Kampen om sjuk- och aktivitetsersättning – detta har hänt
Vad händer med sjukersättningen och aktivitetsersättningen? HejaOlika följer utvecklingen. På denna sida kan du också hålla dig à jour med utvecklingen.
Komplett guide:
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Tidslinje: Sjukersättning och aktivitetsersättning
- 2024
Utredningen Sjukförsäkring i förändring – en utvärdering (S 2022:07) presenteras i månadsskiftet mars–april 2024.
Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med 9,14 procent den 1 januari 2024.
Funkisskatten höjs ytterligare, som följd av nytt jobbskatteavdrag från 1 januari 2024. - 2023
Regeringen lägger ned utredningen som skulle föreslå indexering av sjuk- och aktivitetsersättning.
Januari: Ersättningarna höjs till följd av höjt prisbasbelopp. - 2022
December: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023
Juni: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
April: FUB släpper Fångad i fattigdom 2022 och uppmanar regering och riksdag att ta ett helhetsgrepp.
Mars: Höjningen nästan utraderad för många med sjuk- och aktivitetsersättning (Swedbank)
Februari: Sjuk- och aktivitetsersättningen har urholkats i 30 år (rapport från ISF)
Januari: Ersättningarna höjs, bostadstillägget förbättras och funkisskatten sänks. - 2021
December: Så mycket höjs sjuk- och aktivitetsersättningen 2022
November: Riksdagen klubbade jättesatsning, men samtidigt skapade man en ny funkisskatt
Guide: Så funkar aktivitetsersättning och sjukersättning
September: Regeringen presenterar jättesatsning på personer med sjuk- och aktivitetsersättning - 2020
December: Avslagen tredubblades – ISF vill ha mer stabil aktivitetsersättning
Bakgrund
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har under decennier halkat efter i välståndsutvecklingen i Sverige.
Under 2021 enades politikerna om att göra en stor satsning på de hundratusentals personer som ingår i gruppen. Beslut fattades om att från januari 2022 kraftigt höja ersättningarna, samtidigt som bostadstillägget förbättras och funkisskatten sänks.
Det visade sig dock snabbt att en stor del av förbättringarna utraderas av höjda kommunala avgifter och en växande inflation (som slår hårdast mot de grupper som har lägst inkomster). Löften om att rätta till dessa oväntade negativa effekter har ännu inte (april 2022) förverkligats.
Under hösten 2021 utlovade regeringen även regeländringar som ska göra det enklare att beviljas aktivitets- och sjukersättning. Reglerna har successivt skärpts under flera år, och färre har fått rätt till stödet. Detta vill regeringen ändra på, genom att införa mer generösa regler, med start redan sommaren 2022. I början av april 2022 är det dock fortfarande oklart om så kommer att ske.
Missa inte vår guide (som uppdateras löpande):
Så funkar aktivitets- och sjukersättning 2022
Ny utredning klar 2 april 2024
Den statliga utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (dir. 2023:20) väntas blir klar 2 april 2024. Enligt tidningen Dagens Arena kommer utredningen att föreslå en återgång till mer restriktiva regler för sjukförsäkringen.
5 maj 2023: Därför stoppades utredningen om ekonomisk trygghet
Hur tänkte regeringen när man i december 2022 stoppade utredningen som skulle öka den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning? Ansvarig minister Anna Tenje (M) har kommenterat beslutet.
I ett mejl till SVT Nyheter skriver Anna Tenje: ”Utredningen hade i uppdrag att lämna förslag om att ändra beräkningssättet för sjuk- och aktivitetsersättning, exempelvis hur ersättningarna ska räknas om över tid. Men givet den höga inflationen har uppräkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempelvis löntagarna får.”
Utredningen skulle bland annat undersöka om sjuk- och aktivitetsersättningen kunde indexeras för att följa löneutvecklingen.
Högre sjukersättning 2023 – men också stor skattesänkning för de rikaste
Men regeringen tycks alltså mena att det inte behövs några sådana förslag om ökad ekonomisk trygghet eftersom prisbasbeloppet just i år, 2023, höjs mycket mer än löneavtalen. Regeringen har inte kommenterat att personer med sjuk- och aktivitetsersättning under de föregående 10–15 åren stadigt halkat efter i ekonomisk standard.
Intressant i sammanhanget är också att höjningen av prisbasbeloppet inte bara innebär högre ersättningar och bidrag, utan även sänkta skatter för höginkomsttagare. Det beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs i takt med prisbasbeloppet. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs 2023 till 613 900 kronor (knappt 51 200 kronor per månad jämfört med drygt 46 200 kronor 2022).
Viktigare att enskilda ”återgår till arbete”
Till SVT skriver Anna Tenje vidare att regeringen noga följer frågan om ersättningar och sjukförsäkringar. Enligt SVT uppger ministern att ”om några regeländringar kring bland annat sjukförsäkringar drabbar enskildas möjlighet att återgå till arbete, kommer regeringen att vidta åtgärder”.
Vad detta betyder är oklart, men kanske handlar det om att regeringen vill ytterligare betona ”arbetslinjen” för att få fler personer som idag lever på ersättningar att börja arbeta.
S-regeringen ville ha ”en sjukförsäkring att lita på”
Utredningen ”En mer ändamålsenlig beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning” tillsattes av den förra S-ledda regeringen i juni 2022. ”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).
Funktionsrättsrörelsen är mycket missnöjd med att utredningen lagts ned. Till SVT säger Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige, att det är bekymmersamt att utredningen stoppades, eftersom den handlade om personer som inte kan arbeta på samma villkor som andra.
FUB: Personer med IF tvingas leva på anhöriga
I februari 2023 gick Riksförbundet FUB till angrepp mot regeringen för att i tysthet ha stoppat utredningen:
– Regeringen har fattat ett tyst beslut som får stora konsekvenser. Det innebär att personer med intellektuell funktionsnedsättning med regeringens goda minne kommer att fortsätta att vara beroende av anhöriga eller tvingas söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, skrev Anders Lago och Markus Petersson i en debattartikel.
LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
15 februari 2023: FUB rasar mot nedläggning av utredning som skulle ge ekonomisk trygghet
Riksförbundet FUB går till hårt angrepp mot regeringen för att i tysthet ha lagt ned utredningen som skulle förbättra den ekonomiska tryggheten vid funktionsnedsättning.
Utredningen skulle bland annat titta på en indexering av sjuk- och aktivitetsersättningen.
Stoppades i tysthet två dagar före julafton
– Två dagar före julafton 2022 fick vi veta att den regeringen valt att lägga ner utredningen. Vi som berörs blev inte ens informerade. Nedläggningen har inte nämnts under någon av regeringens presskonferenser, skriver FUB:s Anders Lago och Markus Petersson i en debattartikel.
– Regeringen har fattat ett tyst beslut som får stora konsekvenser. Det innebär att personer med intellektuell funktionsnedsättning med regeringens goda minne kommer att fortsätta att vara beroende av anhöriga eller tvingas söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, skriver Anders Lago och Markus Petersson.
LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Tillsattes av S-regeringen 2022
Den tidigare S-regeringen tillsatte utredningen i juni 2022. Syftet var att sjuk- och aktivitetsersättningen skulle kunna knytas till löneutvecklingen, för att stärka ekonomin för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ha lönearbete.
Utredningen skulle också förenkla beräkningen av ersättningarna.
”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
Utredningen (En mer ändamålsenlig beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning, 2022:62) skulle bli klar senast 1 december 2023. Utredare var Eva-Lo Ighe, generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
2023 års upplaga av Fångad i fattigdom
Riksförbundet FUB har idag även släppt 2023 års upplaga av rapporten Fångad i fattigdom.
”Årets rapport visar att en 25-åring med intellektuell funktionsnedsättning kan gå back drygt 1 700 kronor varje månad. Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med IF är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. 2003 till 2020 ökade medellönen med 52 procent. Under samma period ökade sjuk- och aktivitetsersättningen med 29 procent”, skriver FUB.
FUB:s slutsatser och förslag
Fångad i fattigdom-rapporten har följande slutsatser:
- De som är hänvisade till ersättningar från socialförsäkringssystemet för sin försörjning har en dålig inkomstprognos. De har i stort sett samma ersättning hela livet igenom.
- Personer som bor i LSS-bostad har mycket små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation genom att flytta till en bostad med lägre hyra eller förvärvsarbeta.
- Eftersom merkostnadsprincipen inte tillämpas på hyror, och det statliga bostadstillägget inte har höjts i takt med hyrornas storlek kan den disponibla inkomsten bli mycket låg.
- Kommunernas självstyre gör att avgifter ser olika ut beroende på var man bor i Sverige.
- Det finns ingen samordning mellan de olika statliga högkostnadsskydden med undantag för tandvården.
- Hyrornas storlek ser olika ut i landet och också ofta inom kommunerna.
- Det behövs en helhetlig översyn över det ekonomiska systemet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Regelverket är snårigt och innehåller flera inlåsningseffekter som begränsar delaktighet och utveckling för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
FUB kommenterar slutsatserna så här:
Alla människor kan någon gång i livet hamna i en ekonomisk kris och bli beroende av stöd från samhället. För FUB:s medlemmar handlar det emellertid inte om någon kortvarig period utan livet ut. Det som skiljer ut personer med intellektuell funktionsnedsättning från övriga befolkningen är att de både har begränsade möjligheter att höja sina inkomster och att sänka sina utgifter. Trots att FUB lyft fram detta problem till departement och Socialstyrelsen, har ingenting hänt. Trots att ett flertal utredningar under flera år visat på den ekonomiska utsattheten, har ingenting gjorts av staten för att förbättra livsvillkoren. Nu är det dags att konkreta åtgärder vidtas för att förbättra den ekonomiska situationen.
7 februari 2023: Snabbt ökande fattigdom för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Trots rekordhöjning av sjuk- och aktivitetsersättning hänger ersättningarna inte med den snabba inflationen. Det slår Försäkringskassan fast i en ny analys, som varnar för att socialförsäkringen håller på att försämras.
Ersättningar släpar efter
Många ersättningar, däribland sjuk- och aktivitetsersättning, räknas upp vid varje årsskifte.
Syftet är att ersättningarna ska följa med inflationen, men i praktiken finns en eftersläpning som gör att kostnadsökningarna inte täcks.
– Konstruktionen är sådan att uppräkningen sker en gång om året, i januari, och beräknas då utifrån konsumentprisindex för juni året innan. Det innebär att prisbasbeloppets reala värde förändras under 18 månader, först under de 6 månader innan det börjar gälla och sedan under de 12 månader som det gäller. Så uppräkningen av ersättningar har svårt att hänga med i den snabba prisutvecklingen i samhället som vi ser idag, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
LÄS ÄVEN: Personer med funktionsnedsättningar allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
De drabbas hårdast
De som drabbas hårdast av den försvagade socialförsäkringen är enligt Försäkringskassan de som har mindre ekonomiska marginaler, hög försörjningsbörda och små möjligheter att påverka sin inkomst.
”Personer som lönearbetar och har större ekonomiska marginaler kan väntas klara situationen med prisökningar i samhället bättre medan grupper med små marginaler i sin ekonomi också har begränsade möjligheter att påverka sina inkomster”, heter det i rapporten från Försäkringskassan.
Försäkringskassan visar i budgetexempel hur de försvagade ersättningarna gör det svårt för enskilda att få ekonomin att gå ihop.
Exemplet nedan visar hur en person med sjukersättning på garantinivå drabbas. Inkomsterna ökar med 6 procent 2023, men samtidigt ökar utgifterna med hela 9 procent, vilket innebär en kraftig försämring för personer som redan från början har mycket knappa marginaler.
Exemplet visar att personen nästan inte har något konsumtionsutrymme alls när nödvändiga utgifter är betalda. Då finns inga kostnader för resor, medicin eller semester med i budgeten.
”Många personer med hel sjukersättning är beroende av den levnadsstandard som ersättningen ger. Det högre prisbasbeloppet 2023 beräknas höja ersättningen med nästan 1 000 kronor per månad för en person med sjukersättning på garantinivå och bostadsbidrag. Trots att ersättningen stigit kan hens privatekonomi väntas bli sämre 2023 jämfört med början av 2022 då inflationen låg på en lägre nivå”, skriver Försäkringskassan.
Så påverkar prisbasbeloppet
Det är alltså prisbasbeloppet, som beräknas av SCB och beslutas av regeringen, som styr uppräkningen av många av Försäkringskassans ersättningar.
Vissa ersättningar är helt kopplade till prisbasbeloppet, och höjs därmed med samma procenttal som själva prisbasbeloppet. Senaste höjningen var cirka 8,7 procent. Detta gäller bland annat garantiersättningen i aktivitetsersättning och sjukersättning samt omvårdnadsbidrag.
Andra ersättningar är delvis beroende av prisbasbeloppet. I vissa fall styrs ersättningens tak (maxbelopp) av prisbasbeloppet. Det gäller exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab).
Andra ersättningar saknar helt koppling till prisbasbelopp, bland annat barnbidrag och föräldrapenning på grundnivå. Dessa höjs bara om riksdagen fattar ett särskilt beslut.
Inget skydd för levnadsstandarden
Att ersättningar räknas upp med prisbasbeloppet är ingen garanti för oförändrad levnadsstandard, skriver Försäkringskassan.
Under perioder med låg inflation minskar prisbasbeloppets (reala) värde i låg takt. Under perioder med hög inflation minskar prisbasbeloppets värde fortare. Det leder till att en betydligt mindre del av dess värde finns kvar i slutet av året, och att mottagare av ersättningar från socialförsäkringen får en sänkt levnadsstandard, skriver Försäkringskassan.
20 december 2022: Oppositionen kräver förbättrad sjuk- och aktivitetsersättning
Den ekonomiska otryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning får sällan uppmärksamhet i den politiska debatten.
Men i riksdagen den 19 december tog oppositionen ändå strid för bättre ekonomiska villkor för gruppen.
V, MP och S vill ha mer generösa regler
Riksdagsdebatten handlade bland annat om de mer generösa och flexibla regler för sjuk- och aktivitetsersättning som den förra S-regeringen ville genomföra. Förslag som baseras på utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet.
Det var främst Ida Gabrielsson (V) och Annika Hirvonen (MP) som förespråkade dessa förslag, men även Åsa Eriksson (S) hängde på.
Det var SD:s Daniel Persson och M:s Ulrika Heindorff som fick försvara att den nya regering uppenbarligen inte har tänkt att gå vidare med utredningsförslagen.
– Det finns ett färdigutrett förslag som skulle kunna göra att många fler får rätt till långvarig ersättning, sjukersättning. Trots det har Sverigedemokraterna inte lyckats få in ett kommatecken när det gäller sjukförsäkringen i Tidöavtalet eller budgeten, sa Ida Gabrielsson.
– Dessutom har man lyckats med konststycket att ge oss som sitter här i riksdagen en enorm skattesänkning samtidigt som inte en krona i skattesänkning går till dem som redan i dag betalar mer skatt, alltså de sjuka och arbetslösa. Varför har Sverigedemokraterna inte prioriterat att sänka skatten för de sjuka och arbetslösa utan i stället prioriterat att sänka skatten för oss som redan har?
LÄS MER: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023
SD: Vi gör inga försämringar
Daniel Perssons (SD) svarade med ett kort besked om att ”regeringen inte gör några nedskärningar i sjukförsäkringen. De reformer som vi röstade för 2021 och som var en del av M, SD, KD och L-budgeten för 2022 ligger fast”.
MP: Höj sjuk- och aktivitetsersättningen med 10 procent
Miljöpartiets Annika Hirvonen sa att sjuk- och aktivitetsersättningarna måste höjas mer än vad som sker automatiskt i januari 2023 (då ersättningarna går upp med 8,7 procent, eftersom de följer prisbasbeloppet). MP:s förslag är en extra höjning på tio procent.
– Sverigedemokraterna lovar att inget ska bli sämre, men om man inte höjer lägstanivån i sjuk- och aktivitetsersättningen kommer pengarna inte att räcka när matpriserna skenar. Det är nämligen de som inte har några marginaler som drabbas hårdast.
– Det kommer massor av stöd nu från regeringen och Sverigedemokraterna. Jag får elstöd och jag vet inte vad. Men den person som lever på sjukersättning och bor i norra Sverige får noll kronor i elstöd medan priserna på mat, kläder och även el ökar. Hur tänker Sverigedemokraterna ta ansvar?
S: Förbättra genom att ändra arbetsmarknadsbegreppet
Åsa Eriksson (S) sa att den nya regeringen måste fullfölja den förra regeringens förslag om förbättrad sjuk- och aktivitetsersättning.
– Rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som nu gäller i sjukpenningen. Regeringen bör också arbeta vidare med förslagen att underlätta för arbete, studier och uppdrag under den tid som man har sjukersättning och aktivitetsersättning.
M: Regeringen kommer att titta på förslagen
Ulrika Heindorff (M) hade inga besked att ge, utom att förslagen från utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet ”är en av de saker regeringen kommer att titta på”.
Regeringen vann budgetomröstningen
Debatten fick ingen betydelse för det beslut som riksdagen senare röstade fram, och som innebar att regeringens budgetproposition vann över oppositionens olika förslag.
22 mars 2022: Höjningen nästan utraderad för många med sjukersättning
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning drabbas stenhårt av den snabbt ökande inflationen.
– Det blir en kraftig försämring av köpkraften, säger Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom.
Personer med sjukersättning kan förlora hela marginalen
Den 1 januari 2022 höjdes sjuk- och aktivitetsersättningarna kraftigt, efter att ha halkat efter i välfärdsutvecklingen under nästan 20 år.
Höjningarna ledde dock snabbt till ökade kommunala avgifter.
Nu kapas köpkraften ytterligare av kraftigt ökad inflation.
– Om du lever på sjuk- och aktivitetsersättning och får 500 kronor i försämrad köpkraft per månad kan det radera ut hela din marginal, säger Arturo Arques.
Inflationen slår hårdast mot de som har små marginaler
Den höga inflationen har överraskat alla experter. Den sågs först som temporär, men nu menar experterna att prisökningarna kommer att fortsätta vara höga.
Det har varit stort fokus på höjda kostnader för energi och drivmedel för hus- och bilägare.
Det är dock en annan grupp som drabbas hårdast. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå har redan slimmade budgetar där nästan alla inkomster går till nödvändiga levnadskostnader.
– Alla måste ha tak över huvudet, kläder och mat på bordet. För de som har sjuk- och aktivitetsersättning så finns det inte så mycket marginal. För en familj med småhus och bil blir det också en påfrestning, men de kommer fortfarande att ha marginal för att kunna anpassa sig.
Köpkraften minskar med 380–500 kronor
Swedbank räknar nu med ett huvudscenario där 2022 års inflation landar på 4,5 procent. För en person med sjuk- eller aktivitetsersättning innebär det en försämrad köpkraft med 380 kronor per månad.
Ett alternativt scenario bygger på 6 procent inflation, och köpkraften minskar då med 500 kronor per månad.
– Många andra grupper har kunnat bygga upp goda marginaler under många år med ökande löner, lägre skatter och låga räntor. Men det gäller inte alla. De som alltid har tvingats leva med små marginaler, till exempel de som har sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension eller är arbetslösa eller studerar är en stor grupp.
Allt går till nödvändiga levnadskostnader
För dessa går ofta hela inkomsten till nödvändiga levnadskostnader. Det finns inga bilkostnader, semesterresor eller nöjesutgifter att dra in på.
Hela höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen kan ätas upp
För personer med sjuk- och aktivitetsersättning har de ekonomiska utsikterna varit turbulenta de senaste månaderna. I december 2021 beslutade riksdagen om en rekordstor höjning av ersättningarna, samtidigt som funkisskatten sänktes och bostadstillägget höjdes. Sammantaget handlade det om en månatlig förbättring på 2000 kronor.
Redan i januari 2022 kom dock kraftigt höjningar av kommunala avgifter, främst för omsorg enligt socialtjänstlagen och för god man. Regering och riksdag hade missat att höjda sjuk- och aktivitetsersättningar automatiskt skulle leda till höjda avgifter.
Den utlovade förbättringen på 2000 kronor per månad krympte till endast 600 kronor för många.
Nu leder den oväntat höja inflationen till att den lilla kvarvarande förbättringen också går upp i rök.
Ännu ett väldigt magert år
– Alla har blivit överraskade av inflationen, som man först trodde var temporär. Det blir en kraftig försämring. Den 14 mars kom regeringen med ett paket på 14 miljarder för att dämpa effekterna. Inget i det paket går till gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning. De som omfattas av paketet får inte heller full kompensation.
– Utvecklingen är olycklig för gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen valde att satsa på gruppen eftersom den halkat efter i många år. Det såg ut att bli en positiv förändring, om än inte så bra som man hade hoppats, men nu har även detta förbytts till ännu ett väldigt magert år, säger Arturo Arques.
FUB: Fortsatt otrygghet och beroende av anhöriga
Christina Heilborn, förbundssekreterare på Riksförbundet FUB, ger uttryck för besvikelsen hos en stor grupp personer med funktionsnedsättning:
– En redan utsatt grupp när det gäller den ekonomiska situationen riskerar nu att fortsatt tvingas leva i fattigdom och utanförskap, säger hon.
– Den nyligen gjorda förändringen med höjd sjuk- och aktivitetsersättning och sänkt skatt för de som har sådan ersättning, äts upp av inflation och aviserade avgifter i kommunen, såsom arvode för god man eller insatser enligt socialtjänstlagen.
– Det som var syftet med ändringen, nämligen en förbättrad och tryggare ekonomisk situation för personer med intellektuell funktionsnedsättning – innebär nu istället fortsatt otrygghet och beroende av närstående och anhöriga för sin försörjning. Det handlar om rätten till ett självständigt liv och där är ekonomin en nyckelfaktor, säger Christina Heilborn.
27 februari 2022: ISF rapporterar att sjuk- och aktivitetsersättning har urholkats i 30 år
Sjukersättning, aktivitetsersättning och andra delar av socialförsäkringen har urholkats under 30 års tid. Det rapporterade Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) den 25 februari.
Halkar efter löneutvecklingen
Rapporten från ISF visar exempelvis att sjukersättningens reala värde (köpkraften) har legat stilla och kraftigt halkat efter löneutvecklingen.
Den högsta inkomstrelaterade sjukersättningen uppgick 2018 till 18 399 kronor i månaden. Om sjukersättningen hade följt löneutvecklingen sedan 2003 hade ersättningen uppgått till 23 502 kronor i månaden samma år, skriver ISF i rapporten.
Utvecklingen för sjuk- och aktivitetsersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning ska ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. De introducerades 2003 och ersatte det som kallats förtidspension.
Sjukersättning består av en inkomstrelaterad ersättning och av en garantinivå. Garantiersättningen kan lämnas till de som saknar inkomstrelaterad sjukersättning, eller om denna ersättning understiger garantinivån. Garantinivån i sjukersättningen är kopplad till prisindex.
Garantinivån utgjorde 9 593 kronor i månaden 2018. Om ersättningen hade följt löneutvecklingen hade den varit 11 751 kronor i månaden.
Den 1 januari 2022 höjdes garantinivån för sjukersättning till 2,78 prisbasbelopp för en person som fyllt 30 och har sjukersättning, vilket motsvarade en ersättning på 11 190 kronor i månaden.
Ska ge trygghet och minska skillnader
– Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet i samband med bland annat sjukdom. Den syftar också till att minska skillnader i levnadsstandard mellan olika grupper. Det är därför viktigt att följa upp och utvärdera betydelsen och konsekvenserna av bidragsnivåernas och inkomsttakens konstruktion och utveckling, säger Eva-Lo Ighe, generaldirektör vid ISF.
Men berörda hushåll får inte del av ökade standarden
– Socialförsäkringen ersätter en allt mindre andel av den förlorade arbetsinkomsten när individer inte kan arbeta. Det riskerar att minska försäkringens legitimitet och viljan att bidra till systemet, säger Carolin Sjöholm, utredare vid ISF.
– Hushåll som helt eller till stor del är beroende av garantiersättningar får då inte del av tillväxten och den ökade levnadsstandarden under perioder av reallöneökning, säger Carolin Sjöholm.
DHR: Nedmontering förvärras av ny och höjda avgifter
DHR:s ordförande Åsa Strahlemo kommenterar rapporten:
– Det är en systematiskt nedmontering av den försäkring som ska ge hjälp, stöd och skydd. När vi påtalat detta så har vi fått höra att vi överdriver. Men det har vi inte gjort. Utan det här pågår här och nu. Samtidigt har egenavgifterna ökat för färdtjänst och hemtjänst och nya avgifter införts på hjälpmedel i många regioner.
Rapportens heter ”Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren” (ISF Rapport 2022:2).
Läs mer och ladda ned rapporten här.
17 januari 2022: Orimligt att ideellt arbete stoppas för personer med aktivitets- och sjukersättning
Funktionsrätt Sverige kritiserar att personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning hindras att delta i fritidsaktiviteter och ideellt arbete.
– Det är fel att ställa upp begränsningar för en viss grupp människor när det handlar om ideella åtagande, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Kan förlora ersättningen från Försäkringskassan
Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan.
Mer generösa regler har föreslagits i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).
Men, även om utredningens förslag om lättnader förverkligas, får en person ägna maximalt 10 timmar per vecka åt ideell sysselsättning. Om det blir mer än 10 timmar ska anmälan göras till Försäkringskassan, och en bedömning av arbetsförmågan kan bli aktuell.
– Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet. Det är stor skillnad mellan att utöva sysslor av ideell karaktär och ett vanligt arbete, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Aktiviteter är bra för hälsan
I förbundets remissyttrande skriver man att ”ideellt engagemang, exempelvis föreningsarbete, bör betraktas som rehabiliterande aktiviteter eller fritidsaktiviteter som varje människa har rätt att utöva”.
Funktionsrätt Sverige anser att föreningsarbete kan göra att man kommer in i ett socialt sammanhang och känner sig delaktig. ”Att känna att man kan bidra skapar i sig hälsa, välmående och framtidstro. Det kan också ge andra värdefulla erfarenheter som för människor närmare arbetsmarknaden.”
Tio timmar ”en orimlig begränsning”
Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” som presenterades i september 2021 föreslår att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.
Funktionsrätt Sverige hävdar att det inte är rimligt att inskränka en persons aktiviteter, som inte ger inkomst, på det sättet. ”Vad ska en person som inte har ett arbete att gå till få tillåtelse att göra hela dagarna, och under helgen?”
Förbundet menar att det måste vara en demokratisk rättighet att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter: ”Är det rimligt att den begränsas i omfattning för vissa?” skriver man i remissen.
Strider mot FN-konvention om delaktighet
Funktionsrätt Sverige pekar på att Funktionsrättskonventionen ger rätt till delaktighet på lika villkor.
Så här står det i konventionens artikel 29: ”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som andra och förpliktigar sig att: a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra …”
Vill även tillåta arvoden
Det måste också bli möjligt att ta emot arvoden för ideella uppdrag, utan att aktivitets- eller sjukersättningen minskas, anser Funktionsrätt Sverige.
”Vi vänder oss mot den kontroll som riskerar att bli följden av ett alltför stramt regelverk, vilket är ökad ohälsa, sämre livskvalitet och rehabiliteringsmöjligheter. Fritidsaktiviteter och engagemang inom ideella organisationer kan vara viktiga steg på väg tillbaka och därmed de facto rehabiliterande. Det ökar också känslan av sammanhang, självkänsla och värde”, skriver förbundet.
24 januari 2022: Höjda avgifter för god man drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Avgifterna för god man och förvaltare kan höjas kraftigt för personer med aktivitets- eller sjukersättning. Detta är en konsekvens av den höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen som förverkligades i januari 2022.
Dessutom finns risk för försämrade kommunala bostadstillägg.
FUB: Regeringen måste snabbt stoppa ökade kostnader
Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago och förbundssekreterare Christina Heilborn kräver idag att regeringen ”skyndsamt förhindrar ökade kostnader för den enskilde, som i praktiken urholkar statens politiska prioriteringar”.
SKR: Enskilda kan få ökade kostnader för god man och förvaltare
Kalle Larsson, förbundsjurist på SKR, Sveriges kommuner och regioner, bekräftar att höjda ersättningar kan leda till ökade kostnader för enskilda.
– Höjningen av aktivitets- och sjukersättningarna kan delvis gå till att bekosta arvode till en god man eller förvaltare. Det görs en prövning i varje enskilt fall utifrån inkomst, kapital och hur uppdraget har utförts, säger Kalle Larsson till HejaOlika.
– Om en person som har god man får högre inkomst och där kommunen tidigare har varit betalningsansvarig för arvodet till ställföreträdaren, så kan det innebära att den enskilde helt eller delvis kommer att behöva betala arvodet själv.
Hur många personer kan beröras av höjda arvoden?
– Jag kan inte uppskatta detta. Enligt Länsstyrelsernas nationella statistik är det 57 procent av arvodena som bekostas av enskilda och 43 procent av kommunerna, vilket regleras i 12 kapitlet 16 § Föräldrabalken. Alla förordnade ställföreträdare har rätt till skäligt arvode och arvodet ska som huvudregel bekostas av den enskilde.
Om arvoden höjs drabbas personer som redan har ansträngd ekonomi. Hur kan man lösa detta?
– Klart är att föräldrabalken behöver moderniseras generellt. Därutöver finns möjlighet att ansöka om merkostnadsersättning där arvodet kan täckas av denna ersättning.
Enklare ställföreträdaruppdrag kan kosta 1000 kronor per månad
Hur ser arvodena ut?
– Arvodets storlek beror på vilka insatser en ställföreträdare har utfört kopplat till uppdraget. Det finns uppdrag där den gode mannen lägger ner några timmar per månad, och det finns uppdrag som är så omfattande att det behövs ett antal timmar varje vecka. En förordnad ställföreträdare har rätt till skäligt arvode.
– Många överförmyndare brukar säga, när en enskild frågar om vad uppdraget kan kosta dem och om det är ett enklare ärende, så kan kostnaden uppskattas till cirka 1000 kronor per månad. Är det mer omfattande uppdrag, kanske en bostadsrätt som ska avyttras eller betydande insatser i kontakter med olika myndigheter, så blir arvodet troligtvis högre.
Hur stor del av god mans arvode ska den enskilde betala själv?
Två faktorer avgör detta; dels den enskildes inkomst, dels den enskildes sparande.
Om sparandet (banktillgodohavandet) är mer än två prisbasbelopp (96 600 kronor under 2022) betalar den enskilde (huvudmannen) arvodet själv ner till gränsen två prisbasbelopp.
Om inkomsten är mer än 2,65 prisbasbelopp (127 995 kr under 2022) betalar den enskilde (huvudmannen) hela arvodet ned till gränsen 2,65 prisbasbelopp.
Ovanstående regler gäller oberoende av varandra. I alla situationer när den enskildes inkomster eller sparande överstiger beloppsgränserna ska den enskilde betala arvodet till den gode mannen, annars gör kommunen det.
Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken är 48 300 kronor år 2022.
FUB kräver snabba åtgärder av regeringen
Så här lyder Riksförbundet FUB:s skrivelse till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi:
Riksförbundet FUB vill härmed uppmärksamma socialförsäkringsministern och regeringen på risken för uteblivna effekter av de genomförda satsningarna på ekonomisk trygghet för personer med funktionsnedsättning.
De efterlängtade höjningarna av sjuk- och aktivitetsersättningen genomfördes 1 januari 2022. Redan efter ett par veckor har en del kommuner nu aviserat att höjningarna kommer innebära att personer som har god man och förvaltare från och med nu kommer att betala hela eller delar av arvodet själva.
Anledningen till detta är att höjningen av garantinivån innebär att årsinkomsten numer överstiger 2,65 prisbasbelopp. I enlighet med reglerna i 12:16 Föräldrabalken ska kommunen därför inte längre stå för arvodeskostnaderna.
Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen i kombination med sänkt skatt och höjt tak i bostadstillägget beräknas innebära en ökning av den disponibla inkomsten med 1 030 kronor per månad. En stor del av denna ökning motverkas om den enskilde ska vara betalningsansvarig för arvodet till sin gode man eller förvaltare. Den genomsnittliga kostnaden för arvode till ställföreträdare är 9 155 kr per år.
FUB påpekade i remissvaret till promemorian Förstärkt skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning att det krävs ett helhetsgrepp kring den ekonomiska situationen för personer som får sin försörjning från socialförsäkringssystemet. För att regeringens genomförda förändringar ska få önskad effekt, det vill säga förbättrad ekonomisk trygghet för personer som i dag är väldigt utsatta, är det av yttersta vikt att den disponibla inkomsten ökar.
I promemorian beskrivs risken att de höjda ersättningarna kan resultera i att avgifterna för kommunal omsorg ökar för den enskilde, vilket i sin tur innebär att den disponibla inkomsten i realiteten inte ökar eller ökar i mindre utsträckning än vad regeringen avsett. Det kommer nu signaler till FUB om att kommunerna höjer omsorgsavgifter för dem som har SoL-insatser och att det pågår diskussioner om att ta bort eller sänka det kommunala bostadstillägget.
Regeringen måste skyndsamt förhindra att de ökade ersättningsnivåerna innebär ökade kostnader för den enskilde, som i praktiken urholkar statens politiska prioriteringar.
FUB:s förslag till lösningar
FUB ser två möjliga lösningar för att förhindra att stora delar av de ökade ersättningsnivåerna går till ökade utgifter:
• Gränsen för när huvudmannen själv ska betala ställföreträdararvodet höjs i 12:16 Föräldrabalken.
• Gränsen för när en person har rätt till merkostnadsersättning sänks. För att få merkostnader ska en person ha kostnader på grund av sin funktionsnedsättning på minst 12 075 kronor per år. Detta innebär att en person som har merkostnader i form av exempelvis arvode till god man och hjälpmedelsavgifter på 900 kr per månad inte får tillgång till merkostnadsersättningen, vilket har stora effekter för dem som har garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen.
Ställföreträdare finns för 123 000 personer
Enligt statistik från länsstyrelserna uppgick antalet ställföreträdarskap år 2020 till drygt 123 000. Totalkostnaden för arvode uppgick till 940 miljoner kronor.
24 november 2021: Riksdagen klubbade jättesatsningen idag. Men samtidigt skapade man en ny funkisskatt
Riksdagen röstade idag (24 november) igenom budgetförslaget från M, KD och SD. Det innebär att Sverige fortsätter att beskatta personer med sjukersättning och aktivitetsersättning hårdare än vanliga löntagare.
LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs sjuk- och aktivitetsersättningen 2022
Funkisskatten skulle ha avskaffats idag
Den så kallade funkisskatten skulle ha avskaffats idag. Om regeringen fått sin vilja igenom hade funkisskatten tagits bort genom en skattereduktion för de som har sjukersättning och aktivitetsersättning.
Denna skattereduktion ingår även i M-KD-SD-budgeten, men här finns också ett nytt jobbskatteavdrag. Ålderspensionärer kompenseras för detta, men inte personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Därmed skapas en ny skatteklyfta – en ny funkisskatt. Den nya funkisskatten uppgår till cirka 1800 kronor per år.
Fram till igår, den 23 november, var det sannolikt att regeringens budget skulle gå igenom. Tisdagskvällens överenskommelse mellan S och V fick dock centerns Annie Lööf att på onsdagsmorgonen säga nej till regeringens budget. Därmed blev det M-KD-SD-budgeten som under onsdagseftermiddagen beslutades av riksdagen.
Höjda ersättningar och skattereduktion redan i januari 2022
Trots denna oväntade utveckling innehåller statsbudgeten för 2022 stora ekonomiska förbättringar för personer med med sjukersättning och aktivitetsersättning.
Från och med januari 2022 höjs garantinivån på sjukersättning och aktivitetsersättning liksom taket för bostadstillägg, samtidigt som dessa personer får sänkt skatt.
– Otroligt välbehövligt och efterlängtat, och otroligt skönt att det verkar finnas en bred enighet, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.
Förbättringar för 20 000 kronor per månad
Statsbudgeten för 2022 innehåller nu förbättringar på drygt 20 000 kronor per år för många personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, vilket kompenserar för många av de försämringar som skett under de senaste 20 åren.
Dessa förbättringar genomförs även om regeringens budgetproposition faller, och budgetförslaget från M, KD och SD istället genomförs. Dessa partier vill införa ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed skapa en ny skatteklyfta eller ”funkisskatt” på cirka 1800 kronor per år. M, KD och SD vill kompensera ålderspensionärerna, men inte de som har sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Ilska över förslag om ny funkisskatt
Detta har retat upp funktionsrättsrörelsen som i så många år slagits för att få bort funkisskatten.
– Jag blir ledsen och förbannad, när man vill ha en ny funkisskatt på 1800 kronor per år. Det handlar inte så mycket om kronorna utan om principen och synsättet. Det ska inte spela roll om man har inkomst från jobb eller om man har tvingats till sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är helt orimligt med olika skattenivåer, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.
Initiativet från M-KD-SD att införa en ny funkisskatt, samtidigt som man stöder förslaget att ta bort den nuvarande, har skapat förvirring i den politiska debatten. I sociala medier har det varit svårt att få en rättvisande bild av förslagen, och oklart vad som skiljt blocken åt.
Partierna har fått upp ögonen
Samtidigt är Anders Lago är glad över att partierna blivit mer positiva till kraven på ekonomisk rättvisa för personer med funktionsnedsättningar, med undantag för moderaterna som utifrån ”arbetslinjen” vill ha en lägre skattenivå för de som har vanliga arbeten.
– Vi har alltid haft en bra dialog med partierna, oftast med de som företräder funktionshinderfrågorna, men vi måste ha en dialog även med de som bestämmer över kassakistorna, och det har blivit bättre nu. Jag har själv haft kontakt med bland annat Martin Ådahl (C), Mats Persson (L) och Elisabeth Svantesson (M), säger Anders Lago.
Bedrövligt att det dröjt så länge
Vad tycker du om att regeringen under så många inte agerat utan låtit personer med sjuk- och aktivitetsersättning halka efter?
– Bedrövligt! Regeringen har varit väl medveten om den svåra ekonomin för dessa personer, det har har kommit många rapporter om fattigdomen. Inget av riksdagspartierna kan slå sig för bröstet vad gäller ersättningarna. Det är många års opinionsbildning från FUB och Funktionsrätt Sverige som nu fått genomslag, säger Anders Lago.
Nu krävs indexering
Räcker det? Många kommer att fortsätta att gå back, även med förbättringarna i januari 2022?
– Det är en rejäl förbättring, och vi är glada för framgången. Nu kommer vi att fortsätta att driva på för en indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna. Det stora problemet är att ersättningarna hela tiden urholkas jämfört med löneutvecklingen. Regeringen har föreslagit att indexering ska utredas, och vi hoppas på beslut under 2022.
– Vi måste också göra något åt de otroligt höga hyresnivåerna inom LSS-bostäder i en del kommuner. Trots att taket för bostadstillägget höjs nu i januari kommer det inte att räcka till för många som har ännu högre hyror än vad som täcks, säger Anders Lago.
16 september 2021: Jättesatsning på personer med sjuk- och aktivitetsersättning 2022
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade idag flera efterlängtade förbättringar för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning.
Garantinivåerna för båda ersättningarna höjs med cirka 1000 kronor per månad från januari 2022. Samtidigt höjs taket för bostadstillägget till samma nivå som för ålderspensionärer.
LÄS OM DET DRAMATISKA AVGÖRANDET 24 NOVEMBER 2021:
Riksdagen klubbade jättesatsningen idag. Men samtidigt skapade man en ny funkisskatt
Enklare att få sjukersättning och aktivitetsersättning
Vid presskonferensen uttalade Ardalan Shekarabi också att reglerna för att bli beviljad sjuk- och aktivitetsersättning ska bli mer generösa, i linje med Samuel Engbloms tre veckor gamla utredning.
Ministern sade att regeringen redan nu vill gå vidare med utredningens förslag om att lätta på kravet om prövning av arbetsförmågan, så att detta motsvarar de enklare reglerna för sjukpenning. Förändringen väntas innebära att tusentals fler personer kommer att beviljas ersättningarna.
Vill ha indexering för att ersättningarna inte ska halka efter
Ardalan Shekarabi utlovade även att regeringen ska utreda en indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna, så att stöden i framtiden ska utvecklas mer i takt med den allmänna välfärden.
Ett allvarligt problem för berörda personer har varit att deras ersättningar successivt har halkat efter löneutvecklingen. Inkomstpensionen är, till skillnad mot sjuk- och aktivitetsersättningen, indexerad efter löneutvecklingen. När en indexering kan bli verklighet återstår att se – frågan ska först utredas.
MISSA INTE: Så hög blir sjuk- och aktivitetsersättningen 2022
LÄS MER: Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022
Garantinivån höjs med cirka 1000 kronor per månad
Den höjda garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen kommer alltså att genomföras från och med 1 januari 2022, om förslaget går igenom i riksdagen. Den som har hel garantiersättning och har fyllt 30 år får idag 10 036 kronor före skatt i månaden i sjukersättning.
Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp. Utgifterna för statens budget beräknas öka med drygt 1,5 miljarder kronor per år.
LÄS ÄVEN: Ökad aktivitets- eller sjukersättning kan ge chockhöjd omsorgsavgift
Taket för bostadstillägg höjs med 1900 kronor per månad
Även taket för bostadstillägget höjs från och med januari 2021, från dagens 5600 kronor per månad till 7500 kronor per månad – samma nivå som gäller för ålderspensionärer.
Skatten sänks med 1000 kronor per månad
Ännu en förbättring är att ”funkisskatten” – den högre skattenivån för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning – kommer att tas bort från januari 2022. Detta motsvarar ytterligare cirka 1000 kronor per månad.
Trendbrott efter decennier av växande fattigdom?
Personer med funktionsnedsättning har relativt sett blivit fattigare och fattigare under nästan hela 2000-talet. Ersättningarna har urholkats successivt efter hand som löneökningarna i samhället har sprungit ifrån utvecklingen av bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. Jobbskatteavdrag har lett till att personer med funktionsnedsättningar har fått betala jämförelsevis högre skatt. Inte heller bostadstillägget har hängt med i utvecklingen.
Problemen med växande fattigdom har varit välkända under många år, men trots det har den negativa utvecklingen fått fortsätta. Inför budgetpropositionen för 2022 ser det dock ut som att vi får ett rejält trendbrott, om regeringen får med sig riksdagens majoritet på att rusta upp den ekonomiska tryggheten för sjuka och personer med funktionsnedsättning.
HejaOlika har skildrat den växande fattigdomen i en serie videointervjuer. Se intervjun med Kerstin Scheutz från juni 2021:
LÄS MER: ”Jag vill inte se min son i trasiga kläder”
Hur blir det när vi föräldrar inte orkar jobba längre?
Hur kan samhället stänga alla dörrar för min sjuka dotter?
Regeringens pressmeddelande om budgetsatsningarna och ”åtgärder för ett starkare samhälle för alla”.
5 frågor till Ardalan Shekarabi
Efter torsdagsmorgonens presskonferens fick HejaOlika en kort intervju med socialförsäkringsministern.
Kommer regeringen att ha riksdagens stöd för att stärka ekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?
– Vår bedömning är att helheten kan godtas av Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vi lägger naturligtvis fram en budgetproposition som har bäst förutsättningar att få stöd.
– Höjningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättningen är extremt viktig eftersom en stor andel av de som har ersättningarna också har garantinivån.
– Jag vill också understryka att taket i bostadstillägget höjs, och det är en rejäl höjning på nästan 2000 kronor. Boendekostnaderna har ökat de senaste åren och decennierna, och då är det rimligt att taket i bostadstillägget är detsamma för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning, som för ålderspensionärer.
Finns det ytterligare behov av att förbättra ekonomin, många går ju back med 4000–5000 kronor per månad?
– Ja, och därför är det så viktigt med det tidigare beskedet om att sänka skatten för den här gruppen. Och det är en rejäl skattesänkning, som handlar om att ta bort den orättfärdiga skillnad som finns.
– Vi ser också ett behov av att titta på indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna eftersom vi vet att den här gruppen har halkat efter så mycket. Det kommer att bli en utredning som vi påbörjar arbetet med nu.
När gjordes senast en liknande satsning på ekonomisk trygghet?
– Väldigt länge sedan. Jag vet när man gjorde det motsatta, det var 2008. Startpunkten för försvagningen var beslut som fattades i riksdagen 2007.
– Så det här är egentligen en åtgärd, en process, för att återskapa den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning och sjuka.
Regeringen utlovar idag också att det ska bli enklare att få sjuk- och aktivitetsersättning?
– Vi vill avisera att regeringen redan tagit ställning för att arbetsmarknadsbegreppet ska vara detsamma som för sjukpenning, att vi instämmer i Samuel Engbloms förslag. De andra delarna i utredningen ska vi också arbeta vidare med.
När förverkligas dagens besked om förändringen av arbetsmarknadsprövningen?
– Det måste remitteras först, så processen kommer att pågå under nästa år.
1 september 2021: 10 000 mer i plånboken vid sjuk- och aktivitetsersättning 2022
Regeringen har lyssnat på larmrapporterna om växande fattigdom. Idag presenterades ett förslag som ger personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning sänkt skatt med cirka 10 000 kronor per år.
Samma skatt som vid lön och pension från januari 2022
Skattesänkningen innebär att dessa personer jämställs med löntagare och pensionärer ifråga om skatten, istället för att som idag betala extra hög skatt på grund av sina funktionsnedsättningar.
Den nya lägre beskattningen blir verklighet från och med januari 2022, om regeringen får igenom sin budget i riksdagen. Kostnaden för staten är 2,61 miljarder kronor. Cirka 260 000 personer har sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Lång kamp för ekonomisk trygghet
Förslaget hyllas av funktionsrättsrörelsen, som länge slagits för att den orättvist höga skatten skulle tas bort. Riksförbundet FUB har under flera år kritiserat regeringen för passivitet inför den växande ekonomiska klyftorna, bland annat i samband med publiceringen av den årliga rapporten ”Fångad i fattigdom”.
Förbundsordförande Anders Lago välkomnar dagens besked som innebär att ”funkisskatten” tas bort:
– Vi har kallat det en straffskatt, den togs bort för pensionärer men bibehölls för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är förstås helt orimligt att dessa ska behöva betala högre skatt än löntagare och pensionärer, säger Anders Lago.
Kan inte leva på sjuk- och aktivitetsersättning
Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius gläds också:
– Detta kommer att göra stor skillnad för många. Många klarar sig inte på sin aktivitets- eller sjukersättning utan är helt beroende av ekonomiskt stöd. Vi tar därför emot förslaget med öppna armar och hoppas att övriga riksdagspartier ställer sig bakom det. Det borde falla på sin egen orimlighet att en av de grupper med sämst ekonomi och dessutom ingen möjlighet att förbättra den, har den högsta skatten, säger Elisabeth Wallenius i ett pressmeddelande.
Går back flera tusen varje månad
Skattesänkningen är dock långtifrån tillräckligt för att rätta till de ekonomiska klyftorna, som vuxit under många år, samtidigt som staten har satsat allt mindre på sjukförsäkringen i förhållande till bruttonationalprodukten.
Regeringens egna beräkningar visar också att personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning ofta går back med 4000-5000 kronor varje månad.
Ett första steg mot ekonomisk rättvisa?
Trots att den negativa utvecklingen, med ökad relativ fattigdom, har pågått under ett par decennier har regeringen tidigare inte tagit några större initiativ för att vända trenden.
Nu hoppas funktionsrättsrörelsen att skattesänkningen kan bli ett första steg mot minskade orättvisor.
– Förslaget om skattesänkning räcker inte. Fler åtgärder behövs, säger Anders Lago, FUB.
FUB kräver höjda ersättningar och bostadstillägg
– Vi föreslår att man i budgeten i år också gör en uppräkning av ersättningarna för personer med funktionsnedsättning och ändrar bostadstillägget så att de höjningar som gjorts även omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anders Lago.
– Jag tror egentligen inte att våra politiker vill att personer med en funktionsnedsättning ska tvingas leva under fattigdomsgränsen. Alla partier säger sig värna dessa grupper och riksdagens finansutskott har i höst nu en unik möjlighet att förbättra ekonomin för en grupp som verkligen behöver det, säger Anders Lago.
Tvingas betala hyra för gemensamma utrymmen
– Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fick inte del av förra årets höjning av bostadstillägget, trots att just denna grupp har betydligt högre hyror än andra grupper med jämförbara inkomster. Hyran i LSS-bostäder är högre än andra bostäder, eftersom många kommuner tar ut hyra för gruppbostadens gemensamhetsutrymme. Detta trots att de gemensamma utrymmena i en gruppbostad är en del av omvårdnaden, dvs något som den boende inte borde behöva betala för, säger Anders Lago.
Kräver att fler beviljas sjukersättning och aktivitetsersättning
Ett annat krav från funktionsrättsrörelsen är att det ska bli enklare att bli beviljad sjukersättning och aktivitetsersättning. På senare tid har Försäkringskassan gjort det allt svårare att få ersättning över huvud taget. Detta har även kritiserats av andra myndigheter. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, rapporterade för några månader sedan att många unga får allvarliga problem på grund av att allt fler får avslag på ansökan om aktivitetsersättning.
Kommer förslaget om skattesänkning att gå igenom?
Det är ännu inte helt säkert att skattesänkningen blir verklighet. Flera partier har ännu inte uttalat sig om de stödjer förslaget och därför finns ännu ingen majoritet för detta i riksdagen.
Riksförbundet FUB har i en skrivelse den 2 september vädjat till riksdagens finansutskott att agera för att ”funkisskatten” ska tas bort, ”som ett första steg mot en trygg ekonomisk tillvaro” för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. FUB vädjar också om att finansutskottet ska arbeta för ersättningarna i framtiden ska öka med kostnadsutvecklingen, precis som löner gör.
Regeringens pressmeddelande och videosändning om skatteförslaget.
16 augusti 2021: Kräver 2000 kronor per månad till de som har lägst ersättning
Två tusen kronor per månad efter skatt. Så mycket kräver Vänsterpartiet i förbättrad ekonomi för personer med aktivitets- och sjukersättning.
– Det är mer akut än någonsin tidigare att höja ersättningarna och sänka skatten för de som har aktivitets- och sjukersättning, säger Ida Gabrielsson, vice partiledare (V).
Föreslår 3 olika förbättringar
Övriga partiers förslag inför höstens statsbudget stannar på ett par hundringar.
V kräver dels att den garantinivån för ersättningarna höjs med 1000 kronor per månad före skatt. Partiet vill dessutom att nivån ska indexeras så att den i framtiden höjs automatiskt.
Vidare kräver V att taket för bostadstillägget höjs till samma nivå som redan skett för ålderspensionärer.
Ett tredje krav är att den orättvisa ”funkisskatten” sänks så att den blir lika låg som för personer med lönearbete.
260 000 personer berörs
Bakgrunden är att personer med sjuk- och aktivitetsersättning under de senaste 20 åren blivit allt fattigare jämfört med befolkningen som helhet. Totalt handlar det om cirka 260 000 personer. (Läs även vår guide: Så fungerar sjuk- och aktivitetsersättningen)
Larmrapporterna har kommit allt tätare, om den förtvivlade situationen för de som inte får ekonomisk hjälp av anhöriga.
Riksförbundet FUB har sedan 2013 varje år varje år publicerat en uppdaterad version av rapporten ”Fångad i fattigdom”, som ingående belyser den växande relativa fattigdomen. Den senaste rapporten lyfter fram just de tre krav som Vänsterpartiet nu anammat; höjd aktivitets- och sjukersättning, höjt tak för bostadstillägget och sänkt skatt.
Kraven på att höja ersättningarna och bostadstilläggen är inte direkt nya, och har tidigare även lagts fram av olika S-märkta arbetsgrupper. En arbetsgrupp inom S har även krävt att ”funkisskatten” ska slopas. Men hittills utan resultat. Tvärtom har klyftorna fortsatt växa.
Viktigaste budgetfrågan för Vänsterpartiet 2021
Det nya i år är att Vänsterpartiet uttalat att bättre sjukförsäkring är det högst prioriterade kravet inför höstens budgetomröstning.
– Det borde vara en självklarhet för regeringen att genomföra förbättringarna. Vi har sett hur inkomstklyftorna skjutit iväg enormt. Och efter pandemin borde alla partier förstå sjukförsäkringens betydelse, säger Ida Gabrielsson.
Tidigare krav på höjd ersättning har inte förverkligats, blir det annorlunda i höst?
– Det kan bara regeringen svara på. Det skulle behövas ännu större satsningar än vi kräver, så vårt förslag är redan från början en kompromiss. Jag hoppas att regeringen lyssnar på de egna arbetsgrupper som vill ha höjd ersättning.
Samarbete kan ge en röst övervikt
Ida Gabrielsson menar också att regeringen måste lyssna till V:s krav om man inte vill försätta sig i en ny regeringskris.
Ett problem är att Centerpartiet inte vill prata med V, men Ida Gabrielsson hoppas ändå att budgetpropositionen anpassas till V-kraven så att den kan röstas igenom med stöd av V och C (vilket ger en rösts övervikt i riksdagen).
Flerdubbelt större satsningar behövs på sikt
På lite mer sikt vill V satsa mycket mer på sjukförsäkringen, genom satsningar som är flerdubbelt större än de som föreslås i höst. Det handlar om att höja inkomstrelaterade ersättningar till 80 procent av tidigare inkomst, och motsvarande förbättringar av garantinivåer.
Lika viktigt är att öppna upp ersättningarna så att fler får aktivitetsersättning, sjukersättning och sjukpenning.
LÄS MER: Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022
Mera fakta: ”Minst 2000 kronor mer varje månad”
I januari 2020 höjdes bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer från 5 600 kronor per månad till 7 000 kronor per månad för den som är ogift och från 2 800 till 3 500 för den som är gift. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har också rätt till bostadstillägg men de har hittills inte fått några höjningar av taket. V kräver att de får samma höjning som ålderspensionärer.
Garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen ska höjas med 1 000 kronor i månaden och inkomstindexeras. När garantinivån höjs, höjs även inkomsttaket i bostadstillägget.
Skatten på sjuk- och aktivitetsersättning ska likställas med skatten på lönearbete, kräver V. Idag beskattas arbetsinkomster lägre än andra inkomster på grund av jobbskatteavdragens utformning. Att göra skatten rättvis kostar staten 2,7 miljarder kronor per år.
Vänsterpartiet beräknar att ovanstående förändringar ökar den disponibla inkomsten (inkomsten efter skatt) med över 2000 kronor per månad, ”sannolikt med lite marginal”. Mer exakta siffror kommer när partiet är klar med sin budgetmotion.
Vänsterpartiet beskriver sina krav på nästa statsbudget i en pdf som kan laddas ned från partiets webbplats.
17 november 2021: M, KD och SD stödjer nu tryggare ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
I skuggbudgeten från M, KD och SD ställer sig dessa partier bakom regeringens förslag om slopad funkisskatt, höjda garantinivåer och höjt tak för bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning.
Det uppger representanter för både KD och M till HejaOlika idag.
För Moderaterna innebär detta en helomvändning.
LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs sjuk- och aktivitetsersättningen 2022
Förbättringar på 20 000 kronor per år
Så här skriver Thomas Nordvall, politiskt sakkunnig hos KD, i ett mejl på fredagsförmiddagen (18 nov):
”I budgetförslaget från KD, M och SD görs samma ekonomiska förbättringar riktade till personer med sjuk- och aktivitetsersättning som regeringen gör. Det innebär att vi höjer garantinivån, höjer bostadstillägget och sänker skatten (det som refereras till som 10 000 kr per år, ’förstärkt skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning’). Den skattesänkningen riktas endast till personer med sjuk- och aktivitetsersättning. I och med det så tar vi bort ’funkis-skatten’. Totalt innebär det över 20 000 kr per år i ekonomiska förstärkningar.”
I ett annat mejl bekräftar Hanna Strömberg, pressekreterare för M, att både skattereduktionen och höjda garantinivåer ingår i den gemensamma skuggbudgeten.
Avgörs inom kort
Inom kort ska riksdagen rösta om statsbudgeten för 2022. Utgången blir avgörande för den ekonomiska tryggheten för cirka 260 000 svenskar som idag är beroende av sjukersättning och aktivitetsersättning.
Oron över utgången har varit stor, inte minst sedan M i den egna budgetmotionen gjort stora neddragningar jämfört med regeringens budgetförslag.
LÄS MER: Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022
Hopp om ljusare framtid
Regering och riksdag har i många år blundat för att personer med funktionsnedsättningar halkat efter i den ekonomiska utvecklingen, men nu finns hopp om en ljusare framtid, tack vare de aktuella budgetförslagen.
Funktionsrätt Sverige har vädjat till partierna
I oktober vädjade Funktionsrätt Sverige till partierna i ett öppet brev: Vi litar på att ni kommer överens om budgetens viktigaste fråga.
”Över 260 000 personer lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Många av dessa får knappt 10 000 kr i månaden och det innan skatten är betald. Det går som ni förstår inte att leva på”, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige i det öppna brevet.
”Devisen ’det ska löna sig att arbeta’ kan aldrig omfatta de som på grund av funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom inte kan arbeta och därför tvingas att leva i fattigdom. Det är inte ett val.”
”Vi ser fram emot att riksdagen nu kommer överens både om att höja garantinivån i ersättningarna och om att ta bort skatteklyftan mellan de som få sjuk- eller aktivitetsersättning och löntagare/pensionärer. Det kommer att göra en stor och efterlängtad skillnad för de som berörs”, skriver Elisabeth Wallenius.
Skuggbudgeten ännu inte offentliggjord
M-KD-SD-budgeten presenterades tidigare i veckan, men utan att ge klara svar på frågorna om hur de som har sjuk- eller aktivitetsersättning påverkas ekonomiskt. Hela skuggbudgeten har fortfarande inte offentliggjorts.
Uppgifterna i denna artikel bygger därför på mejlsvar HejaOlika fått från M och KD.
M ville gå emot regeringens jättesatsning
Regeringen har tidigare i höst, i budgetpropositionen för 2022, utlovat jättesatsningar på bättre ekonomi för alla som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Moderaternas egen budgetmotion skulle dock innebära att de flesta förbättringarna stryks bort. (Läs Moderaterna vill spara miljarder på sjuk- och aktivitetsersättning 2022)
Ett av regeringens löften har varit att slopa funkisskatten, den extra höga skatt som personer med sjuk- och aktivitetsersättning idag betalar, från januari 2022. I dag betalar en person med sjuk- eller aktivitetsersättning i genomsnitt ca 10 000 kronor mer per år i inkomstskatt jämfört med en person med samma inkomstnivå som jobbar.
Dagens besked från M och KD innebär att de viktigaste förbättringarna i regeringens förslag kommer att kunna röstas igenom i riksdagen.
Videofilmer om fattigdomsklyftan
HejaOlika publicerade under sommaren några intervjuer för att beskriva hur den växande fattigdomsklyftan drabbat personer med funktionsnedsättningar och deras familjer. Filmerna kan ses här:
”Jag vill inte se min son i trasiga kläder”
”Hur blir det när vi föräldrar inte orkar jobba längre?”
”Hur kan samhället stänga alla dörrar för min sjuka dotter?”
5 oktober 2021: Moderaterna vill spara miljarder på sjuk- och aktivitetsersättning 2022–2023
Moderaterna verkar inte oroas av den växande relativa fattigdomen bland personer med funktionsnedsättning. När partiet 5 oktober presenterade sitt budgetförslag ingår besparingar på 2,2 miljarder kronor på sjukersättning och aktivitetsersättning under år 2022, och ännu mer året därpå.
LÄS ÄVEN:
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Nej till regeringens förslag om stärkt sjuk- och aktivitetsersättning
Besparingen beror främst på att Moderaterna säger blankt nej till regeringens förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Regeringen vill höja garantinivåerna för båda ersättningarna med cirka 1000 kronor per månad från januari 2022. Moderaterna vill även återinföra en övre tidsgräns för sjukförsäkringen på 2,5 år.
Vidare säger man nej till regeringens planer på att göra det enklare att få rätt till sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen har uttalat att reglerna ska bli mer generösa i linje med Samuel Engbloms utredning.
Det är oklart hur M ställer sig till regeringens förslag att ta bort ”funkisskatten”, det vill säga den högre skatt som personer med sjukersättning och aktivitetsersättning idag har.
Vill spara 7,2 miljarder
Sammanlagt vill partiet spara 4,9 miljarder kronor år 2022 på sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen. År 2023 blir besparingen enligt partiets beräkningar 7,2 miljarder kronor.
Moderaterna motiverar de stora nedskärningarna med att man inte vill ”försämra incitamenten att komma tillbaka i arbete”. Vidare skriver man i budgetmotionen ”att regler och ersättningsnivåer i sjukförsäkringen påverkar sjukfrånvaron är känt i forskningen”.
LÄS ÄVEN:
M, KD och SD stödjer nu tryggare ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Liknande sparförslag har tidigare mött starkt motstånd
Detta är inte första gången som Moderaterna vill göra besparing som drabbar personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning. Inför det senaste valet, år 2018, stred M för att stoppa planerna på en skattelättnad för just denna grupp. Den gången fick partiet rejält med mothugg, både från andra partier och från funktionsrättsrörelsen.
”Skamligt”, sa Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige, då om Kristdemokraternas och Moderaternas ställningstagande. ”Det är stor skillnad på att arbeta och att inte kunna ha ett arbete. Det här handlar om personer som inte har någon förmåga att arbeta, det handlar inte om lättja.”
Först backade KD från skattehöjningen. Och när M-ledaren Ulf Kristersson i TV4:s partiledarutfrågning fick en direkt fråga om besparingen överraskade han genom att korthugget säga att ”vi har tagit bort det förslaget helt”.
Tak för lönebidrag kan höjas till 22 000 kronor per månad
På ett område vill Moderaterna förstärka resurserna, och det gäller höjt tak för lönebidrag som man hoppas ska leda till att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ”ska kunna lämna arbetslöshet för arbete”.
Partiet vill höja lönetaket från dagens 20 000 kronor per månad till 22 000 kronor per månad. Kostnaden är 600 miljoner kronor 2022, 1,2 miljarder kronor 2023 och 1,3 miljarder kronor 2024.
LÄS ÄVEN: Efter många års kamp: Höjda lönebidrag
Fler är arbetslösa, färre får lönestöd
Enligt Moderaterna har antalet personer med funktionsnedsättning som varit arbetslösa i över 12 månader ökat med 5000 på två år, till över 40 000 personer. Samtidigt har antalet personer som har arbete med lönestöd anpassat för personer med funktionsnedsättning minskat med 9 000.
”Taket för den ersättningsgrundande lönen är dock lägre än många ingångslöner och bör därför höjas på samma sätt som i nystartsjobben för att fler personer med en funktionsnedsättning ska lämna arbetslöshet för arbete”, heter det i budgetmotionen.
Funktionsrätt: Höjd garantinivå nödvändigt
Funktionsrättsrörelsen kritiserar Moderaternas budgetförslag som innebär stora neddragningar inom sjukersättning, aktivitetsersättning och sjukpenning.
– Vi undrar vilken verklighet Moderaterna lever i. Det vore klädsamt om våra politiska företrädare insåg vad deras politik innebär. Att garantinivån höjs är helt nödvändigt för de grupper som vi företräder som inte har några möjligheter att förbättra sin ekonomi, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
– Dagens försäkring fungerar inte, vilket finns svart på vitt. Sjuka och människor med funktionsnedsättning som inte kan arbeta får inte stöd inom försäkringen utan tvingas till socialtjänstens försörjningsstöd, eller få stöd från anhöriga för att klara sig. Är det så Moderaterna vill att vårt Sverige ska se ut? säger Elisabeth Wallenius, i ett uttalande.
FUB: Många lever under fattigdomsgränsen
Liknande tongångar hörs från Riksförbundet FUB, som har många medlemmar med aktivitetsersättning eller sjukersättning.
– Moderaternas budgetförslag vittnar om okunskap om en av de grupper som har aktivitets- och sjukersättningar som inkomst. Idag lever många under fattigdomsgränsen, och det har blivit värre de senaste åren, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare.
Hon hänvisar bland annat till FUB:s årliga kartläggning ”Fångad i Fattigdom”.
– Om man inte har anhöriga som skjuter till pengar, går de flesta back med flera tusen kronor varje månad. Det kan knappast finnas någon politiker som tycker att det ska vara så för personer som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan jobba, säger Christina Heilborn.
Mer kommer
Denna sida är under arbete.
Mer om sjuk- och aktivitetsersättning:
Ersättningar & bidrag 2025: Klyftorna ökar, mindre att leva på
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2024 och 2025
Utsatta missar att söka bostadstillägg – förlorar miljarder 2024
Nytt jobbskatteavdrag 2024 – då höjs funkisskatten igen
Så mycket höjs inkomstrelaterad sjukersättning 2025
Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Förlorar aktivitetsersättning på grund av studier
Ny straffavgift kan drabba oskyldiga lika hårt som kriminella
Nekas sjukersättning trots försämrat tillstånd
”Personer med sjukersättning måste få rätt att spara till en buffert”
Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt
Bostadsbolag diskriminerar personer med funktionsnedsättning – DO vill ändra lagen
Jag blir fortfarande berörd!
4 av 10 utan pengar till mat efter avslag
Fattiga blir syndabock när Skattebetalarna tävlar i osanning
”Överklaga avslagen – Försäkringskassan har slutat fungera”
Unga drabbas hårt av felaktiga avslag. Blir det någon ändring?
Avslagen tredubblades – ISF vill ha mer stabil aktivitetsersättning
”Personer med nedsatt arbetsförmåga bortglömda i budgeten”
Nu finns inte längre något försvar för den höga skatten
Vill sänka skatten även för personer med funktionsnedsättning
Till er som inte värnar kommunens alla invånare: Fy skäms!
Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd
