”Föräldrar ska inte behöva oroa sig för hur barnen ska klara sig”

– Föräldrar som har barn med psykiska sjukdomar ska inte behöva oroa sig för hur barnen ska klara sig när föräldrarna inte längre kan ta hand om dem. Samhället ska garantera att de får gemenskap och delaktighet i samhället, en god vård och ett stöd i vardagen.

Det sa Anders Milton när han under måndagen presenterade förslaget till nationell strategi för psykiatrisk vård.

– Det är allas gemensamma ansvar att vi ökar samhällets ambitionsnivå när det gäller insatser vid psykisk ohälsa och möjligheterna för en person med psykiskt funktionshinder att leva ett gott liv, sa Anders Milton.

Utredningen vill att personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder ska garanteras bostad, stöd i vardagen, meningsfull sysselsättning, gemenskap och bra vård.

Utredningen föreslår insatser för cirka 1,7 miljarder kronor per år (vilket kan jämföras med att vården idag kostar betydligt mellan 100 och 200 miljarder totalt) men lika viktigt är att man betonar att kommunernas och landstingens ansvar för att stödja psykiskt sjuka ska förtydligas så att sjuka inte längre ska hamna ”mellan stolarna”.

Lagen ska ändras så att kommuner och landsting blir skyldiga att komma överens om hur de ska samarbeta kring personer med psykiskt funktionshinder. De blir också skyldiga att upprätta individuella planer som ytterligare garanti för att enskilda ska få rätt vård och stöd.

Anders Milton vill också skärpa kraven på att vården och stödet ska vara professionell och ”evidensbaserad” på samma sätt som annan sjukvård. Med andra ord: bort med flum och in med metoder som erfarenheten visar fungerar.

Anhöriga och brukarna ska få betydligt mer att säga till om än de har idag.

– Vi måste i mycket större utsträckning fråga användarna hur systemen ska byggas upp. Man kan inte ha den auktoritära inställning som ibland har varit fallet, säger Anders Milton.

För att klara de nya kraven på professionalitet och brukarinflytande kommer kommuner och landsting att behöva satsa både på utbildning, stöd till metodutveckling och bättre villkor för anställd personal.

– De måste ta större ansvar för att kompetens personal anställs. Kommuner och landsting måste kommunicera med högskolor så att de får personal som har adekvat utbildning. De måste också se till att behålla personalen genom att ha god arbetsmiljö och löner. Personalen måste känna att det arbete de utför är viktigt – inte något som är det första man kan spara in på och det sista man satsar på, säger Anders Milton.

Förutom nyrekrytering behövs fortbildning och en attitydförändring inom delar av vårdområdet, slår utredningen fast.

– Ett sådant arbete kommer att ta tid och kosta pengar. Staten bör skjuta till 300 miljoner kronor per år för utveckling och kvalitetshöjning, säger Anders Milton. Tillgången till välutbildade medarbetare är svag. En stor rekrytering behövs framöver.

Nätverk för anhöriga föreslås få stöd under de närmaste sju åren.
– Vi vill ge brukarna en röst som de inte haft, säger Anders Milton.

Vid måndagens presentation frågade Föräldrakraft Anders Milton om utredningen inte borde ha fokuserat mer på barn och ungdomar, för att genom tidiga insatser få en positiv utveckling.

– Vi har lyft fram barn och ungdomar mycket, bland annat genom förslag som vi lade fram i våras, speciellt om barn och ungdomar. I vårbudgeten avsattes 250 miljoner kronor och efter valet ytterligare 250 miljoner kronor som ska gå just till barnen, dels för ett nationellt institut om barns psykiska hälsa, dels för att bygga upp lokala nätverk så att alla vet vad man ska göra om ett barn får problem, säger Anders Milton.

Miton säger vidare att man vill sätta in ”haverikommissioner” när självmord bland ungdomar och unga vuxna inträffar.

– Självmordsfrekvensen har gått ned totalt sett men tyvärr inte för unga vuxna och ungdomar. Därför föreslår vi att man, vid varje självmord, tillsätter en neutral kommission som tittar på vad som föregick självmordet. Fanns det signaler som vi inte tog fasta på? Hade vi kunnat göra något nnorlunda och kan vi undvika att detta händer i framtiden?

Utredningens huvudsekreterare Ing-Marie Wieselgren betonar att utredningen också vill ge barnombudsmannen i uppderag att granska insatserna för barn och ungdomar när det gäller psykisk ohälsa.

– Vi är tydliga med att säga att kommuner och landsting har ett ansvar för att ingen ska hamna mellan stolarna. Har vi ett bra första linjens tidigt omhändertagande och sedan ett bra system för de som har stora behov? Ser vi till att följa med när barn placeras på institutioner?

– Idag gör både kommuner och landsting tyvärr ofta minst för de som har de största behoven. Dessa barn kanske placeras på institutioner långt från hemmet och då är det ingen som har något riktigt ansvar. Det finns utredningar sedan 20 år som sagt att vi inte gör det här bra, nu behöver vi inte utreda mer utan se till att det fungerar, säger Ing-Marie Wieselgren.

Under måndagen överlämnades psykiatriutredningen till socialminister Göran Hägglund – och Anders Milton säger sig ha gott hopp om att få gehör för sina förslag:

– De nuvarande regeringen var före valet mer ambitiös i sina program än de förra regeringen, säger Anders Milton.

Läs mer om psykiatriutredningen på www.sou.gov.se/psykiatri