Folkhögskola – bästa vägen för vidare studier?

För unga vuxna som gått i särskolan finns inte så många möjligheter till vidare studier. På folkhögskola går det dock utmärkt att studera, både för den som saknar betyg och den som har betyg från gymnasiet eller gymnasiesärskolan.

Så fungerar det att plugga på folkhögskola

Vid ett besök på Ljungskile folkhögskola gav läraren Pelle Tärnström och hans deltagare svar på många frågor om hur det fungerar att plugga på folkhögskola.

På Ljungskile folkhögskola finns en ettårig yrkesförberedande kurs som Pelle är linjeföreståndare för. Varje läsår går 12 deltagare på programmet.

De flesta går ett år men de som inte känner sig färdiga efter första året har möjlighet till ett andra år. Det andra året innehåller samma kursmoment och fortsättarna blandas med nya deltagare.

De som går andra året blir viktiga stöttepelare i den nya gruppen och tar ofta ansvar för att visa de nya hur saker funkar.

Det fungerar på ett liknande sätt på andra folkhögskolor. Pelle berättar att det finns 12 folkhögskolor runt om i landet som har kurser för deltagare som tidigare gått i särskola eller av någon annan anledning behöver denna typ av utbildning. En del av dessa skolor har också sommarkurser för målgruppen.

De flesta skolornas program har liknande innehåll men de skiljer sig åt i nivån på stöd under dygnet. För att gå på folkhögskola innebär också internat. På Ljungskile folkhögskola finns ingen personal på natten, men deltagarna serveras mat både morgon, middag och kväll. Några andra skolor har tätare bemanning och även nattpersonal.

Pelle beskriver att en del deltagare har gått kurs på en annan mer personaltät skola innan och där tränat självständighet och nu klarar det fint på Ljungskile.

Internatet är en viktig del av livet på folkhögskolan, några i Pelles klass vill helst hänga på sina egna rum på kvällarna, andra umgås med deltagare på andra kurser som också bor på skolan.

Tre kvällar i veckan finns en assistent på plats och hänger med till gympasalen, går på promenad, följer med och handlar eller bara hänger och spelar spel med de som vill. En kväll i veckan är utan personal, det tycker deltagarna är bra, de ser det som ett steg i att bli mer självständiga. Under helgerna åker de flesta hem.

Yrkesförberedande kurs innehåller både teori och praktik. Några gör praktik på skolans kök, vaktmästeri eller konferens, andra praktiserar i närområdets stall, second hand butik eller mataffär.

Praktiken är uppdelad i olika perioder och är sammanlagt 4 veckor. Arbetsdagens längd anpassas när det behövs.

Några gånger under läsåret åker hela kursgruppen på resa tillsammans. De paddlar kanot och åker skidor för att få uppleva nya saker och få mer sammanhållning i gruppen.
Vanliga veckor följer ett schema med tydlig veckostart och avslut.

Deltagarna studerar vardagsekonomi, arbetslivskunskap, samlevnadsfrågor, nutidsorientering, drama och skapande verksamhet, datoranvändning, samt friskvård, motion och friluftsliv. En del ämnen studeras blockvis som teman, andra har fasta tider varje vecka.

Röster från deltagarna på yrkesförberedande kurs

– Man växer här.
– Jag har blivit mognare.
– Här har jag provat saker jag aldrig gjort själv tidigare.
– Jag får träna på att göra sånt som vuxna gör som att städa, laga mat, tvätta och boka tvättid.
– Man får bra självförtroende av att gå här.
– Vi blir mycket mer självständiga.

Frågor och svar om kurser, ekonomi och antagning

Vilka kurser finns på folkhögskolorna?
Gå in på www.folkhogskola.nu och gör en sökning på kurser med sökkriteriet funktionsnedsättning.

Kan man prova på innan man bestämmer sig?
De olika skolorna arbetar med prova på-veckor där intresserade kommer och provar livet på folkhögskolan och att bo på internat.

Hur fungerar det med ekonomi?
På Ljungskile folkhögskola betalar deltagarna 6000 kr/månad och då ingår boende, mat, service och resor. De olika skolorna har olika pris, aktivitetsersättningen räcker till kostnaden.

Hur funkar antagningen?
Skolornas antagning utgår inte efter betyg eller diagnoser. De sökande som vill gå och visar stort intresse kommer in. Oftast räcker platserna till.

Brukar deltagarna klara av utbildningen?
De allra flesta går klart och ofta lyckas de som har haft svårt att fullfölja skola eller aktiviteter tidigare.

Vad gör deltagarna när de avslutat kursen?
En del fortsätter på en annan folkhögskola, många jobbar inom daglig verksamhet, andra får praktik genom arbetsförmedlingen eller ett arbete med lönebidrag.

Ett besök i klassen: ”Det bästa är att vi hjälper varandra”

Jag besöker Ljungskile en fredag. I klassen på Yrkesförberedande kurs är det fredagskänsla. Glada deltagare samlas för att avsluta veckan tillsammans. Tidigare i veckan har de varit på skidresa och är därför lite extra trötta.

Fredagen börjar med drama. På dramalektionen får de improvisera och iscensätta olika händelser. I slutet av lektionen går dramapedagogen igenom vad de alla tyckt om lektionen och hur de känt sig under dagens lektion. Tillsammans funderar de också på vad de ska framföra på en föreställning de längre fram ska ha då alla skolans deltagare kommer och tittar.

När det blir rast är det gemensamt fika för hela skolan i matsalen i det vackra huset med stora fönster ut mot havet. På fikat bjuds det på frukt och de som vill kan handla gofika.

På fikarasten pratar jag med Simon Roesler och Max Adolfsson som båda kommer från Göteborg. De träffades på provvecka i våras när de var på skolan några dagar och fick se vad livet på folkis kan innebära. Att vara på provvecka tyckte de var jättebra, de fick ha lektioner och vara på internatet och kände båda två att det kändes rätt för dem och bestämde sig för att söka.

Simon och Max visar runt på internatet. De är nöjda och stolta över sina rum och visar sina planscher och spel. Killarna tycker att det är ett bra steg i att flytta hemifrån att bo på internat. Alla rum har eget badrum. I korridoren finns ett pentry med samlingsplats och soffa där killarna ibland hänger på kvällarna tillsammans med assistent eller andra studerande.

Max tycker att det bästa med folkis är att träffa andra människor och bli mer social och framförallt träffa andra med olika typer av svårigheter och få hjälpa varandra. Han säger att alla i klassen hjälper varandra på olika sätt hela tiden och kan trösta varandra om någon är ledsen. Simon berättar att för honom är det viktigt att lära sig om ekonomi och han tycker folkhögskolan är bra för att få växa vidare innan vuxenlivet.

Tillbaka i klassen är det dags för veckoavslut. På denna lektion går gruppen igenom veckan som gått och förbereder för nästa vecka. Varje veckoslut röstar gruppen fram veckans bild från veckan som gått och väljer då ett foto som någon i klassen tagit under veckan. Den här veckan blir det såklart en av många fina bilder från skidresan.

Veckoavslutet innehåller också ett nyhetsquiz och en mer personlig frågesport som en av deltagarna förberett. Förberedelserna för nästa vecka är många, halva klassen ska på praktik och andra halvan vara kvar på skolan. En eftermiddag ska tjejerna i klassen besöka ungdomsmottagningen.

Fredagskänslan ökar när dagen går mot sitt slut. Stämningen är kärleksfull, deltagarna uppmuntrar och berömmer varandra och skojar på ett avslappnat vis. På helgen ska de flesta åka hem. De som ska bo kvar över helgen får hjälp att förbereda vad de ska äta i helgen och en assistent erbjuder sig att åka med och handla på fredags­eftermiddagen.

Om skribenten

Reportaget har gjorts av Annelie Karlsson som driver företaget Funkkonsulten med föreläsningar, utbildningar och konsultuppdrag inom särskilda behov.