För tidigt födda får lika bra livskvalitet senare i livet

nyfodd268x240_0.jpg

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

Den första långtidsstudien av barn som fötts för tidigt ger glädjande besked. Den visar att barnen klarar sig bra senare i livet. Vid 20 års ålder har de lika bra livskvalitet som andra, enligt en doktorsavhandling av barnläkaren Per-Olof Gäddlin vid Linköpings universitet.

Foto på nyfött barnDen första långtidsstudien av barn som fötts för tidigt ger glädjande besked. Den visar att barnen klarar sig bra senare i livet. Vid 20 års ålder har de lika bra livskvalitet som andra, enligt en doktorsavhandling av barnläkaren Per-Olof Gäddlin vid Linköpings universitet.

Nio av tio nyfödda som väger under 1 500 gram räddas numera till livet. Och de kommer att kunna leva ett bra liv, om man får tro Per-Olof Gäddlins studier.
Trots att en mindre grupp får funktionsnedsättningar under uppväxten har de vid 20 års ålder en livskvalitet som är lika bra som för personer födda efter en normal graviditet.

Per-Olof Gäddlin är neonatolog vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och doktorand vid Avdelningen för pediatrik vid Linköpings universitet. Han har studerat 86 barn som föddes i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län under 1987-88.
– Ett av huvudresultaten är att de här ungdomarna vid 20 års ålder bedömer sig som lika friska och upplever lika bra livskvalitet som kontrollgruppen. Det gäller även dem som har någon form av handikapp, säger Per-Olof Gäddlin i en artikel på Linköpings Universitets hemsida.

Men allt är inte positivt och Per-Olof Gäddlin betonar att det är viktigt att ha bra rutiner för att följa upp barnen genom deras uppväxt.
– Kanske har man ibland brustit i att identifiera barn med funktionsnedsättningar. Sjukhusrapporterna förs vidare till barnavårdscentralerna och skolhälsovården, men många lärare känner inte till barnets bakgrund.

Per-Olof Gäddlin har bland annat kommit fram till följande, enligt artikel på universitetets hemsida:
> En mindre del av de lågviktiga hade handikapp i form av CP-skada, låg begåvning eller svåra uppmärksamhetsstörningar.
> De lågviktiga barnen som grupp var oftare sjuka de första levnadsåren, vägde mindre och var kortare, och hade något sämre läsförmåga i tester.
> De allra flesta var normalbegåvade och gick i vanlig skolklass. Man kunde se en förbättring i deras läsfärdigheter mellan 9 och 15 år.
> Riskfaktorer för sjuklighet och funktionsnedsättningar var komplikationer under nyföddhetsperioden, till exempel hjärnblödning.

Idag överlever ännu fler barn som föds för tidigt. Andelen överlevande barn under 1 500 gram nu är över 90 procent och risken för komplikationer senare i livet har minskat, uppger Per-Olof Gäddlin.
Han menar att ytterligare förbättringar kan göras:

– Vi behöver mer kunskap om vilka faktorer som startar en förlossning. Kan man skjuta upp den bara några dagar eller veckor kan det vara mycket betydelsefullt, säger Per-Olof Gäddlin i artikeln på Linköpings Universitets hemsida.

Här finns hela artikeln http://www.liu.se/liu-nytt/start?newsitem=21257

Publicerad:
2008-10-14

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
vård & omsorg


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark