrågasätta vårt sätt att värdera. Vi kan ställa betraktelsen av det vanliga som synonymt med det önskvärda på ända. För olika kommer vi att förbli – det hoppas jag att vi aldrig kommer att kunna ändra på!

Åsa Bartholdsson

Fakta om Åsa Bartholdsson
Ålder: 45
Arbete: Lektor i socialantropologi, Högskolan Dalarna. Huvudsakligen verksam i lärarutbildningen.
Familj: Maken Leffe och döttrarna Hanna, Disa och Saga
Fritid: Läser mycket, joggar gärna och gillar att fotografera
Bor: Borlänge
Övrigt: Mitt avhandlingsarbete har handlat om föreställningar om normalitet i skolan.Jag har gjort antropologiskt fältarbete i två skolklasser – en förskoleklass och en klass i skolår fem. Som socialantropolog gör man långa fältstudier genom deltagande observation där man delar vardagen med sina informanter.

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
ANNONSER
  • Annons för STIL
  • Annons för Tidvis
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Fremia
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Primass
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Unik Försäkring