Folkhögskolan tar över där gymnasiet misslyckas

Publicerat av
Sara Bengtsson
Dela

Många elever med funktionsnedsättning får inte tillräcklig hjälp i skolan och får ofta komplettera sina studier på folkhögskola. Sedan slutet på 90-talet har andelen folkhögskoleelever med funktionsnedsättning ökat med 15 procent. Det visar en ny rapport gjord på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Påfallande många av eleverna som gymnasieskolorna misslyckas med har någon typ av funktionsnedsättning såsom ADHD, dyslexi eller lider av psykisk ohälsa. När grund- och gymnasieskola inte klarar av att stödja de här grupperna hamnar de sedan ofta på folkhögskolorna, säger Erik Nylander, postdoktor vid Linköpings universitet.

Tillsammans med Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson från Linköpings universitet har han skrivit rapporten ”Olika tillsammans”, som är en kartläggning av folkhögskolors läromiljöer för deltagare med funktionsnedsättning.

Var tredje har funktionsnedsättning

Idag går cirka 12 400 deltagare på allmän linje på folkhögskola och en tredjedel av dem har en funktionsnedsättning. Och rapporten visar på en stor ökning av elever med funktionsnedsättning på folkhögskolor.

– Ökningen är störst på allmän linje, vilket tyder på att folkhögskolorna får kompensera för brister i den formella skolgången, säger Erik Nylander.

Man konstaterar i rapporten att folkhögskolorna har stor praktisk kompetens för att jobba med personer med funktionsnedsättning, trots att lärarna ofta helt saknar formella kunskaper i specialpedagogik.

Bra på att möta eleverna

De beskrivs som duktiga på att möta elever på deras villkor och att anpassa verksamheten för individens behov, samt att lärarna ofta gör eleven mer delaktig i undervisningsplaneringen. Dessa åtgärder understryks som viktiga framgångsfaktorer.

– En annan viktig aspekt som folkhögskolornas personal lyfter fram är möjligheten för deltagarna att vid behov slå av på studietakten och att gå mellan undervisning i helklass och undervisning individuellt. Med tanke på vilket lass folkhögskolorna drar på detta område tycker jag att de får oförtjänt lite uppmärksamhet och institutionell uppbackning, säger Erik Nylander.

Skolvärldens supernanny

Framför allt saknas det riktiga vidareutbildningsmöjligheter för folkhögskollärarna i specialpedagogiska frågor. Men rapporten visar på att folkhögskolorna trots detta klarar utbildningen av unga med funktionsnedsättning förvånansvärt bra.

– Folkhögskolorna har blivit skolvärldens supernanny. Men trots det finns det ytterst begränsat med fortbildnings- och forskningsmöjligheter för folkhögskollärarna, säger Erik Nylander.

Artikeln publicerades 2015-11-10