Förbund kräver kontroll av assistenter
Fallet med den gravt funktionshindrade flickan som dog av tio års vanvård i hemmet i Södertälje leder till förnyade krav på kontroll av personliga assistenter.
– Vi kräver att assistansföretagen använder sig av registerkontroll för att få bort personer som misshandlar, säger Agneta Mbuyamba, ordförande för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
Den 15-åriga flickans pappa arbetade som hennes personliga assistent, men var även assistent åt andra. Trots att han dömts för misshandel upprepade gånger har han kunnat bli anställd som assistent.
RBU:s ordförande säger nu till Föräldrakraft att organisationen förväntar sig att assistansföretagen börjar använda sig av registerkontroll av anställda.
– På grund av de särskilda arbetsförhållandena har arbetsgivarna ett stort ansvar att kontrollera och uppfölja sina anställda. Nu hoppas vi att man i framtiden kommer använda sig av registerkontroll, som man redan har vad gäller till exempel skolpersonal. På det sättet får man bort de som misshandlar, säger Agneta Mbuyamba.
Inom skolan kan man inte bli anställd på nytt, inte heller på någon annan skola, om man har gjort sig skyldig till misshandel. Agneta Mbuyamba menar att det är minst lika viktigt att man har samma kontroll av de personliga assistenterna.
Hon tror inte att misshandel är något vanligt problem, men hon pekar på att man borde ha krav på mer och bättre utbildning för personliga assistenter, särskilt de som arbetar med barn.
– Man borde främst utbilda personal i barns utveckling. En personlig assistent måste kunna stötta barnet i dess utveckling och idag är det inte många assistenter som får sådan utbildning. Man måste även allmänt öka kunskapen om assistans och hos assistenterna, säger Agneta Mbuyamba.
Det är även viktigt att kommunerna använder sig flitigt av uppsökandeverksamhet vad gäller familjer med funktionshindrade barn. Detta för att se till att familjerna får det stöd och den hjälp de behöver.
– I detta fallet kan inte kommunen ha skött sitt arbete med uppsökandeverksamheten, eftersom det gått tio år utan att någon har tagit tag i problemet, säger Agneta Mbuyamba.
Fallet med den vanvårdade flickan är ovanligt i svenska sammanhang. Agneta Mbuyamba tror själv att det är väldigt sällsynt att föräldrar vanvårdar sina barn och hon litar på att alla föräldrar är mycket kärleksfulla mot sina barn med funktionshinder.
– Men visst kan man hitta rötägg överallt, säger hon.
Flickan var 15 år och hade två syskon som också hade grava funktionshinder. De första anmälningarna om vanvård kom in till socialtjänsten redan 1996. Då handlade anmälningarna om att pappan misshandlade barnens mamma när barnen var närvarande och att barnen inte fick den medicinska vård och de hjälpmedel de behövde, berättar Sveriges Radios Ekot som har granskat socialtjänstens sekretessbelagda handlingar.
Den femtonåriga flickan var bland annat i behov av att ha en ansiktsmask för att minska slemmet i luftvägarna, något som föräldrarna inte ville använda. De ville heller inte gå med på att flickan skulle opereras, en operation som skulle förhindra risken för att flickan skulle kvävas av de trånga luftvägarna.
Trots återkommande anmälningar gjordes ingenting åt familjens situation. Informationen stannade hos några chefer på socialtjänsten och fördes inte vidare till politiker i socialnämnden, som kunde sett till att ett omhändertagande av barnen hade skett. Två av dessa chefer har idag slutat och vill inte ställa upp på intervju.
En månad innan den femtonåriga flickans död påbörjade länsstyrelsen en granskning av socialtjänstens agerande i fallet. Länsstyrelsen kritiserade socialtjänsten och polisanmälde dem. En vecka innan flickans död lämnades den sista anmälan in om att barnen var vanvårdade och att man var tvungen att göra något åt saken. En vecka senare kallade socialsekreteraren till möte, men då var flickan redan död.
Hennes syskon är nu omhändertagna. Först efter flickans död beslutade man att göra något åt familjesituationen.
– Jag har egentligen inget svar på varför man har hanterat det så här. Det är det som är så obegripligt, att man inte har sett allvaret, säger Stig Karlsson, ordförande i socialnämnden, till Ekot.
Han berättar att han är förvånad över att man inte har tagit så många allvarliga anmälningar på allvar.
Flickans pappa var flera gånger anmäld för misshandel, men har trots det arbetat som personlig assistent för både sina barn och professionellt. Han fick sluta hos kommunen på grund av att han anmälts och dömts för misshandel, men genom att gå vidare till andra arbetsgivare som inte kollade upp hans förflutna kunde han gång på gång byta arbetsgivare trots nya misshandelsdomar.
Barnombudsmannen Lena Nyberg håller med RBU och Agneta Mbuyamba om att assistenter kontrolleras för dåligt.
– Det här är ett område som är för lite reglerat. Om pappan är personlig assistent är man dubbelt utlämnad och har kanske ingen vuxen kring sig som man har tillit till, säger Lena Nyberg till Ekot.
Läs mer om fallet på www.sr.se/ekot
RBU:s hemsida: www.rbu.se
